Välfylld dag



Hödags! Första lasset med 20 rundbalar a´ 300 kg anländer kl 12.00 Maken och jag rullar in i logen och hissar upp. Efter drygt en timme är vi klara med det och så kommer nästa lass med 20 stycken nya balar. Hissa hissa. En bal stryker mot lysröret på höskullen och river ner det. Bara fästena som tur var och inte ledningen, så vi fäste upp det hela igen. Tredje lasset - nu börjar det ta emot att rulla ska jag säga... Kl 17.00 går jag in och lagar middag.



Här står balvagnen frånkopplad och Johnny lastar av.



Balarna redo att rullas i hissnätet - hissen syns i förgrunden.

 

Vaktkatten har koll på traktorn...



Och så var det klart!

Sista balarna kommer 18.30. Sju stycken får ligga ute i natt. Jag vill aldrig se en höbal mer. Inte hissa dem i alla fall... Nä - detta är stor lycka. 70 stycken fina höbalar som räcker ett år framåt.

Kl 19 var vi på marknaden. Förmarknadskvällen kommer alla de där freaksen fram som man inte trodde fanns och som aldrig visar sig resten av året. Maken gick ovilligt med. I morgon kör jag dit själv.  På eftermiddagen ska jag baka våfflor på ett av caféerna.

Filmtajm

Då packar man bilen full med alla tänkbara varianter av kläder. Hatt och rock och ridstövlar till maken. Även svarta byxor och skor. Blusar och jacka till mig. Finskor och platta skor.  Hatt - vanlig dammodell. Klädda är vi i "hästkläder" för öken ska ju selas och hanteras också. Lämnar hemmet 11.10
Först ska vi bestämma kostymerna. Maken får i stället en kuskrock med stor krage och mössa med emblem. Jag får en klänning och kappa. Min egen hatt fick godkänt. Sen ska det fikas...
Då kör vi till Nisses stall. Hästarna selas. Det är sol och rejält varmt. Ena hästen är 23 år - han är inte pigg på detta precis.

Scenen ska då föreställa Flädie station. Kusken (maken) kommer med vagn från Borgeby slott och hämtar två gäster (jag och "Holm") som kommit resande med ångtåget. Kusken hämtar våra väskor på perrongen, vi stiger in i vagnen och åker i väg. Ankommer till Borgeby och kliver ur. That´s it. Detta höll vi på med mellan 13.30 och 17.00.... Varmt som bara den. Detaljer som ska filmas. Dekor som ska flyttas. "Där kommer tåget, titta på det" "Där är slottet, titta på det och se glada ut" "Se inte så glada ut, så himla fint är det inte" Maken blev fixerad på resväskorna och hämtade dem ett par extra gånger. Han skulle lämna vagnen med tömmarna liggande medan han hämtade de där jädrans väskorna och ena gången passade en av hästarna på att stryka av sig huvudlaget mot en kant. Jag kastade mig ur vagnen som ett skott med klänning och allt för i vanliga fall står alltid någon vid hästarnas huvuden och har koll. Häst utan styrsel kan bli riktigt farligt, men nu suckade hästen och så la vi på huvudlaget igen. Jadå, jodå, efter dessa timmar var regissör och fotograf hyfsat nöjda. Vi människor var uttröttade. Hästarna var uttråkade.

Packa bilen igen, ut med hästarna i hagen. Hem! Pizza till middag. Morden i Midsomer på tv.

                                       Bildbevis:

                                       Make och Hex

                                              Make och Hex i helfigur. Varmt och gott detta!



Egentligen var maken stiligast av alla...
Han var mycket stolt över detta och påminde oss hela tiden. Rocken är av ull och fodrad! Kragen är tjock och täcker ryggen.
Maken var varm i pälsen!!



Sakta nyttigare(?)

