Sidor

söndag, januari 31, 2010

Vär-de-löst

Det blev inte mycket gjort idag precis. Inte kul att ha så ont i ryggen att man nästan inte kan röra sig...


Fast man kan ju jämföra det med mamman i ”Jon, Kate & eight” när sexlingarna hade maginfluensa. Då pratar vi problem – fy hundan.

Inte reta upp sig...

Idag filmade vi slädfärden. Det vill säga: Jag filmade och höll på att frysa fingrarna av mig. Sen satt vi och såg på urgamla videoinspelningar från körningar vi haft med hästarna de senast 15 åren. De flesta hästarna där är numera i himlen. Häxan var mycket smal på den tiden... samt mörk. Fast häxan var å andra sidan inte så äckligt självsäker som hon är nu. Hellre fetare och stöddigare än smal och menlös. En läkare sa till mig en gång (nä det var ingen psykolog, för dem hatar jag blint) att jag inte skulle bli arg på folk som bara höll med om allt och flöt med utan åsikt, för det var ett skydd de hade byggt upp och det gjorde att de inte behövde anstränga sig för att de behandlades orättvist. Aha... Många med skydd finns det. Men de vill gärna åka snålskjuts när jag tar itu med saker och ting. Fast eftersom jag nu är så stöddig så finns det sätt att förhindra sådant. Och om nu någon läser detta som inte träffat på mig förut, så tycker de att jag är en sann pest. Fast å andra sidan – de som känner mig vet vad jag menar och jag tror de håller med. Jag tappade ju en liknande kollega på jobbet och det var för synd...


Och nu över till något helt annat: Det kryllar av tatueringsprogram i TV. Jag följer dem gärna och trimmar maken med att jag borde ha en anatomiskt riktig dödskalle tatuerad på överarmen. Han blir alldeles vild och säger att jag ”är för dum” och ”vad ska du med den till.” Han vet inte om jag skojar eller ej. Jag har faktiskt en tatuering. På katten Disco som bara blev 6 år. Den har Stina i Ystad gjort.




     

Här kan man se alldeles fantastiska saker.


www.eyescreamtattoo.com/

fredag, januari 29, 2010

Det var väl ett tjat

Byter rum och kollega på morgonen. Kollegan är mycket högt utbildad. Hon arbetar vissa perioder i annat land i norden och hon har fått erbjudande om att komma till ett stort land i öster till sommaren. (Och det är alldeles sant för ljuger det gör hon inte) Jag har ofta förvånats över att de med mest utbildning ställer de dummaste frågorna och beter sig väldigt egendomligt. Har de kanske mist kontakten med verkligheten? Lever de i sitt smala rör av bara böcker och "sitt" ämne? De vet ju inte vad folk heter eller hur man utför ens de enklaste sysslor. Jaha, nu skulle vi jobba ihop. Hon började med att bryta ihop för en konstruktion som hon "inte visste något om". "Var har du den då?" undrade jag. "Det vet väl inte jag" sa hon mycket upprört. Häxan har inget som helst tålamod med "kagiga" * kolleger så hon meddelade raskt att "det har inte jag heller för jag jobbar inte på detta rummet".  Sen försvann jag. Kollegan tänkte över situationen en stund, tog sig samman, hittade "möget", räknade ut hur den skulle användas, lämnade den till sin nya ägare och var sen hyfsad och tämligen trevlig resten av dagen. Så var det bra med det.


Mim ska bo med denna där i Turkiet och hon våndas redan. Jag har erbjudit Mim att bo i mitt badkar eftersom jag var klok nog att beställa enkellägenhet. Bara det inte är en enkel lägenhet... Skillnaden ligger i be-toningen. (Nu spårar det ur)




Titta så fin gammal bild - när det nu ändå spårade ur, menar jag...


* kaxig, fast mer åt det dryga hållet.




            

torsdag, januari 28, 2010

En vridning...

Fick släpa mig upp kl 7.30 fast det var ledig dag. Trött - konstigt, jag la mig ju kl 1.30... Jaha, men det hjälpte inte, för jag skulle vara hos sjukgymnasten kl 8.30 och det kunde behövas, jag har ju ont i ryggen precis hela tiden. Vår lilla väg (samt större delen av gårdsplanen) var noga plogad. Benny, som gör det är snäll - han ska inte ta mer än vägen egentligen


Ja, inte är ryggen ett dugg bättre. Sjukgymnasten granskade mig från alla håll och sen knycklade hon ihop ben och rygg och tryckte till. Det blev genast en viss väsentlig skillnad. Jag har rört mig som en gammal käring hela dagen, så det inte ska hoppa fel igen.


Stekte fisk på kvällen och Murre vaktade den hela tiden omväxlande med att gå till mig och påminna om att han ville smaka. Ögonen är stora som tefat i skallen på honom när han väntar.


          

Fast Murre blinkar inte ofta alls....

