Kändisödla

Efter den där pudelhistorien på planet så fick Hex ett fint hotellrum mitt emot en liten porrbutik(!)
Dessutom som alltid på våning två vid hissen. Varför aldrig på de översta våningarna?
Mötte två kolleger - drakar - och nu skulle vi äta lunch. Vädret var varmt, så vi satte oss på en uteservering.
Plötsligt kom en ödla klivande. Det var en sådan där mänsklig ödla med bakåtstruket grått hår i knut, svart kappa och extremt höga och spetsiga stövletter som kanske inte funkade så bra bland kullerstenarna.
Hon ville ha "is i ett glas bredvid". Sen satte hon sig hos sin make som babblade i sin mobil. Inte säkert att det pratade någon i andra änden...
Drakarna (väldigt vad det blev reptiler här nu) tittade på mig och sa; "Är det inte ........ och ........?"
Jo minsann, nu var det dags för kändisar igen.
Efter en stund påpekade ödlan att de hade väntat länge. Det hade vi allihop kan jag meddela.
Hon ville inte betala för vin och starköl som de druckit upp just för att de fått vänta.
Servitrisen kom med sin kortläsare men nu blev de kända högljudda och skulle inte alls betala.
Servitrisen hämtade ägaren.
Nu kom en kort, fyrkantig utländsk man med bestämt utseende.
Ägaren meddelade att när de frågat maken vad de ville äta så hade han sagt att de skulle beställa när ödlan kom. Ödlan klev ju bara runt och bad om is, så någon mat var det enligt ägaren aldrig tal om.
(Hex och drakar höll på att sträcka halsarna ur led för att inte missa något av detta)
Ägaren skulle ha betalt. De ville inte betala. "Det är ert val" sa ägaren och pekade mot utgången.
Han kastade alltså ut dem på ett något modifierat sätt.
Kändisfolk kan vara ett pack. Det bästa var att eftersom värden inte var svensk så visste han nog inte vem de var.
Vem var det då? Vi kan säga så här: De syntes ofta i tv förr. Nu mindre. Det handlade om körsång. Han dirigerade kören och frun stod alltid i främsta raden.

 

Hemma...

...efter några dagar i huvudstaden.
Det var ju trevligt där. Fast redan på planet började det hända saker.
När Hex körde till flygplatsen satt hon och funderade på varför i allsindar hon inte åkt och lyssnat på "the poodles" när de ändå spelade i närheten för några veckor sedan. Nähä, men det var ju inget att göra åt det nu.
När Hex så småningom hittat sin plats på planet och satt sig så kom två "rockers" gående i gången. Mhmm, de där rockarna spökade visst idag. Men... är det inte... ett par pudlar? Hex försökte att inte se dum ut som en tonårstjej (inte lätt) Och där minsann kom nu Jacob Samuel och Kicken Lundqvist också förbi.
Visst är jag för bra! Jag kan tänka fram dem jag vill se!

 

Nä, sorry, inga bildbevis. Jag hade inte mage att ta bilder på de där. 

 

Livstecken

Jodå, Hex lever.
Det blir emellertid (!) dåligt med bloggandet.
Allt är bra, vädret är prima -lite för bra med tanke på växtligheten kanske. Fast idag har det regnat och det behövs definitivt mer av det.
Imorgon och till torsdag eftermiddag blir det konferens i Stockholm. Det är "drakarna" som ska dit. Samt Hex då....

 Stockholm är en väldigt vacker stad så det ska bli roligt att komma dit ett tag igen.

Glädje!

De som följt bloggen ett tag kommer kanske ihåg förra sommaren när Billy grävde upp min nysatta clematis vid stallväggen. Jag grät faktiskt en stund när det hände för den hade en knopp och skulle precis blomma.
Ett tag såg det ut som om den klarat sig, men efter vintern stack det bara upp ett par sorgsna döda ytterst tunna stammar. Jag plockade undan dem och undrade om jag skulle prova med att köpa en ny eller nöja mig med till exempel Blomman för dagen eller så.
Jag har tittat lite ibland, men nä, inga livstecken...
Förrän i eftermiddags!! Då har den skjutit upp ett skott som redan är ett par decimeter.
Jag rensade runt den och la på ny jord och klappade och gullade.
Vilken lycka!

 

Äckligt och vackert!

