Först: De som känner mig skulle nog hålla med om att jag är
snäll mot människor som har det besvärligt. Jag tröstar och försöker muntra upp
och om jag kan hjälpa dem mot en tuff eller orättvis ”motståndare” så gör jag
det. Jag imponeras icke av besserwissrar. Jag tycker inte som andra säger åt
mig att tycka om jag anser att de har fel. Jag är respektfull mot äldre och
gamla och jag lär mig gärna av deras livserfarenhet.
Att jag sen gör ”hiskeliga historier” beror på att jag kan
trolla med ord.
Så – då fortsätter vi där vi slutade, alltså på drakmötet
vid middagsbordet. Hanne och jag hade skärpt oss och bar oss i stort sett
normalt åt (!?)
Plötsligt kom det in en trumpetspelande man i restaurangen! Han
presenterade sig som Ture och meddelade att nu skulle det bli musikquiz. (Hjälp)
Varje bord var ett lag. Jaha det vet man ju hur det brukar gå… Som tur var satt
vid ena bordsändan två hyfsat musikkunniga individer, så möjligen hade vi en
chans.
Ture satte igång. Ja, lätt var det ju inte att att höra vad
han spelade. Han var hyfsat skicklig, det begrep vi, men trumpet är ett
vansinnigt svårt instrument att spela melodier på.
I vissa melodier blev det lite för avancerat och då lät det
som om det satt en liten katt därinne i tutan.
Hex begav det där med att gissa rätt snabbt. För svåra
frågor. För svårt att höra. Närmaste bordsgrannarna gav också upp. De vid
fönstret gjorde sitt bästa!
Efter ett särskilt prövande kattjämmerstycke sa Hanne: ”Nej,
alltså, det här är inte bra. Han låter som trumpetaren i Krakow” Hex undrade vad det var.
Hanne berättade sägnen att någon skjutit trumpetaren när han spelade. Hex sa så
tyst (obs, det var uppehåll i tävlingen ibland så vi kunde prata) ”Jag förstår
varför”. Hex fortsatte: ”Att skjuta honom är att gå för långt, men man kunde
kanske varnat honom med en sån där pluggpil i pannan.” Hanne började skratta igen och flämtade efter luft.
Bara för att vi sa så, spelade nu Ture en psalm. Det gjorde
han glimrande! Mycket beroende på att den är lämplig för hornmusik.
I nästa paus sa Hex till Hanne. ”Så många gånger man hört
julpsalmer slaktas av dåliga trumpetare”. Hanne svarade blixtsnabbt: ”Ta med en
pilbåge” Nu skrattade vi igen så tårarna rann.
Efter quizet befanns det att vårt lag kom någonstans i
mitten. Hex ville ha ett poäng extra för att hon ensam kunnat psalmen. Ture
fick kraftiga applåder för att han underhållit så bra!
När vi senare skildes åt för natten kramade Hanne om mig och
sa: ”Tack snälla Hex för att jag haft så roligt ikväll. Jag tror det
var flera år sen jag skrattade så mycket sist.
Hi Kajsa, thanks for your nice greeting. I am very pleased. This summer we were back in Sweden, in the north of Asnen. I feel so good in your country. The magnificent forests, the quiet, wonderful lakes and the serenity of the people. And the Swedish women really bake quite excellent cake;-) This all feels so good.
SvaraRaderaHave a good week
Rosalie
Dearest Kajsa,
SvaraRaderaSuch hilarious laughter is such a great vitamin for the soul; it is the best medicine for feeling free and happy.
Wishing you a lovely week ahead.
Hugs,
Mariette