Sidor

måndag, november 29, 2010

Award... 7 bekännelser

Här blir man utsatt minsann... Lilitha har varit så vänlig


att skicka en award - sju "bekännelser" man ska göra. Sju andra ska sedan utsättas för detta. Vilka ska jag fundera lite på...


Jag HATAR psykologer nå´t så fruktansvärt blint. Min livsuppgift måste vara att skrynkla till dem så de aldrig glömmer det.


Jag är ofattbart lat... Älskar att ligga på soffan och se tv - eller ligga i sängen och läsa böcker - eller sova.


Jag sitter vid datorn och skriver eller animerar bilder medan dammet växer till sig på golvet och tiden går.


Att ge bort en riktigt väl vald present är roligare än att få en.


Jag är fruktansvärt långsint och glömmer aldrig någonsin en oförrätt...


Jag är snällare mot djur än mot människor.


Jag kan göra en historia levande så folk skrattar!



Jaha och när ni nu vet detta: Trevligt så länge ni läste bloggen. Det blir kanske massflykt nu...






Murre och Hex!!

söndag, november 28, 2010

1: advent / samt Danmark

Vi börjar med den här. Jag tyckte inte det var så länge sedan sist...



Och så Danmark då: Det blev ju gott om snö, så av dem som bor i sydöstra Skåne var flera stycken insnöade och kunde inte följa med. Synd. Vi blev omkring 100 st som åkte över Øresundsbron och mot Roskilde. Det var snö som bara den i Danmark också, så guiden í domkyrkan hade ringt och undrat om vi kom. Jo, det tänkte vi ju. Med en timmes försening...



Roskilde domkyrka har varit kunglig gravkyrka från 1400-talet. Det finns monument från 1503. Guiden påstod att längst därinne finns de balsamerade kvarlevorna...




Koret: Tillverkat i Antwerpen 1560. Tänk lite på det...


Bakom koret står dronning Margrete I:s sarkofag.




Nuvarande Dronningen har redan ritat sin kommande sarkofag - vi jämför stilarna (detta är en liten modell)




I guld och glas liggande på elefanter (elefantorden som intiftades 1464 av kung Kristian I)


Om nu någon skulle vara lika dammig som jag och vilja veta mer så kan man läsa t.ex här Det är egentligen väldigt intressant.


Efter kyrkobesöket var det tid för shopping och det är ju inga problem med att hitta fina sker - och goda! - i jultid. Lunch på en modernistisk restaurang. Maten som bestod av små förrätter blev en väldigt god och lagom lunch! Arrangörerna lottade ut hur många fina saker som helst medan vi åt. Den här gången vann inte jag, men kollegan gjorde!!


Hemfärden blev en rörig historia. "Trafikkaos i hela Skåne, inga bussar går" fick vi reda på. Nja, det stämde inte för vår del dit vi skulle. Men chaufförjävelen körde två av de närmast boende hem till porten via Limhamn och Arlöv så det tog 50 minuter mellan Malmö och Lund mot normalt 20 i det väglaget. Detta renderade honom ett kraftigt angrepp av en styck mycket uppretad Hex och vi hann med vår buss från Lund med 2 minuters mariginal. Sen hade vi fått vänta 2 timmar och 35 minuter till nästa. Och då hade chaufförens anhöriga fått anordna hans begravning...


Ikväll kör vi Luciakröning med hästarna i min  gamla hemort. Kallt och snö! Nu måste jag ju måla upp och snygga upp mig och ta på bodyslimmern och leta upp mina dyraste ytterkläder i fall jag möter någon gammal fiende som förfallit och blivit rynkig så de ser att det har inte jag och så mår de illa av det en hel vecka.









Samt med de dyra ytterkläderna då förstås...

fredag, november 26, 2010

Ligger i

Det var ju en fruktansvärd tid det tar att få upp adventsstakar och - stjärnor i alla fönster. Tvätta rutor, torka karmar, byta gardiner i kök, allrum, ena hallen och kupan, dra sladdar, kolla lampor, trimma krukväxterna och så montera allt. Timtal tar det...


Men det är så vackert och mysigt nu när det är färdigt!


I morgon blir det en tur till Roskilde i Danmark.