Fast inte så värst. Det är väl egendomligt vad tiden går fast man "ska bara"... Tittar lite här och rotar lite där. Går en tur i trädgården, hittar en gammal boll som vovven vill leka med ett tag, läser lite.
Bagheera som gärna vill ut tar sats flera meter och sen galopperar han för fullt och rusar ut som en raket. Jag är inte så pigg på det där. Han har ingen koll och kan komma ut på vägen. Ena gången han rusade ut missbedömde han och körde huvudet mellan spjälorna till smidesräcket. Bara att plocka honom! Annars får jag springa efter och hämta honom och det är inte heller lätt.

När han sitter stilla kan det bli så här:

Imorgon är det dags för filminspelning dag ett. Filmen ska handla om folket kring Borgeby på 30-talet. Imorgon blir det inte Örenäs slott utan vi börjar med Nisses stillastående hästar. Jag ska visst vara statist...  Maken ska så klart vara kusk.

Fågelliv

Aningen nyttigare var jag idag, men bara aningen alltså.
Ute i stallet och däromkring finns ett stort huligangäng (!) bestående av - pilfinkar. Det är ungar som är flygfärdiga och har flyttat hemifrån, för de drar omkring i det här stora gänget och förekommer överallt. Skyddsfärgade är de också, så plötsligt fladdrar det till och så får hela stallgången/boxen/gödselhögen liv. De är inte särskilt rädda heller utan ett par eller en kan sitta kvar och skrämmas. Och så flyger de inte så bra... Det vinglas och fladdras hit och dit. Sen landar de igen och sitter där med ett öga på en och ser pigga ut.
Jag hade en viss plan på att kunna vara ute i trädgården i eftermiddags, men det gick inte alls eftersom det regnade emellanåt och bromsarna var direkt aggressiva. Nähä, då fick det bli inneliv. Lika bra det när det är så varmt att det inte ens är skönt att vara ute.
När vi skulle släppa in hästarna fick jag denna gång en bra bild på de välartade barnen:

Hmm... en var visst inte riktigt pigg på att bli fotograferad. Studie av svalrumpa alltså. Se så söta barn!

Första dagen

På semestern alltså. Jag blev väckt 6.20 av Murre, han visste inte att jag var ledig. Jag släppte ut honom och maken in honom ett par timmar senare. När jag sen steg upp hade Baggi skitit i lådan och Murre på golvet. Men man blir väl trött...

Det hade regnat som bara den i natt och fortsatte med skurar hela dagen. Det är ändå väldigt varmt. Åskade också - som tur var inte så nära...

Jag fick inget vettigt gjort egentligen, men det behövs ju inte heller.

Nuuuu...

...är det semester i fem veckor!!! Jaaaaa!!
Maken och jag firar detta med middag här: De har egenproducerat kött som bara är fantastiskt!

Vidare utvecklas barnen bra och alla kan nu flyga!

Jag fick snabba mig med mobilkameran, så det blev ett "sådär" kort, men i alla fall.

Sista kvällen...

...före sista dagen före semestern!!! Jag ska stå ut en enda dag till och sen är det fem veckors ledighet!!
Mhmm, idag hade jag det ytterst tveksamma "nöjet" att se Vanda förlora sig i ren idioti (bådar gott detta...) trots att både jag och en till uttryckligen sa till henne att hon var fel ute. Men sen minsann kunde man beundra Ullrichs eminenta hantverk. Snyggt! Något att glädja sig åt!
Ska vi inte ta en äcklig historia? Jooo, det ska vi.
Bagheera behövde gå på lådan efter mjukmatsfrukosten. Han grävde ett fint hål och satte sig tillrätta. Resultat uteblev inte om man uttrycker det så... Dags att "spola". Baggi brukar alltig krafsa lite på väggarna och lådkanten också för säkerhets skull. Som tur var fick jag se att en mystisk liten fläck uppkom på tapeten... Baggi hade grävt lite djupt och fått kattskit på ena tassen. Detta "klinte" han på väggen. ÖÖÖRRRK!! Hex sanerade väggar kl 06.50 på morgonen. Tur jag fick se det och kunde ta hand om det genast.
Bild till detta är given:

Jag kanske blir bättre om jag får vila upp mig lite...

