Cupping

Nä, inte det baristorna håller på med på sina tävlingar utan en mer handfast variant. Man har ju påhittiga väninnor som rekommenderar  en både det ena och det andra och man ska ju göra som kloka människor säger... Beställer alltså tid för koppning. "Det gör ont" hade jag fått veta. www.detblahuset.se/gallery_32.html

Tilde gör redan med sitt utseende god reklam för sitt yrke. Hon känner på min rygg men hittar inga katastrofer där. Nu kommer kopparna fram.... Hon sätter fast dem längs ryggraden och drar dem fram och tillbaka. Vid ryggraden är det ok, vid mina mjuka (hmmm) sidor är det inte fullt så ok AJ "Nu tar vi benen, baksidan av låren först. Går det bra?" "Visst" AAAAJJJJ "Du har ju släta lår, men vi tar här i alla fall så får du känna" (släta=tur och bra arv från mor) KÄNNA, DET SKA DU TRO ATT DET KÄNNS AAAAJJJJJ AJ "Nu tar vi framsidan" Och hon drar med koppan... AAAAJJJJ jävlar, är det inte slut snart "Hur kändes det?" "Jo, det kändes ju lite" Ny tid om en månad!

Koppningsmassage
"Koppningsmassage är en kombination av klassisk massage och koppning. Massage är tryck och beröring på muskulaturen.
I koppning arbetar man istället med undertryck/vakum så att huden och bindväven lyfts upp genom att använda kinesiska gummikoppar eller glaskoppar.
Man åstadkommer en djup bindvävsmassage, immunförsvaret aktiveras, blodcirkulationen ökar kraftigt, spänningar och smärtor i muskler har en chans att släppa taget, slaggprodukter frigörs. Koppning kan även reducera fettvalkar och celluliter."

Kan det vara så? Fast ökad genomblödning ger det definitivt och det gör nytta. Jag går väl dit igen då...

Oanade möjligheter

Osynlighetsdräkten kommer allt närmare (metro.se) 

Vad kan en sådan kosta tro? Ska man börja spara redan? Jag inser vilka fantastiska möjligheter detta skulle ge mig. Eftersom jag har tämligen livlig fantasi skulle jag nog hinna nypa till dem som förtjänar det innan de också skaffar en och nyper till mig... Blir krångligt det här. Fast det står ju att det kommer att dröja. Om tillräckligt många är osynliga så vet man ju inte var man har folk och alla börjar gå på varandra och skada sig. Sen kan man ju tjuvåka på bussen och planka in på olika evenemang. Om alla gör det vill ju inte artister eller idrottsmän visa sig på scen, för de vet ju inte om det finns någon publik. Nääää....

Vårtecken: Tranan har kommit. Vi har faktiskt ett par eller två här i närheten och man hör när de sjunger eller vad nu tranor gör...

        

...dansar gör de i alla fall. Fast den här dansar visst själv. Maken är kanske och fikar?

Årsmötet

Igår hade jag nöjet att närvara på årsmötet i en förening med ett mycket fredligt namn. De allra flesta medlemmarna är stadgat och ordentligt folk från landsbygden.

Årsmötena har uppvisat tendenser att vara inspelade i vilda västern på 1800-talet...

En bedömningsfråga föranledde ett år en äldre herre att ta med sig hagelgeväret och handgripligen hota sina motståndare. Inget polisingripande behövdes eftersom de gjorde upp saken själva.

För två år sedan blev medlemmarna så satans ovänner om körersättning och transporter till olika evenemang att hela styrelsen avgick med omedelbar verkan.

               

Här syns styrelsen...

Maken tvångsanmälde häxan till detta evenemang och jag klädde mig i svarta kläder med skottsäker väst underst.

Tjugo minuter före utsatt tid var nästan alla komna! Ungefär 85 stycken. Inga akademiska kvartar här inte. Häxan träffade på en gammal bekant som jag berättat om i ett tidigare inlägg. Farbrorn som satt och var stor i käften:  www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp Han hälsade lite på maken och smet förbi mig...

Mötet öppnades  och punkterna drogs ganska snabbt igenom. Men så var det dags. Räkenskaperna för året föranledde högljudda diskussioner om varför "aktiviteter utgifter" var så stor. En av de ilsknaste gubbarna satt givetvis bakom mig... Jag undrade om han var beväpnad... Det finns ju annat att ta till än bössan. En handgranat till exempel. Långt om länge lugnade alla sig och styrelsen satt kvar. Det var svinkallt i lokalen och frågan är om det inte hade en dämpande inverkan. Tiden gick och snart kunde man välja på att frysa ihjäl eller svälta ihjäl. Vid samma bord som vi satt dessutom en "ko" som tuggade tuggummi under ihärdigt smällande med det. Jag började fundera på om det egentligen inte varit på sin plats med en liten Colt att sticka i snudan på henne så hon la av med det där. Nu fick jag titta på henne i stället och jag lyckades tydligen se tillräckligt lé ut för smällandet tog slut.