       

Det svåra patientfallet

Dagen p som i patient. Körde i ganska jävligt väglag till staden och på dess (stadens alltså) ena vårdcentral skulle jag vara patientfall på en påbyggnadskurs i ortopedi för läkare. Njaha, man ser ju inte så vältrimmad ut som när man var ung och vacker och smal.... Men där satt de i alla fall ca 12 läkare. Professorn var norrman och inte alldeles lätt att förstå. Men truten går ju på Hex så de där 12 visste inte riktigt i vilket fack de skulle placera mig. Facket "tyst och tålig" var redan ur räkning. Norrmannen höll på länge med att böja och töja och trycka och fråga. Kom ingen vart. Nej, just det, det är det som är problemet att jag har så olika ont. I bland frågade någon av de 12 mer eller mindre klyftiga frågor. En av damerna sa: "Du säger att du har hästar. Jag har svårt att tro att du har klarat dig i alla år utan något olycksfall" Hex har jobbat med så´na där liknande höjdare i 25 år så jag svarade: "Ja, du får tro precis vad du vill, men jag har aldrig skadat mig." En av gubbarna undrade om jag hade ont just nu. "Nä, för nu äter jag värktabletter" -Häpp- Norrmannen övergick till att böja mina ben som om han var pigg på att bryta av dem, men det är ok, jag är ganska överrörlig. När han var klar med det så meddelade han att: "Jag kan glädja dig med att dina höfter är i alldeles utomordentligt skick" Så fick jag göra styrkeprov och nu blev han pigg! "Vi har en diagnos"  Det var en lång förklaring på den, men han föreslår två olika sprutor i anslutning till ryggmärgen - ungefär som en lokal epiduralbedövning. Vi får väl se. De tyckte nog det var skönt när jag gick....


                       


Och dit någonstans där det står spinalnerver ska man nog sikta...

onsdag, november 24, 2010

Makens klena nerver

Plötsligt är det full vinter. Det är dessutom en så´n där underbar skånsk variant som betyder att vinden viner över snön samtidigt som det är precis 0° så det fryser i fukten och polerar upp snön så det ligger is ovanpå. Un-der-bart att köra i!! Maken skulle givetvis lämna sin bil på service idag, så jag körde efter, skjutsade hem maken, strök gardiner, sov middag och körde tillbaks maken till sin bil. Och DÅ blev det show: Maken sitter på passagerarplatsen och ser skraj ut. "Hur kör du? Va´ ska du dääär!! Aktaaaa! (Håller sig fast överallt) Kör inte in i vattenkaaaareeet! (hos bondens stora lösdrift) Du kör som en tattare" När jag släpper av honom så har han köfsat* ihop mattan på passagerarplatsen så den ligger nå´nstans uppe under handskfacket... (Trodde inte ens att det var möjligt)


Jag ska be att få meddela att jag kör som på ägg, men han tycker att han sitter lågt nere i Golfen mot i Mitsubishin. Vidare är min bil framhjulsdriven så man kan behandla den rätt så respektlöst i snö med dubbdäck. Ännu vidare kör vi på otrafikerade småvägar så jag riskerar inte att komma åt något annat fordon. Klen make...



Mmmm, i like...


*köfsa = skrapa ihop, rafsa

Örk

...och förresten glömde jag dagens djurhistoria. Den är mycket söt: Maken kommer in på kontoret i morse - barfota. Maken trampar på något. Maken upptäcker en utklint kattskit på fotsulan. Maken tar sig skyndsamt till badrummet och sanerar foten med starka medel samt mycket duschtvål. Maken rör sig som en combatsoldat tillbaks in på kontoret för att 1)undvika eventuella fler landminor och 2)hitta den redan detonerade. Han lyckas med båda uppdragen. Lite sanering av mattan återstod...


Det är den lilla söta vovvaren som kommit på att det finns "stekar" i kattlådan som hon kan använda sig av.



Producenten och konsumenten!!

Ras - ism..