Avskedsfikat som kom av sig

Jag som hade tänkt ha den här med för sista gången:




För de som missat det eller om jag inte nämnt det så har Esteban självmant sagt upp sig!!


Så här skulle det bli idag sa chefen: Esteban skulle komma och fika med oss så han fick hämta sina grejor (skor och en dosa snus) och lämna tillbaka lite böcker som han lånat... (det visste inte jag att han gjort, men jag saknade vår bästa ordlista häromdagen - nu fattar jag var den är) Sen skulle vi prata lite och säga adjö och så skulle han få en present med temat Sverige. Häxan skulle så klart bli mycket upptagen vid detta puss-och-lycka-till-kalas och jag tänkte inte visa mig alls, för jag kan inte med att stå och åbäka mig med någon som inte kan sköta sitt jobb och som åsamkat oss så mycket obehag. Jag lägger inte automatiskt pengar till insamlingar åt någon illa omtyckt kollega. Och naturligtvis skriver jag inte mitt namn på "lycka till kortet" heller.


Hur blev det då? Gulligt? Det blev det inte för Esteban var -sjuk!! Vad ger man för det??  Sjuk, va. Så jippot ställdes in minsann. Då var det bara en liten detalj kvar som inte funkade riktigt. Chefen skulle ha semlor med sig till det där fikat, men eftersom Esteban var sjuk så kom inte chefen heller. Plötsligt hade hon kommit ihåg de beställda semlorna och skickat en förbipasserande kollega in med dem till oss på eftermiddagen. Kl 17 hittade Mim semlorna stående på bordet i fikarummet. Alltså inte i kylen... Hade hon inte sett dem så hade det gått levande jävla bullar omkring i korridoren i morgon bitti. Ungefär i stil med den berömda sura tårtan från i höstas. Örk!!


Och så var det ju snöstormen som skulle komma. Ja, inte var det så enkelt att köra hem... men det gick.




   

Det snöar vågrätt... och blåser!

tisdag, januari 26, 2010

Sagoland

Asade mig upp i morse och hade bara "sådär" ont i ryggen, men det ändrar sig ju under dagen...


Men när jag sen körde till jobbet på småvägarna här - vad det var vackert!!  -15º hade vi och små, små korn av frost glimmade i träden. Fast sparsamt, så man fick sitta och titta efter dem. (Jag hade rånarluvan på mig. Nä, det hade jag så klart inte...)


Vi hade möte halva förmiddagen så jag kunde bädda i en fåtölj och avlasta ryggen i två timmar.


Sen kom ju en bedrövlig eftermiddag. Det är som att jobba i tuggummi när inget blir färdigt, alla ska ha återbesök och vissa står och traggar om detaljer i evighet. Tålig skulle hjälpa mig men han glömde det och så havererade planeraren. Sen gafflade vi på varandra om bildkvalitéten i datorerna och han gick ut. Sen kom han in igen och hoppades att jag inte trodde att han ville undervisa mig i mitt jobb. Stackare...  Jag lyckades klina fast några av "de diskuterande" i receptionen och det fungerade precis som att sätta ett plåster för de blev sen inte av med eländet på säkert en kvart. Och då hade jag och Tålig ändå haft dem på rummet i en timme. GÅ HEM... man blir ju trött på så´na.





Ett försök - men det går inte att avbilda egentligen.

måndag, januari 25, 2010

Aj...

Det är inte kul... Nu har jag ont i ryggen så jag knappt kan jobba. Det gnager och gnager. Diskrubbningar i ländryggen minsann... Går till sjukgymnast och tränar hemma. Ja, kanske, men jag har dåligt hopp för jag har haft ont i 7,5 år... mer eller mindre. Just nu är det MER.


Jag gick och la mig när jag kom hem och då var jag smärtfri för första gången i dag.


Men när jag sen var på lite bättre humör efter en timme eller så, då hittade jag den här:



Det var väl kul! Nu ska vi råna den lokala banken! Men jag måste ha en medbrottsling:





Fast den här verkar ju halvt medvetslös... Nä, han får köra flyktbilen. Jag tar en annan med mig in på själva banken:





Hon är dessutom den enda som fattade att man ska ha näsan också täckt...


Maken har köpt scooterluva för han fryser snudan av sig när vi kör släde säger han. Jävlar om någon tittar närmare på kusken på det ekipaget. Ja, härute tar ju lagen slut så why not?

söndag, januari 24, 2010

Mims katt

Detta är en gammal trevlig historia från förra seklet...


Mim och hennes man var nygifta och skulle fira sin första jul som makar med sitt "barn" -katten Sixten. Eftersom de ville göra allt riktigt stekte de brunkål efter konstens alla regler. När de stod där vid spisen trillade det plötsligt ner några bitar kål på golvet. Sixten kom fram och sniffade på dem, funderade på denna upplevelse, vände sig om och sprätte med baktassarna för att dölja odören och travade sen iväg. Han skulle bara veta att det var mat.



För att dölja eventuell brunkål...?