(De gjordes absolut i små dammodeller också med pärlemor i kolven och allt... )

Dags för middagen. Jag har aldrig i mitt liv sett så stor såsgryta förr. Jag tror den rymde 20 liter! Klokt av krögaren, för serverar man snålt med sås till gubbar från landet kan ingen förutsäga konsekvenserna.     -Jag har själv suttit på en finare restaurang i Sønderborg på Jylland där maken tillsammans med en till det yttre mycket prydlig äldre herre startade upplopp för att det serverades för lite sås till varmrätten.- Alltså blev middagen fredlig. Kaffet blev också fredligt.

Föreläsaren som avslutade det hela såg rädd ut och frågade två gånger hur lång tid han hade kvar. Jag hoppas han menade av föredragstiden och inte av livet, men man vet ju aldrig med tanke på föreningens rykte. 22.30 var evenemanget slut. Vi hade överlevt. Nästa år tar jag med mig päls och en liten yxa.

...och han här var inte med, men han sjunger "streets of Laredo" hundra gånger bättre än Johnny Cash själv...

Rävarumpa? *

För den som tyckte att vovven liknar en räv numera så tar vi några gamla bilder från när hon var liten.

 Är det detta som kallas "sova räv?"

Vi öppnar grytet och ser vad vi kan hitta

Ja minsann - en rävunge! Behöver jag tillägga att t.ex en farbror frågade: "I vilket gryt har ni hittat den?"

* rävarumpa eg."rävsvans" - skånskt namn på blomman rallarros, mjölkört.

Förrymd?

Jag skulle skriva om nå´t annat men så gick Murre ut ca 19.15 och syntes inte till mer. Kattfortplantningsperioden är i full gång, men honkatten är ju innekatt numera och Murre är en aggressiv typ som tappert rensat här i ett par år. Det kryllar alltså inte precis av katter här. Vad kunde då ha hänt honom? Ändå träffat på en katt därute och hamnat i ett rejält slagsmål? Blivit överkörd? Blivit sjuk? Gått ut i mörkret och försvunnit?

Vi kallade och kallade. Nä, ingenting...

Kl 22.05 sitter han på trappan, hel och ren och hungrig. Han travar in i köket och beställer mjukmat. Allt är i sin ordning och man kan sova tryggt i natt också.

Drul...

Var tog våren vägen?

Idag alltså? För det var vår fram till kl 15. Solen värmde och allting. Så gick vovven och jag ut. På 20 minuter drog det upp världens snöväder! Allt var alldeles grått med tätt snöfall. Där fick vi gå för vi var ju tvungna att ta oss hem. Vovven var vit hela hon.

Våren gick över...

Något annat slår mig - kolla här:

                       

Skillnaden mellan räv och Flinga är inte så alldeles stor... Det har jag anat ända sedan hon var liten.

Nyttig!

Murre väckte mig 6.30. Murre väckte mig 7.30. Murre åkte ut på backen... Häxan vaknade 10.00 av sig själv. Hade nu inte Murrestörning förekommit så hade jag aldrig stannat i sängen så länge... Sen lyckades jag faktiskt vara huslig fram till ca 13.15 och då gick jag ut med vovven. Maken skodde en häst under tiden. Efter dessa bedrifter åt vi våfflor. Vovven åt dem utan sylt och grädde. Murre åt grädde utan sylt och våfflor. Hilma sov på skrivbordet. (Intresseklubben antecknar)

Melodifestivalen är avgjord. No comments. Inga katastrofer alls i finalen i år tyckte jag, så det kvittade.

            

En av mina rävar måste ha trillat ner i grädden...

Jotack, jag känner mig hyfsat klar i skallen fast jag tänker ut sådana här bilder...

Psykologi igen

Nedan kort urklipp från"Nätet är en kanal för ilska" (aftonbladet.se) 

"Madeleine Gauffin Rahme är psykolog och psykoterapeut. Hon säger att nätet kan vara en kanal för undertryckta aggressioner.

– Vissa människor har en inneboende ilska, som inte syns utanpå. De vill kränka och göra illa. Nätet blir en låtsastillvaro där de kan få utlopp för de här känslorna, säger hon."

Jaha, inga mer synpunkter får man ha. Eller var går gränsen för tycka/hat. Det blev ett jädrans liv i lokaltidningarna här i Skåne idag om detta: www.skanskan.se/article/20100312/STAFFANSTORP/100319909/1057/*/ingenstans-att-ta-vagen  Möller fick på pälsen rejält. Man fick inte jämföra med ifall Ulf varit "ensamkommande flyktingbarn" eller så. Så han fick någonstans att bo alltså.

Det här kan man "ännavänna"* tills man dör. Jag giter inte det. Nu är det helg. Och man får äta godis!!

    

* ung. "vända ut och in på"  "noga analysera"

Nålfint!

