Sidor

onsdag, januari 30, 2013

Återkommer med en saga

Här är lite dåligt med bloggandet... Uppslag saknas emellertid inte. Ska be att få återkomma med sagan om när Hex hälsade på i drakarnas grotta.
 
 
Sju stycken var de och den ena var fjälligare än den andra. 

söndag, januari 27, 2013

Nu våras det - hjälp...

Ute snöar det. Från söder för övrigt, vilket betyder att det lägger sig utanför min garageport. På något sätt lägger sig inte snön alls på samma sätt utanför makens garageport. Något mystiskt här eftersom det är ungefär tre meter mellan dem.
I alla fall. Maken sitter och tittar på Flyinges hemsida. De ska ha hingstvisning 16/3. Vi har inte sett någon sådan de sista tio åren för det där med halvblodsavel är dyrt och svårt numera.
Plötsligt: "Här är en hingst, kom och titta. Vilken hals han har. Titta på bakbensrörelserna." Hex tittar och ser detta. (Kolla gärna filmen längst ner, det är något extra!)
Hex meddelar att vi har inte råd och tid med fler hästar. Jodå tycker maken. Hur ska vi göra med boxarna då, undrar Hex, vi har ju hingstarna som inte kan bo intill stona.
Som tur är löste inte maken detta.
Men man vet aldrig...
 

fredag, januari 25, 2013

Så blev det fredag

Värst vad veckorna försvinner...
Igår skulle Hex hålla sitt första sammanträde som ordförande. Det gick utmärkt och alla var nöjda.
I morse vaknade Hex med gräslig huvudvärk - säkert sviter efter denna ansträngning.

I övrigt ligger snön kvar, det är väldigt kallt på nätterna och vackert ute på dagarna. Hästar och hundar håller sig rena och fina.

Billy gjorde ett fint fynd på köksbordet igår - en låda. Han tog med den i soffan och packade upp den. Inuti fanns en låda till. Den var väldigt seg och det gick inte riktigt att få hål på den.
Matte kom hem och undrade vad det var för spillror i soffan.
Det var en wellpapplåda med en förpackning färgpatroner till skrivaren. Tänk om han bitit sönder någon av dem...
Husse fick en allvarlig föreläsning om riskerna med att lämna spännande lådor inom räckhåll för ung hund.
 

onsdag, januari 23, 2013

Skulle aldrig...

...klivit ur sängen i morse. Jag visste precis hur det skulle bli!
Var så goda att observera att detta inlägg blir långt - precis som denna dag...
Hann bara utanför sovrummet så var dagens första överraskning där i form av kattskit icke i, utan hängande på kanten till ena lådan. ÖRK!
Sen gick det bra i nästan två timmar så jag precis hann in på expen där två stycken rykt ihop om attitydproblem hos den ena. Grrrr - fullt ös. Inte blev det bättre av att en tredje ville ha sin hund med sig på dagarna. Han hade redan varit där på prov och det gick så bra så.
Mjaha, fast vi ska inte ha djur på jobbet. Allergiproblem och hundskräck är inte helt ovanligt.
Efter en stund talade någon om att vovven - en basset (inte liten hund precis) visserligen var rar och så, men han hade lagt sig i besökssoffan och snörvlat ner den till oigenkännlighet.
Men nu skulle man väl kunna jobba lite? Lite var det...  Många och långa handlingar att gå igenom till ett möte. Hex hade svårt att förstå. Vad ska man tycka och när??
Plötsligt ringde en dam som ville höra lite om pension. Jag förklarade, men nu kom hon med olika försvårande saker som sjukskriven, inte anställd, anställd av annan och inte uppnått ålder för pension. Hex hänvisade till minpension.se "Nä, jag har ingen dator" Aha, kan du inte ringa då. "Det har jag gjort, där var 50 i kö, så det blir för dyrt"
Hex gör det enda raka, skickar henne till en expertkollega.
Det går en liten stund. Expertkollegan ringer och undrar vad det var för en ilsken kärring jag hade skickat på henne. Va?? Nu minsann hade kollegan fått på pälsen för att facket inte betalade en bit på pensionen "när hon varit med i alla år. Nu hade hon ju betalt fackavgift i onödan"  Hex tittade in i luren. Så sa hon ju inte alls till mig. Vi enades om att detta var en galning.
Nu ringde mobilen som omväxling. Ska man våga svara? Hex griper den föriktigt och svarar med plats och namn.
"Vi har en dam färdig här på ortopedakuten och vill att du hämtar nu" Hex sneglade efter de där eventuella dolda kamerorna. Tittade i luren igen och förklarade att mycket kan jag men inte det där.
Aha, ringt fel, sorry. Hej då. Ringer igen. Ortopedakuten igen som ringde internt och man kan inte med fem siffror hamna på min mobil. Hmmm?
Hex lämnar detta ställe.
På tågstationen kryllade det av folk. Tågen mellan Malmö och Lund gick inte för en ledning hade ramlat ner på spåret. Detta är södra stambanan så gissa om det var KAOS!!
Bussarna norrut blev sprängfyllda. Hex satt bra i ett hörn.
Då ringer mobilen. Hex svarar med bävan och hör "Hej du, du hör vem det är va" (yes) "vet du om att er telefonsvarare säger att ni återkommer den sjunde januari. Ja, vafan, jag vet ju vad ni är för några men om nu en tösabit har tagit mod till sig och ringer er och fär det beskedet så... bla bla bla" Han är rolig den där, så han skojade, men den där förbannade telefonsvararen är kollad tio gånger i förra veckan och funkade ok senast vid lunch idag.
Hex åkte stillsamt hem.
Maken höll på i stallet och hundarna lekte på gården.
Katterna blev glada när matte kom hem.
I en av lådorna hade någon av dem skitit på kanten...
 