(Bild ursprungligen från Vickes animerade bilder)

Släde!

Jaha, då var det lördag och vi skulle få besök av hästfolk som föder upp ardenner. De härjar vilt i prislistorna på premieringar och riksutställningar. 2008 hade de två godkända hingstar ur egen uppfödning.


Detta innebar att maken städade stallet som en besatt och jag städade huset  lika besatt. Och bakade.


Fast vi har ju en grej som de inte har trots sina många fina hästar. En inkörd dito samt släde! Vi kunde köra hela rundan på 6 km och de fick sitta vid tömmarna båda två. Frun körde riktigt bra!


Sen drack vi kaffe och åt massor av kakor för det är nyttigt....


Allt detta var rena fakta - inga rövarhistorier idag.




Kolla slädföret på vägen - perfekt! Leo travar med broddar i skorna.

fredag, januari 22, 2010

Uttunnat

Då var det sista dagen för en till av "de vettiga" på jobbet. Denna slutar för att hon fått jobb på cykelavstånd från hemmet. Och det förlänger ju fritiden en aning så varför inte. Hon kom till oss för att hon var kompis med förrförra chefen. Ingen annons eller anställningsintervju där heller inte. Hmmm. Ett tag fick hon göra uppgifter som hon var överkvalificerad för men med den högre lönen... Snäll chef. Eller? (Man börjar ju titta lite snett på gullegrisen.) Detta gick emellertid över vid näst senaste chefsbytet. Med rätt uppgifter som det ska vara blev det lugn och ro och hon är ju duktig i sitt yrke. Men nu är det som sagt slut med det. Det kommer en ersättare 1/3. No comments yet... men det ska visst vara lite rockstjärnelook över det hela.


Förresten - hon som slutar har en katt. Den heter Kajsa om nu någon tycker att det har betydelse... Lilla Kajsa tycker det är värdelöst med vinter och värdelöst att gå på lådan. Hon fixar saken på egen hand. Matte vaknar av att det osar kattskit. Lilla Kajsa har "satt sig" under sängen. Matte plockar upp det hela mitt i natten och somnar om. Nästa natt vaknar matte av att det osar katt ännu mer ("Jag trodde att hon hade skitit på kudden") Matte plockar upp det hela mitt i natten och somnar om. Tredje natten vaknar husse av att liksom själva resultatet landar med små dunsar på golvet under sängen. Husse blir förbannad! Husse är snabb. Han rycker till sig en handduk, böjer sig ner under sängen och snärtar till lilla Kajsa där hon sitter. Kajsa flyr. Husse plockar upp det avbrutna resultatet och jag tror inte han somnar om så fort för han var ju rätt så arg. Fjärde natten går Kajsa på lådan. Femte natten går Kajsa på lådan.


              

Kanske en smula äcklig bild, men i pedagogiskt undervisningssyfte skulle man visa den för Kajsa - katten Kajsa alltså...





              

torsdag, januari 21, 2010

Playtime!

NU har jag varit i simhallen! Och det var ju en lika fantastisk upplevelse som jag trodde. Körde dit strax efter kl 12, för då är det ingen risk att klämmas ihjäl av massorna... Det var bara damer i duschen. Samt någon mycket liten blivande herre visserligen. Men jag tittade igen på skylten dam/herr och löste det inte den här gången heller. Bara att starta simningen. Något otränad märkte jag, men jag simmade nog ca en km. Jag höll ögonen på bubbelbadet och rätt som det var blev det helt ledigt så jag "rann" dit som en iller. +38º är det i den så jag var inte pigg på att gå därifrån. Men så kom det en herre i dryga 70-års åldern och satte sig. "Har du provat vattenrutschkanan?" sa han. (visst ja) "Var är den" undrade jag, för jag trodde det skulle krylla av åkande ungar men jag tyckte allt var lugnt och sen glömde jag det hela lite. Då visade han mig en egen avdelning bakom glasdörrar som man inte riktigt tänkte på. Och jag upp ur varmvattnet som ett skott! 30 trappsteg upp, inte en käft i sikte. Wooosh... Landar på 19.5 sekunder. Dåligt! Ny runda. Och ny. Och ny. Två killar från särskolan kom och höll mig sällskap. Jag stack ut huvudet och sa till deras lärare att jag kunde hålla ett öga på dem om hon ville. Det tyckte hon var bra (De var ca 14 - 15 år så de skötte sig själva) De gav upp efter ett tag. När jag hade åktiden 9,7 sek. slutade jag... Jag blev tröttare av det där än själva simningen! Va´kul det var!!



Här är "äkta" bild från denna simhall.

tisdag, januari 19, 2010

Makabert

När jag kom upp i morse saknades katten Hilma, som ser ut så här:



I gången vid köket låg något annat, som såg ut så här:





Det som var kvar av Hilma?


Hon var bra smal...


Nä, Hilma var förstås ute, det var väl ca två veckor sen sist. Hon satt på trappan när jag tittade. Men var 17 kom benet ifrån?