Då var nåldynebehandling ett avklarad! Akupunkterad (!) i ryggen utan några våldsamheter. Det var betydligt mindre smärtsamt än likadan för tennisarmbåge. Nål i huvudet - som ska vara "allmänt stärkande"  (hmmm?) nålar vid anklarna som inte kändes - varken nålarna eller anklarna... nålar i korsryggen som kändes lite och en nål mellan höftkam och ryggrad som kändes mycket. Och så ligger man där en halvtimme och hon kom och snurrade på nålarna tre gånger. Precis som en uppnålad skalbagge i en så´n där låda på ett muséum... Vi får väl se vad det kan bli av detta.

Egendomligt väder ute. Dimma som fryser och blir rimfrost, det vill säga väldigt mycket rimfrost! Råkallt, men otroligt vackert.

Detta är alltså rimfost och inte snö på träden.

Krig!

Jag är känd för att vara hyfsat teknisk - ibland en nackdel... Smilla kallade på hjälp för att ett vattenfilter behövde bytas till en av maskinerna. Hon och två till samt förre fantastiske chefen la en förmiddag på uppgiften sist - med en rejäl vattenläcka som resultat. Eftersom jag hade en snäll dag så ok. Smilla ställer sig på behörigt avstånd. Häxan försöker lossa muttern till själva tuben med en rörtång - skiftnyckel finns förstås inte och fast nyckel levererades givetvis inte med maskinen trots att den kostade runt 70.000:- Häxan tar i för kung och fosterland (som jag betalar ett fett apanage till) och lyckas lossa möget så pass att "vattentrycksutjämning sker" och givetvis hann jag inte kasta mig undan utan tuben prickar mig med en stråle vatten. Smilla närmar sig och maskinen som nu börjar bli uppretad skickar en stråle mot henne också! Nu ska man lossa ett stort plastlock med medföljande fast nyckel. Det går bra. Inuti finns en massa av pyttepyttesmå plastkulor som ska "tömmas i hink." Den tömmer sig inte själv kan jag upplysa om, utan det blir att köra in armen och rensa ut geggan ungefär som veterinären gör när han ska dräktighetsundersöka en ko!! Kommer dessa korn på golvet blir det så svinhalt att man inte kan gå där på 14 dagar... Skölj och torka torrt. Ny portion, ca 5 liter plastkulor hälles i cylindern, passa in packningen, på med svarta locket, dra åt - ja, man får ju ingen kraft i det, rund cylinder osv. Pilla rätt packningen till kopplingsmuttern, skruva fast, sätt på vattnet, fssssssSSSSTTTTTT så anfaller den igen för det GÅR inte att dra åt med den satans slitna rörtången. Smilla ska spänna och Häxan hålla emot och det var en dum idé för rätt som det var slant Smilla och klippte till mig på handleden med rörtången så blodet rann. AAAJJJ! Piss också! Under tiden kom och gick publiken, men när jag blev handgripligen överfallen försvann alla utom Smilla som ringde en reparatör. Det kom två stycken. De lyckades inte på försök ett. De bar ut filtret i sin verkstad och lobotomerade det. Bar in det, satte fast det med en rejäl skiftnyckel, kopplade på vattnet och YES!

Hela bytet tog bara en timme den här gången!!

Det är ju dömt att misslyckas med en så´n här liten stackare. Att man inte lär sig...

Riktig rövarhistoria - en av de värsta...

Allt flyter på och jobbtillvaron är riktigt dräglig... "Du får vara i receptionen i eftermiddag" blev det då. Ok, Mim är ju också där, så det ska väl gå bra. Det gjorde det också - till fem minuter före stängningsdags vill säga. Mim får följande samtal: "Jag har fått SMS-påminnelse om min tid imorgon hos er. Men jag har aldrig fått den tiden för brevet ni skickat har inte kommit hit." Mim kollar adressen och den är rätt. Samtalet tar en ny vändning: "Jo, men jag har fyra km till brevlådan och det är så långt att kommunen har hittat på en adress till mig som inte stämmer" (?!) Mim sneglar ner i luren och säger: "Har kommunen hittat på en adress till dig?" Nu har jag fattat att vi har en tosing i telefon, så jag lyssnar med intresse. Dramat fortsätter: "Ja, de hittar på en adress, fast när inte den fungerar mer så spränger de brevlådan" Mim ekar "spränger de brevlådan?" "Ja det gör dom, det har hänt flera gånger. Och när de spränger brevlådan så får jag en ny adress" Mim försöker fatta allt detta, men det går inte att få rätsida på. Hon frågar försiktigt: "Vill du ha tiden i morgon?" Och gissa vad svaret blir... "Nä, men ni kan skicka en ny" 

                         

 

Man skulle tro att det var den här som ringde, med tanke på hur oherrans mycket gallimatias det samtalet innehöll...

Något irriterande...

Murre väckte mig 4.30 - det är väl för rart en måndagmorgon när man ska upp kl 6.00 och nä, det är inte bara att kasta ut honom från sovrummet, för då gal han och krafsar och vässar klorna för fulla muggar. Och skiter utanför lådan som hämnd...