Utbildningsdag på jobbet. Via ombud meddelade någon att en gammal svensk skämtteckning (landsortsbon kommer till stan) var rasistisk. Jag blev så förbannad att jag höll på att sätta i halsen. Jag kände hur jag blev alldeles iskall i ansiktet (är det det som kallas "vit av ilska"?) Anyway - vi väntar lite, det här ska vi nog vända på tänkte Hex. Plötsligt kommer Mini på något: "Är det rätt att hon pratar med sina landsmän på deras språk när vi sitter bredvid, då?" Näää, det var det kanske inte... Någon annan sa: "Får hon ha sin man och dotter med på rummet under kundbesöken" Vaaaa? "Vafan säger du" sa Hex och lutade sig fram. "Det har du inte sagt nå`t om" sa jag och tittade på den duktiga som  rapporterat rasismen och som faktiskt jobbar med föremålet i fråga. "Det är ju snudd på tjänstefel" Hex hade sått sitt frö. Plötsligt var det nog så att den lilla skämtteckningen var tämligen harmlös i förhållande till de nyskapade egna regler som kom i dagen. Chefen "får ta och prata med henne". Akta så du inte blir anklagad för rasism bara.


Ingen bild. Vi beskriver den rasistiska teckningen (gammal): Landsortsbon som kommit till stan står och läser på en skylt som hänger i ett fönster "Pizza 10 kr" Han säger för sig själv: "Stava det kan de inte, men ta betalt, det kan de" Syftar på "pissa" - han tror det är toalettavgiften....

måndag, november 22, 2010

Mötesetikett...

Var borta från hemmet i nära femton timmar idag. Möte med den underjordiska verksamheten på kvällen och det är inte lönt att köra hem emellan. Vi var så trötta att vi på min bordsände till sist bara satt och tyckte vi var roliga och kom med tysta och dumma kommentarer - bara att erkänna. Tro inte att "de seriösa" lät sig störas för de var så inne i sitt att de glömde oss. På båda sidor av bordets mitt satt ett gäng alldeles tysta. De var alltså varken seriösa eller "roliga" (??)


Och så kommer man hem. Repris på gårdagen: Bagheera kommer in på kontoret. Hex håller fast laddningsenheten vis av skadan i går. Bagheera hugger tag i grenuttaget i stället och drar ner det. Hex reser sig och plockar upp den. Från mörkret under fåtöljen kommer ut en svart tass och klöser mig i foten. AAAAJJJJ! Kattas. Baggi syns inte mera till. Undrar hur det här ska utveckla sig...


               

Rena mordverktygen...

Viktigt meddelande

Sitter fredligt på kontoret och skriver på datorn. Bagelidera kommer in dit, sätter sig bredvid mig och när jag tittar på honom ser han mig i ögonen en liten stund och så säger han "eow" med underkäkständerna synliga. Jag frågar "vad säger du" och han svarar "e-eow" sen går han till kanten av skrivbordet där den bärbara telefonen står, tar tag i sladden med klorna och drar till så både laddare och telefon åker i golvet med ett jävla brak. Sen river han runt med klorna under fåtöljen en stund och så travar han ut ur rummet. Jaha.






Vår förra bärbara pinkade någon av honkatterna ihjäl...


Nu har tydligen Bagheera bestämt sig för att destruera denna.

söndag, november 21, 2010

På åttonde dagen...

...visade det sig vad som fanns i Murres bakben. Inte trevligt, men väntat. Inflammerade kattbett ger intressant utbyte kan man säga. Jag tryckte ut var och blod och Murre var arg för att jag höll fast honom. Sen resonerade vi om saken och han upptäckte att nu kunde han ju faktiskt gå ganska bra. Lite räkor från smörgåstårtan fick honom att bli så pigg att han tyckte han kunde gå ut!! Glöm det...


Makens födelsedag var stillsam och bra med gäster i två omgångar. Smörgåstårtan stod på köksbordet och vi satt i finrummet. Plötsligt kom Philip 6 år och meddelade att "katten äter tårta." Jävlar. I köket satt Hilma och försåg sig med en skiva skinka från smörgåstårtans hörn. Jag tog undan den och lite runt omkring och gav Flinga skinkan och Hilma räkor den här gången instängd på kontoret...


Maken fick fina presenter - jag blev väldigt glad för dem!!



Stjärndraperi som jag genast monterade upp på kontoret





Och ett hjärta som kom upp i finrummet.

fredag, november 19, 2010

Det snöar vidare

Det blev en så´n där sömnig dag, men jag fick släpa mig runt och städa i alla fall, för maken fyller minsann år i morgon och då är det ju lämpligt att gästerna kan ta sig in...


         

Nämen...

...nu börjar "den värsta vintern på tusen år" som tidningarna skrivit om.