På kvällen berättar maken att Flinga hittat (!) det ute vid garaget. Då har hennes skyddsängel tyckt att hon har det så svårt med furminering och allt att de släppte ner ett ben. Vilken grej att hitta när man är hund!!


(Den enda vettiga förklaringen är att en rovfågel tappat det från något trafikdödat rådjur.)


Flinga var mycket förtjust och gnagade flitigt. Jag kastade småbitar i samma takt. Hon kunde tänka sig att byta benet mot ett grisöra, men eftersom maten var klar fick Flinga lite köttfärs och så åkte resten av benet i soporna. Hoppas nu hon inte spyr i natt. Det blir makens sak i så fall för han har lovat att "det gör dom inte"

måndag, januari 18, 2010

Mer snö

...än den i snökulan alltså. Det var "snökula" i natt och inte plogat i morse. Spännande! Väldigt spännande med folk som kliver ut på övergångsställena också i sån´t väglag. Jag hann förbi men bilen bakom mig fick stanna och bakom den kom ingen mer på en kilometer. Så det var ju bra att gångaren fick gå över just där... Jag skulle på fullt allvar kunna strypa en så´n som bara ska kränga sig över för sakens skull.


Dagens simhall: Där finns en riktigt fräck vattenrutschkana också!! Den är 56 meter lång och går utanpå huset med ljusspel och allt. För barn?  Fast man måste ju åka med om man är förälder! Om man ställer sig bakom ett par ungar så vet ju ingen om de är mina. Utom just de ungarna/föräldrarna förstås. Men de kan ju få tro att jag har ungarna bakom mig. Jag vill åka jag också.


På torsdag eftermiddag ska simhallens alla hemligheter uppdagas!!



Jag måste ordna detta på något sätt...

söndag, januari 17, 2010

Slö söndag

Inte mycket jag fick gjort idag... Släppte ut hästarna och sen la jag mig i soffan och såg på tv. Flinga var mycket nöjd med det, hon tycker soffan är en bra plats. Hon är ju ganska avpälsad, så hon vill gärna ligga där det är varmt och gott.


Vicke gör snökulor, jag fick prova om jag kunde:


  

Jag krympte tervrackan!

Visste det redan

Varannan svensk chef känner sig som en bluff (metro.se) 


Jaha, de inser det också....Man har under åren träffat på en och annan bra chef, några som trott att de varit charmigt originella men istället varit pinsamma, en totalidiot samt några helt enkelt okvalificerade. Man har klarat sig ändå. Det har varit besvärligt många gånger beroende på att de flesta kolleger är som väna får - de gör som herden säger fast det går åt helsike.


Svinkallt ute i dag igen. Effektivaste rastningen av vovven sker därför på en stor åker. Hon rusar omkring som ett spjut. Matte kallar och förväntar sig en ögla runt och så sitt vid sidan. Flinga kommer rusande. Hon springer rakt på mig med "axeln" före, skäller vilt och biter mig i handsken. Hela huvudet är fullt av snö och fradgan skvätter om nosen! Hon har kanske en släng rabies? Vad jag måste verka tråkig som inte vill springa så fort och skälla.


Invånarna i stallet behövde byta platser. Ena frieserhingsten är en så´n bjässe att han får flytta in i största boxen. Stoet som bodde där flyttar in bredvid Cosmos och det tycker nog båda är en prima idé. Vi strödde och pysslade och insläppet blev inte så farligt rörigt som det kan vara när någon flyttas. Ute på logen lurade svarte Murre och anföll Flinga ur två olika bakhåll (!) så hon skrek åtminstone den ena gången. Sött! När alla så småningom skulle in passade hon i sin tur på att jaga honom över gården i full galopp. Hon är mycket snabbare så hon sprang och tryckte med nosen på hans rygg. På trappan vände Murre och viftade med framfötterna. Sen synade de varandra och så sprang Flinga upp vid sidan om honom för nu var de kompisar igen.




Lite Morrgan & Klös över det hela...

lördag, januari 16, 2010

Måste fatta detta

Ingen av kollegerna på jobbet hade varit och tittat i simhallen igår. Jag berättade om de mystiska skyltarna vid omklädningsrummen men vi löste inte hur detta kunde hänga ihop. Folk kom med olika teorier, det ena värre än det andra. Häxan mejlar till badmästaren om det är gemensamma duschar eller ej eftersom man tydligt ser att dörren med "damer/herrar" öppnas ut i damduschen. (Alla med?) Ja, man vet ju inte, på detta ställe verkar allt möjligt.. Badmästaren svarar: "Damerna har eget omklädningsskåp" Jamen vafan, det fattar jag väl, det var ju inte det jag ville veta. Häxan tar sats igen. Nytt mejl: "Men duscharna?" Och nu - "inte gemensamt" YES! Hoppas badmästaren inte ljuger. Jag tror man ska vara lite försiktig - tills man vet menar jag. Man kan ju inte ge oskyldiga herrar skador för livet...