Skrytbild!

Jag har visat bilder förr när min kaktus blommar. Men NU blommar den med TRE blommor samtidigt. De slog ut sent i går kväll:

Visst är detta fantastiskt!

I övrigt var det ledig dag idag. Först låg jag i som en rem och dammsög, dammade, torkade smulor, fläckar och okända(!) ting samt bakade rulltårta. Sen satt jag i solstolen i trädgården.

Maken åkte till veterinären med Flinga för vaccination och hon var så söt där att veterinären gav henne godis efteråt...! Tänk att få godis bara för att man är söt och lägger huvudet mot veterinärens ben.

På kvällen kom folk från den "snälla verksamheten" hit och åt upp rulltårtan. Baggi hittade en stol som visserligen stod en bit från bordet, men han satte sig på den och tyckte att han var med.

Två arbetsdagar kvar innan semestern - det är exakt två för mycket...

News!

Stora nyheter! Den första svalungen flyger! Denna flygtur gick "sådär" eftersom den slutade i fönsterkarmen och sen satt ungen där och fladdrade mot glaset. Föräldrarna var hysteriska när jag kom in. Men det ordnade sig så bra. Ungen och jag tittade på varann, jag försvann en minut och när jag kom tillbaks satt han uppe i boet igen. Succé!!

Hexåterfall

Nu har jag varit äckligt snäll länge, som Måns sa i Pelle Svanslösserien - för mig ser den förresten ut så här:

Jag prenumererade på tidningen när jag var liten och som man längtade att den skulle komma.

Men det var som sagt när jag var liten och snäll...

Nu är jag medelålders och stygg. Eller kanske jag inte tolererar att någon misstar mig för dörrmatta.

Det var länge sen någon var så dum att de försökte. Men nu har vi ju nya tekniker på jobbet... Den lilla minsta är endast provanställd. Hon har i sitt hemland en fin utbildning - hur den håller här är jag ännu tveksam till. Hon har en idé om att sådana som jag är lite åt dörrmattehållet, för min utbildning är inte lika "fin". De flesta tolererar att vara dörrmatta. Inte jag.

Hon satt i vägen när jag skulle byta utrustning - jag sa "flytta dig så jag kan byta" Hon stoppade ner skitiga fingrar i mina rena grejer - jag sa "gör aldrig om det" Hon visste inte vad hon ville använda för material och behagade vifta på händerna åt mig - jag sa "va?" Hon satte sig med benen i kors så jag inte kunde se - jag sa "sitter du så får du jobba ensam"

Hex är sträng. Hex förväntar sig respekt och visar detsamma tillbaka. Hex kan få för sig att göra ett fult tecken och då vet man aldrig vad som kan hända. Grrr. Hex behöver semester.

När Hex kom hem förandlades hon till en vanlig människa som klippte gräs och klappade katterna och vovven. Och maken lite... kappade alltså, inte klippte.

Bemärkelsedag som höll på...

...att passera obemärkt. Här alltså. Ingen internetanslutning. (Nu var det jag) Hex blir mycket bekymrad...  Ingen i hela världen får veta att det är årsdagen av Bagheerainnehav. Men så funkade det här igen 22.10 (då det är +16´ ute och grannen hugger hö) så nu kan jag meddela denna uppgift. Lille katten kom för ett år sedan och då var han såklart rädd. Smal var han också. Nu ikäll har han sovit i mitt knä och vi är väldigt förtjusta i honom. Han är alltid glad och går som en skugga efter mig. Till och med gamle purkne Murre kan acceptera honom.

"Baggi" för ett år sedan... ingenting var roligt.

Men det blev som tur var bättre!
För övrigt kan meddelas att svalbarnen har flygövningar för fullt på bokanten. Hela boet "kokar" av ungar!

Nedräkning...