Fast om det blir den kallaste eller snörikaste eller längsta  eller kanske regnigaste det stod det inget om. Menar de i hela landet? "Värsta" förresten? Det finns väl inte dokumenterat hur alla vintrar varit de senaste tusen åren. Det var nog jävligare att överleva i -25° kyla på medeltiden än vad det är nu.

Visst ja...

... jag har ju "andranamnsdag" idag! Borde få en fin present då, tycker jag. Det vore väl det allra minsta... Fast gamle Murre är uppe och går, det är en väldigt bra present.


Inventering på jobbet  - av mig. Det har jag aldrig gjort förut. Det fungerade ju hyfsat, fast jag fick räkna ihjäl mig. Plötsligt kommer Mim med en papplåda och satte den i famnen på mig. Fler grejer IN. Bland en av dem har det varit en mystisk åtgång den senaste veckan. Väldigt mystisk, för det går inte att ha det där till något som helst annat än det är avsett för. Jo, en grej, men det tror jag att bara jag vet om. Alla med? Inte jag heller


Och så körde jag till simhallen. Jag lyckades inte få en egen bana, så jag fick "hålla undan" för andra och det är lite sämre. Jag simmar bröstsim med huvudet under vattnet under själva simtagen och nästan varje gång är det någon som försöker göra likadant, men de dränker sig nästan. Man måste andas ut under vattnet och det funkar inte med korta simtag. En tjej simmade som jag, men jag var effektivare och "vann." Akta er när ni fredligt ligger i vattnet och simmar, för rätt som det är kan det komma en galen häxa som får för sig att tävla lite... Förresten, när man har simglasögon kan man hinna studera vad som ligger på bassängbottnen - örk... Plåster, bomull(?) en tuss hår(?) stor tuss, en liten skruv, en kattskit, tre gamla hundar, lite gruskorn. Och DET är så´nt man SER, det man inte ser är jag mer orolig för... Jäck!




            

Och här har vi några trevliga amöbor - de har antagligen ätit sig in i hjärnan på mig så nu kan jag vara med i "monsters inside me" som är en trevlig serie om mask i ögonen på folk och mördarbakterier och små varelser som vandrar runt i kroppen tills man blir jättesjuk...

onsdag, november 17, 2010

Tideräkning

Skulle inte upp förrän 7.30 i morse eftersom jag började kl 9.00. Så bra, då kan man ju sova längre och vara piggare. Om man går och lägger sig i vanlig tid, ja... Inte 01.10. För om man sen ska läsa en stund så somnar man inte förrän kl 01.30 och så blev det ändå bara sex timmars sömn fast jag skulle upp senare. Jag kan inte fatta hur det gick till. Dessutom skulle vi ha personalmöte och nu är Hex både skydds- och fackombud så där kunde jag inte sitta och se dum ut. Jag var briljant om jag får säga det själv. Personalassistenten såg dyster ut, men chefen "ville höra mig tala." Och tala är jag bra på...


Murre låter hälsa att får han Sheba kan han tänka sig att äta. Bakbenet är svullet och örat ömt. Men nu kan han ta sig upp i lådan och det är ju trevligare....


Hilma vill också ha Sheba. Bageera äter upp Hilmas vanliga mat. Flinga äter upp Bagheeras. Hilma äter hundmat ifall hon inte får Sheba. Jag har hört att det är för lite protein för katter i hundmat. De kan bli blinda. Maken ville lösa det hela genom att "köpa blindglasögon."


Jag går och lägger mig. I tid!




Fast Murre fick "med Ishavstorsk"

Tar sig nog igenom...

....slagsmålssviterna alltså. Murre tycker att han lika bra kan överleva detta också. Nu äter han mjukmat någorlunda hyfsat och spinner när man klappar honom. Snälla vänner har mejlat och undrat hur det är med honom och sänt uppmuntrande hälsningar! Jag klippte bort torkade blodtovor ur hans päls i kväll, för tvätta en katt kan vara farligt. Han påstod att det gjorde ont när jag klippte, men så värst nära örat vågade jag inte ta. Jag har svårt för att tro att det kan göra ont på örat om jag klipper av lite päls från bogen... men han morrade dovt under tiden och klappade till mig över fingrarna när han blev trött på det hela. Bakbenet är rejält svullet - undrar om det ska klara sig utan en penicillinkur. Gissa om det blir kul att få i honom det i så fall...