Efter allt tramsandet kom hämnden. Alla bökiga kunder hade bestämt sig för att anfalla gemensamt vid 12-tiden. Kl 13 kastade jag i princip ut en som hade stått där och ält en timme. Chefen ringde och ville att hantverkare skulle flytta ett skåp 50 cm så hon kunde hänga upp en viss gardin på sin expedition. Detta skåp är enormt stort och fyllt med grejor som fick tas ut. Under skåpet finns ingen golvmatta, så där behövs en ny och väggen bakom måste målas. För 50 cm... och det går fint att ha gardiner där nu. Kostar tid, pengar och jag får ingen vidare respekt för sån´t trams.


NU är det helg - HURRA


                       

Lika bra att ta grodmanskostym på sig så är saken ur världen.

torsdag, januari 14, 2010

Invigning

Dags att plocka undan julsakerna. Det var ju alldeles fruktansvärt vad det tog tid. Och så måste man ju damma och stryka dukar. Och ro sig ner till själva bordsskivan på köksbordet och soffbordet...


Det fick bli tidig middag för på kvällen skulle jag till invigningen av ett alldeles nytt bad på en ort nära mig! Jag har väntat i fyrtio år på ett inomhusbad på nära håll. Nu finns det ett! Där var ju folk så det räckte. Många alldeles vildögda och stirriga. Trängdes och knuffades som idioter. Företrädesvis äldre människor som gör så... Där var en trevlig detalj: Omklädning damer och omklädning herrar och omklädning handikappade det fattade vi ju. Men så fanns det en skylt med ”omklädning damer/herrar”. Hmmmm. Jag vill inte gå in där... fast då hade kanske herrarna genast gått ut!


Bassängerna var ju väldigt inbjudande. Simbanor och hopptorn och barnbassänger och bubbelbad. Samt ett” ljusrum” med ”sol” och solstolar i sand. Längs väggarna var det havsmotiv och palmer och så blåste ”vinden” och det hördes vågskvalp. Sextio spänn för en timme därinne. Ja, kanske det.


 



Något i den här stilen är det. Första öppetdagen i morgon, fast då går jag inte dit - kan bli ihjälklämd bland massorna...

onsdag, januari 13, 2010

Sjukling

Då var det dags igen: ”Jag visste att det var nå´t lurt, jag visste det hela tiden, det var något konstigt med alltihop. Jag har varit med förr. Jag kände det på mig. Jag såg det med en gång” Behövs det mer? Nä, för jag har rätt – igen. Vad handlar det om, då? Såhär: Lilla Nys rum var tomt, men jag tänkte inte på det först. Sen tittade jag i hennes planerare där det stod ”sjuk”. Aha. Hon jobbade två dager förra veckan, ledig i måndags, jobbade igår och så sjuk idag. Tre och en halv dag på ny tjänst och så sjuk. Hmmm. Häxan är en elak jävel, så hon tog och kollade hur mycket denna lilla Ny brukar vara hemma. Under höstterminen hade hon 62 arbetsdagar och var hemma 11 av dem... nära 20% av arbetstiden. Vilket kap!!! Vilken arbetsmyra. Hon kommer inte i morgon eller på fredag heller fick vi veta. Då kan man säga att av 7 arbetsdagar i år blir hon hemma 3. Suck... Och så i genomsnitt tio kunder per dag att ändra.


(Hej Rosa – vi hade rätt igen....)


Naturligtvis är det någon slipad jäkel på hennes gamla jobb som har föreslagit henne att ”jobba på orten” Troligen den som har blivit skälld på när de ändrat kunderna. Är det inte lite synd om henne att vara sjuk så ofta då? Nä, det tycker jag inte eftersom det går över misstänkt fort ibland, på en dag eller så.





Alla kan bli sjuka, men man får inte utnyttja systemet och låta andra sota för det.

tisdag, januari 12, 2010

"Fällande sällskapsdjur"

Medarbetarsamtal med chefen idag minsann. Jag var först av alla. Och säkert en av de obehagligaste av alla... Jag jamsar ju inte med och ler och är utan åsikt. Chefen själv gnuggade sig i ansiktet och strök håret bakom öronen och synade sina glasögon... Jag vill inte påstå att jag ogillar henne, men jag vet inte var jag har henne heller. Jag får förstås erkänna att det var hon som stoppade Estebans framfart och det var bra gjort!


Angående detta kapitel – Esteban alltså- så är jurister inkopplade och de ska då antagligen se hur många månadslöner den lille vännen ska ha för att lämna oss. Vidare ska han ”hem” och göra militärtjänst i maj (har han aldrig sagt något om) och det tar nio månader. ”Det är ju som ett grav.vik” sa Mim!!