Man blir liksom som en ny människa när katten kommer in och sätter sig utanför badrummet och börjar ulka och ha sig. Örk... Där sitter alltså Bagheera och ryggen går i vågor. Han liksom reverserar och så kommer det upp grässtrån och lite spott. Inget mer (tack och lov) Han harklar och spottar och så kommer det lite till. Hex torkar kvickt upp det hela. Baggi tittar med avsmak på spyplatsen, Jamar högt och glasklart och går därifrån.
Jaha.
Och så övergår vi till ett normalare ämne.
I natt när jag skulle lägga mig fanns detta i sovrummet. Den blommar ganska ofta, men såhär många samtidigt har det aldrig varit.

 

Lurig...

Vi tar och kör en tur med ardennern tyckte maken. Absolut! Det är av någon anledning allra roligast att åka efter den hästen.
Han har inte förtagit sig precis på sista tiden. Det blir bara så att man tränar parhästarna och så får Leo vila sig - prima tycker han. Visserligen harvade maken ridbanan med honom för ett par dagar sen, men det är inget direkt arbete för en sådan stark häst.
Sele på och ut till vagnen. Ovanligt tillmötesgående när vi skulle spänna för. Ibland vill han inte alls rygga in i skaklarna eller så tvärar han ut med ändan så allt blir snett. Någon gång har han stegrat sig när vi ska starta också. Det är en riktig typ den där...
Vi körde ungefär sex km och Leo trivdes som bara den.
Tillbaks i stallet ska såklart huvudlag och sele av. Vi brukar sätta fast hästarna i en halsrem och så ett rep från varje sida så kan man lätt tränsa både av och på. Där stod nu Leo med rem om halsen och maken skulle ta av selen. Den liksom snurrar man runt så bröstremmen ligger på nacken och så lyfter man av det hela. Jag lossade ena repet, andra repet, maken lyfte av selen och i exakt rätt ögonblick innan jag hann kroka i ett rep igen så tågade Leo iväg. Man kan glömma direkt att hålla honom i en halsrem, så jag rusade före och stoppade honom åtminstone från att ta sig ut på logen (För det vet man ju vad han kan åstadkomma därute)
Nu vände han och maken fiskade kvickt till sig grimman och kastade sig kring halsen på hästaset det kloka djuret och monterade på den.
Tur ingen såg det där när klipsk ardenner fintade husse och matte som tillsammans har åttio års hästvana...


Det är så mysigt att sitta och åka bakom Leos breda rumpa!

 

Födelsedagsfirnade i kulan

Flinga vovve fyller 9 år!
Eftersom hon är en modern hund som inte önskar sig prylar så får man anordna en "händelse" istället.
Varmt vårväder betyder utflykt till Rövarekulan samt medhavd fika.

Det är ett litet naturreservat i Brååns dalgång. Inga löv är utslagna på bokarna men vitsipporna blommar för fullt.



Det är jag som fyller år!

De här två är väldigt pigga när de kommer ur bilen! Billy är tämligen högljudd...

 



Flinga bär sig klokt åt men unge Billy är stökig. Vi får "asa" iväg honom så han kan rasta sig.

 

När vi kommer till ån så blir det väldig fart på vovvarna. Billy upptäcker att man kan kasta sig ut i vattnet och det provar han flera gånger. Att springa för fullt är också kul!

 

Efter vattenäventyret och promenad i skogen ska vi fika! Vovvarna får korv!

"Tar lång tid mellan korvbitarna..."

 

Solen sken så det var varmt och skönt att sitta stilla också.

På hemvägen "dog" Billy i bilen och sov med huvudet mot fönstret.

Flinga tyckte nog att det var ett lyckat födelsedagshappening vi hade anordnat!

 

 

 

Hjälpare(?)

Krukväxterna planteras om. Det är lite sent, men jag hatar att bära växter ut och in när det är kallt och blåser. Idag var det nära +20´ så vad passade bättre än blomvård!

För att få lugn och ro kastar man ut Billy.

Flinga vill på inga villkor kastas ut...

I "finrummet" är det djurförbud så inom tio sekunder ser det ut såhär:

Hah! Matte är fintad och Baggi gör det mest förbjudna - ligger på bordet. Han stortrivs!

Djurförbud var det. Medan Hex fotograferar huligankatten så händer det andra grejer bakom:

 Nu har nästa exemplar smugit in på förbjudet område. Och dessutom somnat.

Och så tar vi då ett kort på sovande terv och vänder sen  tillbaks till motiv ett:

"Zzzzzzzzz..."