Nu lyckades jag söva honom igen på ca 20 minuter. När jag sen släpade mig upp (varför är måndagar pest?) kunde man faktiskt se en riktigt fin soluppgång genom köksfönstret.

Kollegan tillbringade dagen med att klaga över hur dataprogrammen fungerade/inte fungerade och jag upplyste henne om att det får hon ta på mötena. Och det kommer så klart inte att hända. Man blir ju så trött. TYST med det där tjafset. Och så kund som osar "mugg" * Jag fich spraya och öppna fönstret och ha mig när han hade gått. Bara prövningar...

Dagens stora behållning! Fågelbordet i förgrunden som drar besökare genast när solen går upp.

* =mögel, unket, instängt, gammalt.

Pressad igen

Man kan ju fråga sig varför det var tvunget att göra upp Vasaloppet på upploppssträckan när de haft nio mil på sig. Va? Jag klarar inte sådana pärser efter alla OS-upplevelserna... Jag kan för övrigt inte fatta att man frivilligt utsätter sig för att slita ihjäl sig i fyra timmar - elitåkarna alltså. De som sa "tio timmar" när de blev tillfrågade hur lång tid de trodde det skulle ta att åka idag och dessutom såg jättelyckliga ut förstår jag mig ännu mindre på.

Murre och jag fick vila oss efter dramat.

Solen sken idag också. Flinga och jag måste ut och kolla "på andra hållet" Där ligger nu tomma fäladsbeten men Flinga tror att det kan vara ström i stängseltrådarna så hon galer vaje gång hon känner en mot ryggen när hon rusar under dem i vild karriär. Man vet ju aldrig... Det hörs inte riktigt klokt...

Det här är faktiskt utsikt mot en enefälad. Enarna är jättegamla, ett par hundra år.

www.lst.se/skane/Om_Lanet/Naturguiden/Horby/1._Sniberups_falad.htm

Soool!! Och änglabesök...

Jahaja. Klockan 9.30 kunde man konstatera att en av hästarna visade tydliga symtom på en mycket vanlig åkomma som: 1) kräver veterinär och 2) alltid uppkommer under jourtid dvs. kvällar, nätter eller helger. Bara att gå in och ringa. Det är en ganska ny veterinär som svarar. Han är mycket försiktig men noggrann. Dyker upp efter 20 minuter, han bor i närheten. Vi är helt överens om sjukdom och behandling. Även recept på medicin riger han in. Sen visar vi frieserhingstarna och han tycker att de är imponerande förstås. "Fakturan?" säger maken. "Nja", säger veterinären "jag tar ingenting för det, för jag skulle ändå köra förbi och du har ordnat jobb till mig" (Lugnande medicin och veterinär när stökiga hästar ska skos) Jag har väl aldrig hört något liknande! 1500 spänn hade nog varit det minsta annars. Vi bugade oss till marken - det var ju för snällt!

Sen putsade jag fönster i kök och allrum och farstu och satte upp nya gardiner. Planterade om fyra krukväxter - nu är det bara trettiotvå kvar så det var ju storslaget!

Solen sken så det blev långpromenad i skogen med vovven. Jobbigt att gå där snön smält men skaren inte bär. De har gallrat flitigt där jag brukar rida. Toppen! Vidare har vägverket helt brutalt kapat grannens jävla granhäck som hängt ut och skymt sikten i nålkurvan där vägen är dösmal och man knappt kan mötas. Ännu bättre!!

Överträffas endast i galopp på häst en vårdag...

Men det är väldigt trevligt med vovve i snö också!

Snipp snipp, eller snarare avverkning två meter upp!!

Och det kunde ju behövas. Här är knepigt nog ändå.

Vid pilen bor vi. Den gula kupan på boningshuset syns tydligt.....

YES! Äntligen!

Nära tolv minusgrader i morse... Det är väldigt vackert ute, men iskallt. Solen värmer genom fönsterna när man sitter inomhus, så precis som en katt vill man stanna i ljusstrimmorna.

Men. Så. När jag var hemma kl 17.30 så fanns de äntligen där vid söderväggen. Aningen bleka, men de trotsar både sträng kyla och den hårdfrusna marken.

Och de här nänns inte ens jag sätta glitter på!!

Bättre behandling?

Här stiger man upp på sin lediga dag och gör sig fint i ordning och mobiliserar inför nålsticken och eventuell ström. Vad händer? Sjukgymnasten finns på mobilsvaret -hon har halsfluss. Nähä. Jag blev jättesur. Sen kom jag på att jag kan ju köra till simhallen, för där är ju lugnt och skönt tidigt på eftermiddagarna. Det var det också. Jag simmade 1 km. Det gick väldigt bra, för jag har nya simglasögon. Sen trimmade jag tiden lite till i vattenrutschkanan. När det kom en herre  som ville åka, men såg lite skygg ut på ögonen för att jag härjade där inne, så gick jag.

Sen körde jag hem och åt en semla, man kan ju magra annars...