Furminatorn – Verktyget som ska frälsa oss från hundhårshelvetet- kom idag. Provades genast. Du milde!! En halv hund ramlade av med en gång. Det står i bruksanvisningen att den bara får användas på fällande sällskapsdjur. Vad kan annars ha den till månne? Fällande människor? Eller icke fällande? Eller icke fällande hund, men då behövs den ju inte! Fällande vilda djur kanske?






Får icke furmineras!!

måndag, januari 11, 2010

Kort sammanfattning av inf.

Det var väl hyfsat kontrollerat på jobbet. Esteban får inte träffa kunder mer. I alla fall ”inte utan speciell tillsyn” vad nu det kan vara eller hur det ska utföras. Men lönen får han... Detta är inte rättvist och retar mig bra fruktansvärt mycket.


I serien ”Jon, Kate plus 8” som visas på Discovery Travel and living handlar det ju om föräldrarna i USA som först hade tvillingar och sen fick sexlingar. Det är en ganska bra serie med en hel del poänger – eller vad sägs om den här: En av sexlingarna – en kille- ville vara förare när de lekte med en sorts trampbil som de satt inne i och som drog en vagn. De lekte buss eller tåg kan man säga. Till slut ville en av hans systrar vara chaufför men det fick hon inte. Flickan började slå på honom men då grep mamman in: ”Säg ursäkta, men nu vill jag vara chaufför” sa hon till flickan. Flickan tänkte en stund, gick fram till sin bror, tittade in i bilen och sa: ”UT”








 Måste vara underbart.... Tur det inte är jag - för barnen alltså!

Kallt och mörkt

Kallt var det och mörkt blev det... Strömavbrott mellan kl 11.15 och ca 13.30. Det var ju inte särskilt länge och i fullt dagsljus men det räckte för att det skulle börja bli kallt inomhus. Brrr. Man har bra katter och hundar plus filtar, men ändå. Hästarna var fullt nöjda med att bli kvar inne och äta hö. Internetuppkopplingen blev bångstyrig men just nu funkar det som synes.


Jag tog på mig något varmt och gick ut i snön...




              

...och frös öronen av mig!!



söndag, januari 10, 2010

Något sent...

Vi var bjudna till vår fenomenale snickare i går kväll! Det var väldigt god mat vi fick och plötsligt var klockan 00.30! Sen skulle vi köra hem och det var inte så trevligt för inatt var det typiskt skånskt vinterväder där snön "fykte" över vägen och allt var vitt - även i luften. Man vet inte riktigt var man är de ögonblicken. Sen fanns det katter och hund och hästar som skulle nattas. Väck inte den katt som sover för då ska de upp och ha mjukmat och skita i lådorna och leka...


Ingen slädtur på dagen för då hade vi frusit "snudan" av oss i vinden. Jag låg på soffan och såg tv med vovven bakom mig istället - mycket mysigt! Kl 15 var jag ute med henne och då sprang hon som en vinthund på fälten. Mycket praktiskt med vinterhalvåret när man kan gå runt jättestora fält i kanten och vovven springer som en galen med full uppsikt hela tiden.




Och så tänker vi oss detta i underlaget snö!!

fredag, januari 08, 2010

Alla var i selen

Jaha, jag fick asa mig till jobbet. Det var så tidigt och så kallt och så mörkt att vovven vaknade med ett ryck när jag tände ljuset i morse. Vissa stannade hemma och lekte med hästarna... Maken och en granne körde släde med ardennern. Är detta rättvist? Nä, det är det inte. De leker och har kul och jag fick inte vara med


                                                                                         


Anyway. Så här började vårterminen: Rosa har slutat och börjar på ett mer kvalificerat jobb. Tur för henne - synd om oss. Istället kom då "lilla Ny" som i mitt tycke fick tjänsten på lite egendomliga villkor. Jodå, det gick så bra och hon var så rar sa Mim och Olivia. Jag hade varit på jobbet i en timme och en kvart så var det dags: Lilla Ny tågar förbi tre rum, kommer in till mig och undrar om jag har en ...? Nja, säger jag, det har vi i förrådet. "Ja men jag tar en här" sa hon. "Jag har dem för att jag använder dem" sa häxan och lät genast förstå att mitt rum är inget förråd utan det tar lika lång tid för alla att hämta.  (Gör inte om det)


Fikarast: Lilla ny förklarar att där är nästan inga erfarna och bra tekniker kvar på hennes förra jobb. Någon säger att "ja men där är ju både A och B."  Ja, jo det var det ju. "Och C och D har väl också jobbat länge, sa någon annan. "Ja -haha- man tänker inte på dem där på rummen i hörnan" svarade lilla Ny. Gud hon är väl inte korkad...? Nä, jag håller mig allt på avstånd ett tag.


Och så har vi ju Esteban... Han skulle ju "gå bredvid" på filialen ett par dagar (obs att han har en mångårig utbildning) Han kom dit första dagen, sen var han sjuk, sen blev han frisk en dag och nu är han sjukskriven. Fattade alla det? Inte jag. Planeraren för nästa vecka är tömd. Folk blir ju skitsura när de inte får komma. Jag fick äran att sitta i buren receptionen halva dagen och hann få på pälsen en gång av en arg Estebankund.  Att inte stå för sina misstag eller själv reda upp dem gör mig skitförbannad.