fredag, januari 18, 2013

Isigt

Råkallt och ca sex minusgrader. Vind från öster gör att det blir så kallt att öronen hotar att trilla av en fast man har mössa med rosett under hakan...
Hex och hundar och katter stannade inne hela dagen. Bagheera lekte "sladda omkring på golvet och trimma upp hundarna" så han höll sig varm.
Man får frysa vidare och vänta på våren.
Föredrar ändå helt klart snö och kyla framför lera och gråväder!
 

onsdag, januari 16, 2013

Mycket vanvördigt...

Min närmaste fackkollega är en mycket ordentlig kvinna. Hon är lagom söt, ser ut som folk gör mest, klär sig snyggt och är vass i hjärnan.
Folk tycker om henne. Hon är mild och hjälpsam.
Behövs det kan hon drämma till den som behöver det så de aldrig glömmer det.
Nu satt vi på expen och hon skulle berätta hur det hade gått när hon pratade med en av cheferna om några anställda som "var för många."
"...och jag sa att då måste vi ju titta på turordningen i hela området..." (Hex lyssnar men inte speciellt uppmärksamt, för jag vet att kollegan kan detta) "...och att det kan bli så att... bla,bla,bla...." (Hex pillar lite med datorn) "...och VAD tor du att det jävla kohuet* säger då" (Hex så att säga vaknar upp med ett ryck och bryter fullständigt ihop över detta uttryck) Kollegan inser vad hon sagt och vi tittar på varann och bryter ihop igen.
Jag dör...
Det tog en väldigt lång stund innan vi kunde samla ihop oss...
Vi träffar "kohuet" med jämna mellanrum. Hur ska man kunna hålla sig allvarlig då?
Tack kollega!
* kohuvud! 

söndag, januari 13, 2013

Waterproof

Hex gick och la sig ungefär kl 01.30. Då hördes ett icke vanligt ljud från stallet. Hex skulle kollat det där....
Maken gick upp kl 8.00. Då fanns det inget vattentryck i kranarna.
Make anar oråd. Make går ut i kalsongerna(!) i stallet. Make finner ardennern lös. Ardennern ser pigg ut! I andra änden av stallet står en kran vidöppen och vattnet flödar! Tzienna som bor i boxen intill undrar varför allt är så förbannat blött hos henne...
Ardennrar är mycket fiffiga i sina "snudor" och dessutom starka. De flyttar utan vidare tunga redskap och fixar även pilliga ting.
Make kastar in ardennern i sin spilta och stänger kranen. Vidare stänger han av hydroforen och tittar i dagvattenbrunnen. Nu är det bara att vänta. Hydroforen klarar sig men man vet inte med ventilerna i brunnen.
Ett par timmar senare kör vi igång alltsammans igen. Vi har vatten!!
Hur gick detta till egentligen?
I går kväll satte Hex fast ardennern i sin spilta och säkrade honom.
Senare tog maken ut honom, ställde honom i gången, strödde i spiltan, borstade honom lite och lät honom gå tillbaks själv och glömde givetvis binda honom.
Eftersom Hex visste att han var säkrad och det dessutom bara hördes att någon tog ett steg därute så blev det hela aldrig kollat igårkväll. Givetvis höll alla andra hästar truten på sig - de brukar gnägga när någon går ut där de inte ska vara.
Nu sanerar maken vattenboxen och vi är väldigt glada över att slippa behöva ta hit någon rörfirma en söndag...
Här har vi förövaren.  Bild av Helena
 