...för nu börjar sista veckan innan semestern. Dessutom har vi "sommarschema", så alla jobbar 7.30 - 16.00. Det innebär att man är i kondition att starta nya projekt när man kommer hem på eftermiddagen.
Idag var vädret betydligt trevligare än igår så vi körde friesarna en lång runda. Vi mötte en av bönderna här med sin enormt stora fälthack. Givetvis körande på vår smala asfaltväg. Det där skulle aldrig gå. Ett av ekipagen var tvunget att ta sig av vägen. Gissa vilket!

Nå´t i den här stilen. Han körde med ena sidans knivar ute och passade på att hugga i diket under tiden. Jag sa en del fula ord för det fanns ingenstans för oss att köra in. Hästarna blir inte rädda, så det är inte det,
men det fanns helt enkelt inte plats att mötas på vägen. Vad händer då? Jo, Thomas som är en vardagshjälte och alltid beter sig mycket klokt när han ser oss med hästarna han styr upp denna jättemaskin på åkern och ställer den där så vi kommer förbi! Han är för snäll!

Kyligt

Så värst varm midsommardag blev det ju inte precis. Sexton grader som mest i eftermiddags och så blåste det. Näää, inget körväder (om man nu inte var jättesugen...) Jag gick långrunda med Flinga i stället.
Sen har syskonskaran i stallet varit större än jag trodde, så här presenteras de i sin helhet:

Titta då! Sex stycken är det. Klicka gärna upp bilden och se hur kloka de ser ut!! Vilka ögon.

Världens lugnaste...

...midsommarafton blev det. Vädret var sådär,  +14´ men det dög ju bra att köra häst i. Inget offentligt uppdrag alltså (det var länge sen vi hade någon körning midsommarafton) Hästarna såg inte ens dystra ut när vi plockade in dem. Jag frös om öronlapparna...
Traditionell midsommarmat på kvällen -maken slök nästan all laxen... och jag fick nöja mig med sill.
Katterna fick varsin Sheeba och "dog" i fåtöljen och soffan. Vovven fick en hel del lax hon med.

Synd det inte är doftblogg...

Ha en fin helg alla!

Hund namens Rex

Ullrich berättar såklart gärna om sin Hund! Den heter Rex - efter serien "kommissarie Rex" Jag har ingen aning om ifall den visats i Sverige, men det sa jag inte.

Känns denna igen?

Sen skulle jag ju egentligen visat det här igår, men då funkade ju inte Bloggers bildöverföring:

Maken kallade på Flinga att det var dags att åka. Sen kallade han igen. Sen öppnade han dörren och hojtade att "hon vill inte följa med". Flinga sprang in till mig, ställde sig tätt intill och meddelade att hon blev hemma. Hon hade andra planer.

Så trött... hon ville vila inomhus.

Herrarna katt råkade mötas nos mot nos. Det kunde gått illa om inte matte hade varnat dem för att ställa till mudder...

Kolla bara! Sitter och glor varandra i ögonen på ett par decimeters håll. Murre till vänster och Bagheera till höger.

Fotonostalgi här också

Hex har ledig dag. Hex har ett dammigt hus med grusiga golv. Hex städar. Hex läser bloggar. Hex´s bloggvänner fröken Hulda och Helena visar gamla kort där det ena är trevligare än det andra.
Hmmmm... städa är tråkigt, fotografera och trixa med datorn är roligare. Nu ska vi se här:

(Och så såg vi att det gick inte att lägga in bilder på Blogger under hela eftermiddagen)

Jag har minsann också varit liten och snäll! Långt, långt innan jag upptäckte hur kul det är att jävlas med folk som tror de är förmer än mig samt pina en och annan överlägsen chef...

Se här då. Mitt föräldrahem som farfar och farmor köpte ca 1900. Detta flygfoto är nog från mitten av femtiotalet.

På den gården var alltså far född. Här står han i hagen med sin yngsta syster. Det var sju barn i syskonskaran och far var yngst. Detta kort bör vara från slutet av trettiotalet. De där hästarna användes alltså i jordbruket.