Jaja, strunt i det. Nu är det lite ledigt igen. Tänk om vi kan köra släde i morgon!



          

 

torsdag, januari 07, 2010

Slutet...

Slutet är här. På min julsemester alltså... Ingen katastrof så, eftersom det är fredag i morgon och en dag kan man väl alltid överleva... Det har säkert hänt en eller annan katastrof medan jag varit hemma. En nyanställd har börjat, det vet jag. Hon ska vara van, men faktum är att hon blivit överflyttad till oss utan anställningsintervju för att hon bor på orten och inte ville pendla mer... Har man hört va, redan det gör mig misstänksam. Jag pendlade i tolv år - jag ville också arbeta på hemorten, men jag fick söka min tjänst i vanlig ordning. Den här nya förmågan har varit och tittat hos oss ett par gånger. Med tanke på hennes frågor verkade hon väldigt oinsatt. Och som grädde på moset börjar hon en halvtimme senare än vi andra eftersom hon inte "hinner med barnet" annars. Det fick hon själv bestämma! Häxan är misstänksam. Taskigt? Inte döma i förväg? Kan vara rar/duktig? Jaja, jag har varit med förr - vänta bara. Jag kör nog "försvunnenharintetidnuskabara"-tricket ett tag tills jag vet hur det här hänger ihop.


Och en bild till detta? Det finns nog ingen bra.... Då blir det en fin katt istället.







Kolla ögonen!!

Depp-igt...

Katten Murre sov till 8.40! Det var dessutom bara ett halvhjärtat väckningsförsök han utförde hos mig. Vad kan man lära sig av detta? Ge katten anka så sover han längre och lämnar matte i fred... blir förstås krångligt. Lättare att bara peta till honom i revbenen så han trillar ur sängen. Det var lite styggt kanske...


En kollega med döttrar kom hit i eftermiddags och tittade på våra hästar. Den ena friesern var julkortsmotiv och de blev så begeistrade att de gärna ville se honom i verkligheten. Svarta hästar mot vit snö var ju tacksamma fotomotiv.


Såg en Johnny Depp film som varade till kl 01.00... (Men nu är det slut med så´na vanor. Sista lediga dagen i morgon och så får man försöka samla ihop sig lite igen.) Och maken kallar ju honom Johnny Knäpp - hemskt vitsigt!






Här är bild på J. Knäpp - förlåt- Depp.


www.deppimpact.com/ninth.php


tisdag, januari 05, 2010

Trettondagsafton

Helgafton är det ju fast inte om arbetsgivaren får bestämma. Dag före röd dag, jobba till 17.00 och 50 spänn i ob-tillägg. Anä, häxan tog semester.


Man ska alltså ha "fin" middag. Gåsen kom jag ju undan i höstas tack och lov, men en anka fick vi. Inte fullt så jobbigt. Slängde vanvördigt in ankedrullen i ugnen och hämtade ut den drygt två timmar senare. Den såg ju föralldel fin ut. Sen tar det en evighet innan den är uppskuren och har landat på tallrikarna. Maken tyckte det var det godaste han ätit på tio år!! Flinga och katterna fick hjärtat och "slamsor" av köttet. De var helt omättliga. Efter maten svimmade Hilma på skrivbordet, Flinga i soffan och den här...



 ..."dog" under granen. Jag har aldrig sett honom ligga där förut.

Pappersarbete

Städade hela huset i förmiddags. Tvättkorgen i princip full. Jag fattar inte var all skit kommer ifrån. Bär vi oss så vårdslöst åt? Det ser ju ut som i stallet nästan... Var kommer allt damm ifrån? Alla smulor på de mest egendomliga ställen? Kom något kaffe i filtret och inte bara utanför? Köksbordet ser ut som en avlämningsplats för returpapper.


Nu kommer vi till nästa steg: Maken har under dagen fått två papper som är viktiga. Jag ser dem sista gången ca kl 15 på köksbordet. Kl 23 går maken i spinn och rusar runt och skriker att hans papper är borta. "Du har städat bort dem" galer han. Det har jag alltså inte. Jag tittar lite på en del ställen som han passerat under eftermiddagen. Inga papper där. Nu börjar han leta inuti tidningar och i sina fotopärmar. Nix. Jag kollar i lådan där han har fakturor. Ett par månader ner (!) hittar jag båda papperna. Jag håller dem kvar och visar mycket pedagogiskt var de låg. Maken kan inte fatta hur de hamnat där. Nänä...  Hur skulle han klara sig om inte jag fanns?