Och detta är naturligtvis inte mina fina Speedos med lilatonat, imfritt glas, men vad gör man?

Skapelseberättelsen?

"På tredje dagen skapades alla träd och växter och så var det bra med det" Ja, i alla fall. På tredje dagens morgon stod en okänd man inne på ett rum på jobbet och tittade sorgset i en dataskärm. Han var tydligen ingen Gud för efter en god stund försvann han och då fungerade den berömda pekskärmen i vänthallen fortfarande   

Jag undrar när och /eller vem som ska lyckas. Det kanske verkligen behövs ett Guds finger. Och sen ska ju fanskapet fungera också. Nu är vi där igen. Jag vet ju precis hur det kommer att bli.

Annars kom vi lindrigt undan idag. Inga chefer på plats. Konstigt vad allt går mycket smidigare då.

Ikväll har jag gjort något som jag aldrig tidigare gjort i hela livet. Nämligen.... klippt klorna på en katt!! Jag har aldrig haft någon innekatt, men när nu Hilma utnämnt sig till det så får jag väl klippa då. Hon hakade i filtar och allting och det "pickade" när hon gick på golvet, men nu är detta åtgärdat. Hon sa inget om behandlingen alls.

           

Och här syns Hilmas tass efter kloklippningen...

  

Sanningar

(och jag har inte stulit den rubriken från komikern Claes Virdeborns cd-skiva. Men jag känner Claes och han skulle antagligen tro det...) Nu har det redan spårat ur, men jag kan ju fortsätta ett tag till ändå. IDAG började "Rockstar" hos oss. Han är en reslig, rakryggad och långhårig man som vid första påseendet verkade ok och faktiskt kunde skämta en del. Jag såg två kunder som gjorde stora ögon (=enorma ögon) när han hälsade och visade ner dem till sitt rum. Det såg väldigt kul ut! Vidare har man försökt rätta till den berömda neråtriktade pekskärmen samt koppla in den. Det har man försökt med i två dagar och varken lyckats med det ena eller det andra. Riv ner den och förankra den i golvet, det är lika bra.

Tålig klev omkring på chefens nya piffade kontor och tittade på hennes nyköpta blommor. Chefen bar ut en hängväxt och Tålig undrade om hon inte skulle ta död på den innan hon bar ut den. "Den här kan ingen ta död på" sa chefen. "Jag kan" sa Tålig. "Nej, det kan ingen" sa chefen igen. Jag kom förbi och såg hur Tålig drog in luft för att fortsätta framhärda i att han visst kunde döda alla krukväxter. Dags att ingripa: "Du, Tålig, det är en konstgjord..." 

Och då ska vi förevisa den här:

Maken hälsar att det är den sannaste bild på mig som någonsin har funnits...

Äckligt väder - riktigt äckligt...

I går trodde man något lite på våren. Solen sken faktiskt på förmiddagen och snön smälte som bara den. Det var så milt och vindstilla på kvällen att det kändes ríktigt varmt. Men vänta bara. Det gick över. I dag snöade det lite blött och på eftermiddagen frös det igen. Fy hundan när väglaget blir som glacerat. Allting var förresten glacerat. Trappan. Gården. Ovanpå snön. Iskall vind som viner kring huset. Vovven rusade ut nu precis och skällde allt hon orkade. Det finns ingen där (hoppas jag) men ifall det gör det så skäller hon i förebyggande syfte.

Alltså inga vårtecken så det stör. Jag gör ett eget. Mer glitter åt folket!

Ja vad gör man inte för att få glädjas lite...

Tur det är slut...

...för jag orkar inte med fler sådana pärser som jag har tvingats uppleva de sexton senaste dagarna. Kunde man inte ana att femmilen skulle bli så himla spännande den också? Både maken och jag skrek som besatta på upploppet och visst fixade Johan Olsson en sista medalj till Sverige. Nu är det i stort sett slut och det har väl varit ett av tidernas bästa OS för vår del.

I morgon börjar "rockstjärnan" på jobbet. Han ska vara van och i princip gå att sätta in i verksamheten direkt. Men jag har hört det där förr.... Bäst att syna honom i sömmarna innan man uttalar sig.

 

 

Då blir det den här för sista gången. Den har blivit flitigt använd!

Lite missar

En guldmedalj till i curling - det blir fem guld sammanlagt och det är ju superbra. Men sen tog turen slut och vi missade brons i herrcurling och ingen medalj alls i damernas tremil. Nu är snart OS slut och det är jag med... vissa tävlingar har ju varit så spännande att man nästan gått åt.

En annan grej som går åt är våra stängselstolpar. När det är snö händer följande: Marken fryser och jordningen fungerar sämre. Snön förbinder trådarna med marken och det blir i princip strömlöst i staketen. Då kan man GNAGA på stolparna, för det finns ju inte ett strå att äta på marken och höet räcker inte i evighet. Vissa stolpar ser ut som om de haft att göra med en gigantisk bäver. Maken köper "kotråd" som vi spänner högst upp och ansluter bara denna direkt till jorden. Sen lindar man (dvs. jag...) tunnare tråd runt den och ner över stolparna - i regn. Nu säger det fnsst i snudan på den som vill gnaga staket.