                   

Ett exempel till - klistra ett på Murres öra kanske?

tisdag, november 16, 2010

Viagramannen

"Viagramannen" hälsade på oss på jobbet idag. Jag har aldrig själv haft den äran men när han kommer in och träffar på någon han tycker ser snäll ut (kan vara detta som gör att jag aldrig blivit tillfrågad) så undrar han om vi vet någon som skriver ut Viagra. (Det gör väl doktorn om det behövs?) Han är inte så fager, så jag undrar om han har något problem egentligen...


Jag blev pigg på att ge honom en karta, men då måste ju först jag skaffa (!) Kanske han hade fått en infarkt och dött förresten - inte bra. Kan man inte köpa alla så´na där medel på nätet? Vet han om det månne?


                

Kan ju också bli ett problem...

söndag, november 14, 2010

Alldeles söndertrasad

Då var det dags igen. Nästan ett halvår sen sist tror jag. Kallar på Murre som varit ute på förmiddagen och så kommer han över gården: Dammig, stora lösa hårtussar i pälsen, halt så han nästan inte kan gå och blodet rinnande från vänster öra. Kattslagsmål alltså.


Jag hämtar 1) en liter koksaltlösning 2) make med handskar som ska hålla fast en rasande Murre.


Maken lyckas bara reta upp Murre ännu mer. Han slipper vara med. Katter som har riktigt ont kan bli livsfarliga så jag klär på mig skyddsutrusning själv och stänger in oss i badrummet. Murre jamar och morrar. Jag spolar bakbenet med koksalt och där finns åminstone ett ganska stort sår men det verkar inte så farligt ändå. En klo på vänster framtass är avvriden, den kan jag inte göra något åt. Örat är värst... Pälsen är av och såret är nog ganska djupt. Murre gråter och jag spolar och torkar med bomull. Murre bestämmer att han vill ligga uppe i vindskupan vid elementet. Jag öppnar det så han ska få värme. Handduk under hans huvud  för det droppar lite blod... Vatten och mat och lådan finns i närheten.


Riktigt eländig är han. Han vill dricka ibland som tur är. Bagheera följer med upp och tittar på honom. Inte värt att ha dem tillsammans i natt.


Katter brukar sova och så läka ganska fort. Får se på måndag - det är inte första gången han får äta penicillin för fula sår...



Det syns ju tydligt vad detta är: Plåster för katter...

fredag, november 12, 2010

Fågelmobiler?

Eftersom maken förlöpte hemmet så fick jag göra vid hela stallet alldeles ensam och stackars. Där går man och sliter och ute regnar det och blåser halv storm. Hästarna går till kotorna i lera på vissa ställen. Friesarna som springer mer går i till knäna... Det är så mysigt med höst!! Någon kan ju gissa hur lång tid det tar när sen väl hästarna är inne igen att spola dem rena på benen.


I alla fall. Tio sekunder efter att jag öppnat dörrarna ut till gödselstacken kommer pilfinksungdomarna. De flyger inne i stallet och letar upp glömd havre. När jag kör ut flyger de också ut. De sätter sig på taket - ganska stor flock på kanske femton stycken. När jag går in flyger de in osv.


När jag är klar med hästeriet fyller jag på fågelbordet. Man känner ögonen som bevakar mig. Knappt en halv minut så är fågelbordet fullt av ätande. Det finns ju inte en chans att de ser mig allihop. Men hur kan det gå så fort att de samlas? De har antagligen små mobiler som de ringer till varandra med. Det kan bara inte finas någon annan förklaring.


Full panik - å så slutet...

Det syntes viss panik i kollegernas ögon i morse. Två av tre var idag friska (?) eller åtminstone närvarande så det var inte det som var panikorsaken. Nähä, men en viktig maskin hade gett upp andan i går så nu stod vi där med stort handikapp och skulle få klara oss utan den. Hex går in och hälsar på den. Sätter i kontakten och konstaterar att den är strömlös. Och vad gör man då som första åtgärd? Va?  Jo man kollar så sladden sitter ordentligt fast i maskinens "rumpa". Om den inte gör det så trycker man fast den. Hex trycker fast sladden. Maskinen blir genast på gott humör. Hex meddelar kollegerna detta och de som startade det här väsendet kan gott skämmas en smula. Tänk om en reparatör hade hunnit rycka ut. Vi hade ju fått skämmas ihjäl.