Och så från mors album. Då skrev man fint under bilderna vad de föreställde. Synd inte årtalet står där. Bör vara omkring 1933. Mormor är kvinnan stående längst till högeroch bakom henne skymtar morfar. Mor sitter som trea från vänster och har sina två yngre syskon på var sida om sig.

Fantastiska minnen detta. De där papperskopiorna har hållit i alla år. Undrar hur det blir med våra fina datafiler?

Filmtajm

Maken åkte till vännen Nisse som fått förfrågan om vi kunde bidra med hästar, vagnar och kusk i en film om "någon skånsk by". Nisse nöjer sig ofta med "äran" att få vara med i sådant där. Maken är gammal säljare och tar bra betalt. Nisse hade nog tänkt sig att vi skulle använda hans bruna halvblodsvalacker som visserligen är hyfsade vagnshästar men enligt maken "gethalsade och går dåligt fram" Tyvärr kan det väl ligga något i det... 

Bröllopskörning från Öveds kyrka sommaren 2008

De har sina goda sidor också. De är till exempel bra på att stå stilla och jagar inte upp sig för något. Nu ville Nisse att dessa hästar skulle vara med i två inspelningar. I ena scenen skulle hästarna stå still. Aha, det kan dessa! I andra scenen skulle det vara finkörning för "bättre folk" och filmas vid Örenäs slott Maken trollade fram en bild på frieserhingstarna och filmgubben blev alldeles överförtjust! "Ååååhhh vilka hästar! Dem ska vi filma vid slottet! Och de är svarta. Det gör sig allra bäst på film" Nisse skar tänder. Maken gnuggade händer. Maken tog bra betalt. Friesarna åker till Örenäs 4:e juli!

Samma vagn, samme make - inte samma hästar...

Misskreditering

Maken var ute och körde. Plötsligt fick han se en husse som kom gående med sin väldigt stilige Tervuerenhane. Den kan ha sett ut ungefär så här:

När vi skaffade hund ville maken egentligen ha en Malinois och gärna en hane. Jag ville ha en Terv och helst en tik. Hex vann den kampen!

Maken stannade och pratade med husse och tervhane. Vovven var två år gammal och mycket pampig!

Vår Flinga är som sagt en tervtik och ser ut så här:

Maken tog ut Flinga ur bilen för att visa henne. "Hon såg ut som en disketrase (disktrasa) bredvid hanen" sa han när han berättade. Det tycker jag var fult sagt om vår söta vovve... Hon ser väl inte ut så? Jag tycker att maken ska skämmas ordentligt för detta uttalande.

Allting är relativt

Det skulle bli regn idag. Mycket regn. Mhmm, då kunde jag alltså inte ogässpruta ridbanan och det är dags för längesen eftersom den hotar att se ut som ett bättre bete (kanske inte riktigt...) Maken har egentligen hand om det där ogräseriet. Han ska harva banan med ardennern, men de tycks vara rätt ovilliga att komma igång med den uppgiften. Ardennern är fet som en honungsmyra och numera åter i det stadiet att Cosmos (halvblod) inte kan öppna käften så stort att det går att bita honom i rumpan. Han får helt enkelt inte tag i något skinn, tänderna glider utanpå späcket... Är betet kraftigt? -Ha, där är knappt något. Får ardennern kraftfoder? Så det hade fött en höna. Hö då? Som halvbloden. Han får väl inte fång? Nä - hovarna är järnhårda och hårda som ekträ. Han borde helt enkelt arbeta lite mer...

Hex går ut och vädrar i luften. Det blir inte regn på ett bra tag. Då sprutar vi. Jävla jobb. När man går där förundras man över hur stor ridbanan är när den ska skötas - i det närmaste oändlig. I samma stund jag ska öva något uppsutten på Cosmos som är svårt (för mig) så är den liten och han hinner inte förstå vad jag menar innan vi är i ett hörn. Hur kan detta gå ihop?