... men djup snö klarar de inte...

Lite, lite vår

Plusgrader och vindstilla i morse. Så underbart! Vägen var inte skrapad utan tvärtom mycket spårig med tjock modd. Det är lite som att köra på räls. Hamnade i ett tjockt traktorspår och det var ju trevligt tills jag såg att de svängde av in i bonden Thomas nybyggda lösdriftstall med plats för 300 kossor. Kortväggen är inte monterad så jag kunde mycket väl ha strandat därinne bland halm och bråte. Inte pigg på det... Jag övertalade Golfen att gå rakt fram istället och det gjorde den med viss radiobilskänsla.

Från fönstret i mitt rum på jobbet har jag utsikt över en råkkoloni. Fåglar alltså. Idag började de resonera om att bygga sina bon. Då måste det ju vara vår!

Just här syns inte invånarna. Men vänta bara tills de kläcker ut ungarna och släpper fågelskitar stora som från en ordinär häst på våra parkerade bilar. Örk! Då är det inte så kul.

Men den här är ju väldigt rar...

Inte så nervklen...

Att Tre Kronor ska behöva spela när jag ska köra till jobbet är väl ok, men när jag skulle höra slutet på matchen på radion och kollegan inte höll truten en sekund då blev jag sur. Får man slå sina arbetskamrater? Det borde man få i vissa fall... gärna med något hårt så effekten satt i länge. Sen "trillade vi ur" turneringen till råga på allt.

Damernas skidstafett var trevlig att se. Man behövde inte få hjärtsnörp utan de gjorde en bra insats helt enkelt.

Minst silver i curling damer!!

Ishockey Finland/Sverige pågår. Jag tvivlar på att vi får något brons där... Fast just nu blev det visst 1 - 1!!

Jag får gå och lägga mig oavsett resultatet där...

                        

  ...för den här väntar (bilden har jag nog hittat på en av Vickes gamla sidor?)

Nervproblem

Jaha, då plockade killarna hem en guldmedalj till med skidstafetten. Tur OS snart är slut. Jag klarar inte av så´na påfrestningar mer. Kan de inte vinna ordentligt utan att behöva göra det så spännande att man nästan dör?

   

Jag har fått mycket användning av den här bilden!!

Kul-a

Jag glömde ju den här. Den föreställer min hjärna...

                                  

Snö forts.

En ny decimeter ny snö (!) inatt igen. Nu har jag lärt mig så nu backade jag ut bilen och sen gick jag runt och liksom riktade in den i spåren. Det fungerade hyfsat... Den hade svaga protester för sig, men jag kunde gunga loss den och slapp gå ut och skotta.

På jobbet hade vi det lugnt och kontrollerat inne hos mig, men mittemot hade Tålig show och kommenderade Mini hit och dit. Han skulle ha udda prylar och nya prylar och viftade med armarna. Han kunde plötsligt inte posta ett brev själv=lägga det i utkorgen i receptionen. Till slut frågade jag honom om han ville veta hut eller ville han hellre att jag skulle komma in där. Jag svär på att han såg skrämd ut på ögonen... inte konstigt med ett sån´t hot.

Skicross pågår på TV, det har jag aldrig sett förut. Först gick det bra för svenskorna, men sen dog det visst. Det betyder att man kan gå och lägga sig!

               

 Ja, kanske kul, men man kan ju slå sig...

Fastsatt - eller satt fast

Gick fredligt ut till garaget i morse. Låste upp och backade ut bilen. Stängde portarna. Körde iväg -ca åtta meter, sen satt bilen med rumpan i en snöhög och vänster framhjul nergrävt i snön. Satan. Hämta skyffel. Gräva gräva. Prova köra - nähä. Gräva gräva. Prova. Nä. GRÄVA GRÄVA, lägga ena mattan framför hjulet. Jaha, då kom vi upp. Bara 20 minuter försenad, men det bryr jag mig inte alls om. Nu snöar det igen där ute. Jag tycker det är rätt så underbart ändå...

Och så fick vi SIIILLLVEEER i damernas sprintstafett!! Spännande så man nästan dog...

  

YES!!

Snö i olika former

Söndag! Samvetet vitt som snö (häpp!) för huset är städat. Häxan ligger i soffan en bra bit in på eftermiddagen och tittar på TV. Solen skiner lite därute, så det är dags att skotta snö vid garagen. Minus 10º visar termometern, usch. (Detta är Skåne och nu ska snödropparna komma fram...) Tö på snö blir stora isklumpar som måste bort. Portarna har frusit fast. Maken skottar också. Diskarna i min rygg mår inte särskilt bra av "framåtlutat" arbete, men vad gör man?

Maken skottar vid garageportarna....

...medan andra roar sig. Kolla telefonstolpen - ganska högt snöberg!