Slutet då? Rockstar slutar jobba hos oss idag. Han har en mer glamourös karriär att ta vara på. Sorgligt, jag gillade honom...


                          

"Per aspera ad astra"

onsdag, november 10, 2010

Lyssna inte då

Hex pratade med personalchefen i måndags om arbetstiderna. Vi är kort om folk men för att få exakt rätt antal minuter i veckoschemat för min del så gick det så klart inte att öka upp med två timmar varannan onsdagmorgon och trettio minuter varannan onsdagkväll. Nähänä. Det där med onsdagskvällen innbär att jag lämnar receptionen till en ensam kollega mitt i kaoset när alla släpps ut och telefonen ringer som fan. Genomtänkt? Mhmm...


Man gör såklart inte så mot en Hex för hon rotar lite bland sina stenar och så går det så här: Onsdag morgon kl 7.30 - TRE stycken ringer sig sjuka! Hex har ledig dag enligt schema. Hex sussar till kl 8.30. Meddelande på mobilen: "RING oss, tre är sjuka, vi behöver folk i eftermiddag. Hjälp, panik" Hex har ju redan erbjudit sig men inte varit behövd och kör ju definitivt inte och arbetar bara en eftermiddag. Hex berättar detta. Då har en och en halv annan, snäll, lovat komma och hjälpa till istället...


Undrar hur de hade det? Blir nog inte ett dugg bättre till imorgon...


Vänta bara, snart har jag prima schema igen.






Jag flyger till jobbet numera. Det ÄR jag, för jag har flera plagg i den där färgen. Murre har min rosa glitterscarves kring halsen. Han är tretton år och ska inte frysa.

måndag, november 08, 2010

Nödrop från Baggi

Jag har fått det svårt... Jag har bara en halvtaskig gammal klöslåda att sova i...



(Kolla bakfoten som hänger utanför)


Vi får ligga på det hårda stengolvet. Hilma lider av detta:





Lider va? Av golvvärmen då, eller?


Förresten är jag påpassad hela tiden:





Och snart kommer det ut en tass och vill nita vovven i näsan.


Jag skulle mejlat djurskyddet men Murre sitter i vägen:





Här stjäler "herrarna" Hilmas mat.


Lögn alltsammans/Hex

söndag, november 07, 2010

Störd störde?

Någon enstaka söndag kan Hex tänka sig att överge de karaktärsdanande tv-serierna sedda från soffan och asa sig iväg till kyrkan... Som idag. Orsaken var att maken var inlånad till kören och något sådant kan man inte missa.


Kören uppträdde som sagt och gjorde det bra! De vanliga programpunkterna flöt på som det skulle. Det hela hotade med att bli lite småtråkigt på slutet. Hex sneglade på klockan och längtade hem. Men då! Kommen som en skugga från höger glider en starkt rödklädd dam in i gången. Hon sneddar åt bänkarna och jag trodde först hon var rejält försenad eller skulle tala. Men nädå. Hon stegar fram och ställer sig nedanför prästen, tar fram en digitalkamera och börjar ta bilder på honom!! Prästen håller masken först. Damen pekar på nattvardskärlen som står kvar i gången och frågar med hög röst: "Vá e det för nå´t?" Vi börjar flina upp oss, för det här verkar kul. Prästen klarar inte alls av den här situationen utan blir märkbart irriterad. (Hur var det nu med toleransen, osv?) Jag tänker att man ska nog muta ut henne, men jag sitter illa till. Damen tittar stint på prästen igen. Han försöker fortsätta läsa upp sina förkunnanden, men nu kommer hon på allvar igång med att fotografera. Hon tar nog en fem, sex bilder på honom med blixt och allt. Så tar sig en av församlingens äldre tanter fram till henne och säger: "Kom nu så går vi ut och ser om det finns fika" Det fungerar givetvis! "Pressfotografen" lämnar oss och prästen säger ganska surt att "då kan vi kanske återgå till det vi höll på med". Visst - men den rödfärgade var roligare än han. Undrar vem som är "störd" egentligen?


             

Utvecklingsstörd? Eller störd av utvecklingen? Undrar vad som stör mest? Jag var inte störd av den störda alls!!

lördag, november 06, 2010

Vi ska försöka...