Och här syns en bild av köksbordet!

måndag, januari 04, 2010

Då vet jag det

TEST: Hur blir ditt 2010? (veckorevyn.com) 


Jag får ett underbart 2010 blev testresultatet. Så bra. Då behöver jag ju inte oroa mig, för allt som står i tidningarna är ju sant. Och allt som chefer och beslutsfattare säger är ju också sant, därför måste jag göra precis som de säger. Samt naturligtvis tycka samma som de. Jag måste vaccinera mig mot svininfluensan och jag måste ta ut mina amalgamfyllningar. Jag måste vara vegetarian och naturligtvis är säd med svartmögel mycket nyttigare än säd med ogräsmedel. Jag ska ha förståelse för om någon arbetskamrat inte sköter sitt jobb på min bekostnad och jag ska därför hjälpa denne allt jag kan - naturligtvis för samma lön.


Sorry, det passar inte mig. Jag är så gammal att ingen bestämmer vad jag ska tycka. Maken säger att "de flesta idioter samlas i beslutsfattning" och det stämmer till 100%. Låt alla äta vad de vill och göra vilka ingrepp de vill för det passar dem men inte alltid mig. Jag hjälper gärna till om någon på jobbet har det snävt, men inte om vederbörande bara är bekväm eller har bristande kunskaper. Man kan ju t.o.m skita i isbjörnarna i Arktis om vi drar paralleller till hur man i Sverige först fridlyste vargen i mer än fyrtio år och sen sköt ihjäl 10% av stammen på en enda dag. Miljötänkande - gattis.


Såg filmen "Före detta fruars klubb" i kväll och där säger de att "vi är häxor, så vi kan göra både ont och gott". Precis!!


                                   

Och som vanligt är Murre med...!  (bild från animated.jimdo.com)

söndag, januari 03, 2010

Halvnyttiga åtminstone

Fint väder, men fortsatt svinkallt. Rastade vovven kort men intensivt, sen ville hon genast in, hon frös och skulle bädda ner sig i baljan där den trevliga julklappsfällen ligger.


Maken stönade och stånkade och beklagade sig, men släpade sig så småningom ut och skodde ardennern. Det är värt att stånka för eftersom Leo är kolossalt stark och kan ta tillbaks sina fötter precis när han vill. (Vi har lite hjälpmedel om det behövs så Leo får hänga på sig själv) Under tiden friserade jag Cosmos och undrade varför han hade blivit så stor på mitten igen..! Det visade sig att maken ökat fodret för han tyckte Cosmos hade blivit en smula smal... Hmm.





Inte maken och definitivt inte en ardennerhov!

Men snösulan är ju rätt för säsongen och en fantastiskk grej så inte snön sätter sig i hovarna och orsakar vrickningar.                                

lördag, januari 02, 2010

Best of Blocket

Man kan ägna sin tid åt mycket onödigt... Till exempel åt att läsa alla galningars annonser på "best of Blocket". Men den här är ju bara för trevlig:


www.bestofblocket.se/bilder/fullsize.php


Undrar om någon svarade och bytte till sig toffeln...


Nu borde jag nog gå och städa mitt skrivbord istället.

Firande?

Nu läste jag vad andra skrev om nyårsafton och nyårsdagen. Nästan alla hade ätit god mat och varit på kul fester. En del kom inte ihåg nå´nting "för så full var jag". Hoppas dessa inte är över 19 år för ungefär dit har man inte förstånd att skämmas som en gris om man skulle bli så full. Jag har fruktansvärt lite förståelse för alla som först super och sen ska berätta för alla hur hemskt det är. Vi hade en klassåterträff för några år sedan och en av de "fina" var duktigt packad redan från början. 40 år gammal...  Vi hann ta mat och sätta oss så somnade han på sin stol vid bordet och sov bakåtlutad med armarna utbredda i luften som vingar. Jag har min själ aldrig sett dess like.


Så har vi de vanliga bortsprängda fingrarna, skottlossningarna, några mord, den försvunna flickan i Malmö (hon är väl hos släkten i något "hemland" vid det här laget) bränder och trafikolyckor. Vilket helgfirande. Man får ju snart vara glad om man klarar sig undan helskinnad med alla sina grejer i behåll.


Här har vi inte ens en ordentlig almanacka i huset. Jo, maken har sin tidbok och jag har min fickalmanacka. Men jag vet hur det blir. Så snart våra beställda kommer så rasar det in almanackor i alla dess former med eller utan reklam och med mer eller mindre önskade bilder...


Egentligen skulle jag inte gnälla så. Jag hade världens lugnaste nyårsdag fast med svinkallt väder. Det var så att min berömda "labradormössa" knappt klarade kylan... Murre undersökte granen och kom ut med barren liksom fastborrade på ryggen. De ramlade av i lagom takt på hela köksgolvet. Jag vet inte riktigt hur han lyckades, för jag tycker inte den barrar. Maken tappade strösocker på samma köksgolv och man undrar ju om de konspirerar på något sätt så jag ska städa ihjäl mig?




Den är väl underbar! Almanacka för 1888. Med de "nya" måtten. Säkert många som retade sig på det den gången...