Häxan läser Vickes blogg och skulle prova olika färgnyanser på samma pensel, men det flippade kvickt ut till glitter och bling!

       

Mer glitter år folket. Och gärna ett par OS-medaljer till också!!

Medaljregn!!

Va´ bra det går - det bara rasar in medaljer till Sverige i OS!!

   

Illa ute?

Vad ska man tro? Revolution? Sitter vi i klistret?

Så här kan det ha gått till: Flinga har tröttnat på sin svåra situation här i huset. Hon får inte kattmat när hon vill och inte alls i den mängd hon vill heller. Hundmaten håller lägre klass. Hon tänker skriva till djurskyddet och berätta om hur hon har det. "Hördu Hilma, kasta ner en penna när du ändå ligger däruppe på skrivbordet" Visst, Hilma skickar ner en blyertspenna. Flinga börjar skriva. Papper fanns i tidningskorgen, så det ordnade hon själv. "Hmmm, svårt att formulera sig" Tuggar lite på pennan och tänker... Hur ska jag få djurskyddet att ingripa? (tuggtugg) "Härmed anhåller jag om hjälp med att få husse och matte att ordna ett bättre kosthåll..." (tuggtugg) Nä -för luddigt (tuggtugg) hmmm. "Jag blir smal" Näää, inte bra (tuggtu...) Vi lägger ner det här, pennan tog slut. Jag går och robbar Murre på hans torrfoder så ordnar det sig ändå.

Här har terminator varit  i farten och destruerat en blyertspenna i sina beståndsdelar. Det är sant att det var Hilma som knuffade ner den, men var förstörelselusten kom ifrån kan man fråga sig.

Ansträngningar

Det lovades snöväder i natt. Jag kikade försiktigt ut i morse, men det hade inte snöat alls hos oss så det gich hyfsat att köra. Det var lite värre att komma hem för nu var det tjock modd och tö. Jag aktar mig noga för jag har hållit mig på vägen hittills i vinter, men maken lyckades köra fast (igen) precis utanför garaget i förrgår!! Hemskt kul. Där satt bilen, med höger framhjul i diket. Maken rullade ut spån och la under övriga hjul och så kom den upp tämligen enkelt.

I går glömde han stänga portarna in till logen så friesarna traskade in där vid utsläppet och kom ut i trädgården. Hade jag sett det så hade jag fått ett anfall. Tur det är djup snö så de inte kunde fördärva något. Forsythian är sig lik tror jag och mitt rosentorn också. 

Så ska man se på OS och lugnt kunna se Tre kronor klå upp Vitryssland. Visst, inga problem, va? De somnade ett tag eller vad som hände, men de vaknade ju med en minut kvar och kunde göra 4-2. Usch kan det bli någon medalj av sån´t?

Och detta ger ju ett visst hopp - fast snön ligger säkert ett bra tag till.

               TREVLIG HELG!!

Sorg

En så´n där dag man kan vara utan... Vi skickade Calippo till himlen i kväll. Han har haft så ont i sina bakben och rygg så det gick inte längre. Inte synd om honom mer, det tog inte en tiondels sekund så var det över. Fast vi saknar honom förstås hemskt. 1996 var han två år och den gräsligaste häst vi någonsin kört in. Han hade en äcklig vana att hoppa rakt på en när man ledde honom. Han sparkade mig på fingrarna när jag skulle rykta honom första gången. När vi äntligen vågade spänna honom för vagnen trodde vi att han ville skena så vi var förstärkta på alla möjliga sätt. Vad hände? Han rörde inte på benen! Han åkte kana på hovarna så parhästen fick dra honom också. Vi hade aldrig sett dess like och har fortfarande inte gjort det, förresten. Sen blev han en kolossalt glad skit som alltid låg i selen och fort skulle det gå. Aldrig var han sjuk och aldrig halt. Ett tillfälle har han missat bland bröllopskörningar på elva säsonger, det är inte dåligt.

Här kör vi bröllop i Malmö en dag i juli. Calippo älskade uppmärksamheten och om någon kom fram och klappade honom när vi höll stilla. Han förstod att han var fin och att man tittade på honom.

Blandat

Katten Hilma ligger framför mig på skrivbordet. Inget ovanligt. Så vaknar hon och sträcker ut halsen och lyckas nå matskålen utan att resa sig. Hon ligger och äter - mycket klokt!

Guld i skidskytte - YES!! Inte så bra med sprinten i kväll...  Anjas störtlopp kunde ha slutat riktigt jätteilla, tur det gick såpass bra.