...komma igång här nu. Kisarna sussar och gör inte ett skit -fast Hilma hjälper mig lite vid datorn. Jag har åtminstone åstadkommit ett animerat ljus och det var inte lätt. Hade mor levt och sett mig så hade hon kört ut mig "i friska luften" och det ligger en hel del i det. Jag går genast ut och monterar upp fågelbordet.


              

fredag, november 05, 2010

Gamla bokmärken...

...kan jag sitta i timmar och titta på. Både på nätet och mina egna gamla. Det finns minnen med nästan vartenda ett. Vi tyckte babybokmärkena var så söta. Nu vet jag inte det precis...





En del ungar här ser rätt neurotiska ut. Det där med sängen och volanger gjorde jag om till glittermärke. Man pillade av glitter från ett man inte gillade så mycket och så klistrade man försiktigt dit det på någon ickeglittrande favorit. Den blå med nappflaskan var vi också mycket förtjusta i.

  


Änglabokmärken var en stor historia, en del av dem också ganska anskrämliga. Lille "Rafael" här får bli fredagsskylt:





               

Pillertrillare...

...hette apotekarna förr i tiden. I en mycket liten by i min inte alldeles omedelbara närhet finns ett apotek som är ett hål i väggen i vårdcentralens väntrum. Detta "hål" håller värlsklass som serviceinrättning!! De har "allt". De informerar noga om alla mediciner -om man vill, känner man till läkemedlet är det ok. (Observera att de har avmaskningsmedel med leversmak för katt också om man nu tycker man behöver det)


Gravsmyckning i morgon, alltså var jag och gjorde fint på mina föräldrars gravar. Det är vackert med alla ljus, men chansen att de brinner hela helgen är liten med tanke på blåsten alltså.



Vi får väl se hur det går med ljuset här...


Det är en vacker höstdag för övrigt:





Fast samtliga tre katter tycker att vi ska stanna inne och fika och sova och så där vidare och det är möjligt att de har rätt i det. Titta på tv lite också kanske...

torsdag, november 04, 2010

Aldrig...

...har det varit så mysigt som i min säng kl 8.00 i morse. Då var det meningen att jag skulle lämna densamma, men det var ju för gräsligt svårt. Ute regnade det och blåste halv storm. Det var inte ett dugg lockande att stiga upp. Jaha, men det fick jag vara snäll att göra.  När jag kom till jobbet kl 10 tyckte Mim att jag såg sömnig ut. Mmmm...


Hamnar i "stormen" på eftermiddagen. Receptionen alltså. Lugnt och städat tills plötsligt PANG allting rasar ihop, galningarna börjar ringa, ett par har vi redan på plats personligen - de hamnar hos kollegan, jag får samtalen, klockan går, posten ska lämnas - jag staplar paket upp till hakan och löper iväg in till avstjälpningsplatsen...  Jag känner mig som en "fjåne" för jag kan knappt se över pakethögen.


Tur jag hade en lugn kollega därute, receptionen är för jävlig att vistas i och det mesta är numera svårt och jag är för långsam...







Och här visas Hex i receptionen - borde vara dö´skallar på huset, men det kan jag ju fixa...

onsdag, november 03, 2010

Rejäl ledning

Efter att ha varit på utbildning igår igen (på Malmö börshus minsann...) och överlevt pendling i morgonrusning så sätter man sig stilla och undrar hur vissa deltagare på den där kursen överhuvudtaget kan ha den befattning de har i arbetslivet.


En av föreläsarna frågade. "Detta känner väl ni chefer till. Skrev ni inte på det vid anställningen...? (Alldeles tyst blir det) "Du Axel till exempel" Axel som sitter med sina två kolleger vrider sig lite besvärat och svarar: "Nja, ha ha, vi skrev på så mycket" Jag satt på samma rad som eminente Axel så jag glodde på honom. Nä, där var tomt...


Idag kom jag tillbaks till kollegan som gick i spinn för minsta anledning. Hon fick tag i Mim och när hon var klar med det hade Mim elektrisk frisyr och stora ögon... Jag undrade om hon fattade vad det handlade om "Nä", sa Mim.


Rockstar var inne och åt bruna bönor till lunch. Redan kl 13 började han se egendomlig ut... Jag frågade hur han mådde. "Nästa gång ska jag bara äta bacon och inga jävla bönor" Aha...


Bilder? Vi tar en på "Baggi"




Kolla ögat och den svepta svansen...