Tålig ombads komma in och hjälpa mig med en kund. Han kom masande efter en stund och satte sig vid datorn på min mycket speciella stol. Den kallas för "hästen" för att den har sadelsits och liksom fjädrar upp och ner med ett stort "hack". Tålig satte sig ovarsamt. "Hästen" vippade tillbaka. Tålig sa "usch" och grep liksom efter en visuell sadelknapp. Jag flinade och han låtsades som absolut ingenting. Han tittade lite och skulle komma tillbaka om en stund. Nu hade han lärt sig så han la sig på knä framför datorn(!) Den kvinnliga kunden tyckte det såg kul ut. Tålig gruffade om att "de brukar tycka om att man ligger på knä" (det var väl jag, det) Jag sa: "Vad väsnas du om, du vill ju inte sitta på stolen" Han suckade djupt och sa att han hade det svårt. Jag svarade att jag tyckte jag var hyfsat snäll. "Ja" svarade Tålig, "jag kommer ihåg en gång förra året" 

Min lilla animering om självincheckning har gjort succe. Någon tyckte jag skulle skicka den till it-avdelningen som sände ut dessa eminenta montörer. Jag kan inte påminna mig om att någon av dem var dvärg... med tanke på bildskärmens riktning alltså.

                        

                 

Så här ungefär, fast med en kraftig fjäderkonstruktion som skapar rörelse i det hela! Jag älskar den och andra går inte ens nära monstret.

Spritt språngande helgalen

Jag är med i en film. Fast i dag hade jag bara en viss biroll. Det är en lång historia, men om vi kortar ner den något så hamnar vi i scenen "missnöjd kund lämnar häxans rum efter att ha fått högst kvalificerad rådgivning och en del ganska dyrt material" Den missnöjde går till receptionen. Han har tampats med Mim på morgonen, varit tämligen förarglig och hon var ilsken så det räckte, men nu har hon ledig eftermiddag. Den missbelåtne glor surt på Mims kollega. Hon talar om vad han ska betala. Han lägger fram ett kvitto från igår. Hon talar om att hon inte förstår vad han menar (han säger nämligen inget...) Han glor vidare. Hon talar om en gång till vad han ska betala. Han betalar. Hon ger honom kvittona - inklusive det från igår. Han säger inget, men tittar hotfullt och går ut. Kul typ!! Snart får vi ha hyrhundar eller ett par gorillor (den mänskliga sorten alltså) som gör oss sällskap hem. Häxan har en råhudsklubba liggande i bilen.

          

Och här tänkte jag skriva typ "en så´n här borde vi ha som livvakt," men så upptäcker jag att den faktiskt är mer lik Herr missbelåten...

Lite guldglans!

Jaha, då tog Sverige en guldmedalj i OS. Det var ju en himla tur, för annars hade alla deltagarna varit misslyckade och feltränade och svaga och omotiverade och jag vet inte vad. Himla liv hade det blivit. Charlotte Kalla är ju vass så det räcker och killarna på 15 km var inte dåliga de heller. Jag "åkte skidor" allt vad jag kunde hemma i fåtöljen, men det räckte inte för ett brons idag...

...men imorgon kanske...!

Lugnast vinner

Det är allt väldigt bekvämt med os! Jag trivs myckett bra med  det. Man tillbringar tiden i soffan för att man "måste" och så kan man dricka kaffe och sova ett tag och klappa katten under tiden. Till och med maken går i stort sett med på denna livsstil. Fast gränsen för honom gick visst  vid freestyle, för då gick han och la sig på sängen. Det ligger något i det för bedömningssporter är vad det är. Shorttrack är en annan sorts idrott som jag inte fattar hur det är tänkt - jovisst, man ska komma först i mål, men det lönar sig oftast bäst att köra som tredje, fjärde och så bara vänta på att de första ska köra på varann och ramla så de blir diskade och så vinner man!

Troligen kommer de två eller tre första att trassla in sig i varann och ramla...

Statistiskt sett...

Jag släpade mig upp kl 04.30 och såg andra halvan av os-invigninngen. Det ångrar jag inte, va´ bra det var!! Fast en död redan innan spelen börjat och så funkade inte fundamenten för elden, hur ska detta sluta? Någon skrev i någon tidning att Canada har sig själva och sin dåliga miljöpolitik att skylla för att det inte vill snöa i Vancouver i år. Fast Kinas är ännu sämre och hade det varit vinterspel där så hade det väl varit för kallt? Men hur var det nu? Väder och klimat är inte detsamma och alltså kan inte miljön ha påverkat klimatet! Undrar om det var klimat eller väder när världens toppolitiker höll på att frysa arslet av sig under miljökonferensen i Köpenhamn? Eller om det var bra för klimatet att Obama kom dit i ett onödigt privatflyg? Egentligen hade ingen behövt komma dit - de kunde haft telefonkonferens!! Och ville de nödvändigtvis se varann så finns ju dator och webbkamera. Så mycket bensin till alla farkoster det hade sparat! Jag borde få något rejält pengapris för denna idé!! Fast nu växer visst isen vid nordpolen igen, sa en forskare i tv. Jag vet bara att med statistik kan man bevisa allt.

Och så är det alla hjärtans dag. Ingen svensk sed, så jag anser den helt kommersiell. "Alla geléhjärtans dag" sa en unge och det passar bättre. Fast jag gjorde en bild och vi kör fortfarande på temat ishav:

   

Det är ett geléhjärta, det syns tydligt!