fredag, januari 11, 2013

Konst

Sol faktiskt! Små, mikroskopiska snöflingor som singlar ner från en till synes klar himmel.
Eftersom det är minusgrader trivs djur och människor på ett helt annat sätt än när det är grått och lerigt.
Det blev dags för hundrastning på eftermiddagen och då såg det ut så här på trappan:
Titta på kanterna kring stolpen. Precis som om de var kopparfärgade!Lägg även märke till hur fruktansvärt djup snön är...

 

söndag, januari 06, 2013

Sol = pigg!

Tro det eller ej - solen sken igår! (Idag är det lika värdelöst som vanligt)
Hex blir pigg.
Vissa är inte pigga:

Den här hittar man i en mystisk hög vid panelen. Han verkar något frånvarande...
 
"Ska vi gå ut?" "JAAAAAAA!!!" säger hundarna och rusar ner på gården.
Nu kan man välja på att ta dem i koppel och släpas runt bygden eller släppa iväg dem på de tomma betesmarkerna.
Hex är inte pigg på att släpas runt. Ut med dem på fälten.
 
Här går det undan! Full speed på tervarna. De är inte direkt rastade under sista veckan.
I enefäladen finns prima vattensamlingar att dricka ur och bada i....
Se så lyckliga! Matte blir inget vidare lycklig när det är dags att tvätta av dem så det går att ha dem inne.

Visst är vi fina!! Flinga som vanligt lite trött och Billy i princip slut.

Det är korta dagar och solen börjar sjunka.
Nu ska vi hem och engagera maken i projekt "skrubba terv." Tur vi har spolspilta i stallet.

Måste bara  kolla lite i trädgården om det händer något i rabatterna. Det gör det... Snödroppar!





 
 

fredag, januari 04, 2013

Händelselöst...

...och det är väl inte värt att klaga på det med tanke på upplevelserna i onsdags.
Vädret såg bra ut i morse, men sen blev det mulet och duggregn igen.
Hundar och katter ligger som döda fiskar lite överallt i huset. Ibland dyker de upp och frågar om vi inte ska fika.
Då gör vi det. Smörgås är gott, särskilt pålägget anser Murre.

 

onsdag, januari 02, 2013

Gästbloggare: Billy och Flinga

Matte skriver alltid själv, men ikväll ska vi göra det för när hon kom hem sa hon att idag var det värsta hon varit med om på länge. Det var någon som hade rost i rören och inte fungerade och så var det någon som hade ätit hovbitar tror vi för hon hade spytt och det gör man om man äter horn. Vidare var det någon som inte var snäll mot andra och då får man ett rapp i röven. (Här ljuger de, ingen har rappat dessa hundar - i övrigt är det en utmärkt idé. Hex´s anm)

I alla fall: Ibland frågar människor om vi är korsning mellan schäfer och collie. Det är vi inte även om vår ras som heter Belgisk vallhund härstammar från samma förfäder som den tyska schäfern.

Det finns fyra olika hårlag i vår ras:
Groenendael: Långhårig, helsvart päls.
 
Laekenois: Sträv, torr och raggig päls, ca. 6 cm lång. Får ej ha fana på svansen. Prydnadshår runt nosen ska finnas, men får inte vara för långt. Varmt rödbrun med spår av svärtning huvudsakligen på nospartiet och svansen.
 
Malinois: Korthårig päls, varmt röd med svarta hårtoppar. Svart mask. Polisen använder dessa hundar mer och mer. De är lättare i kroppstypen än schäfer men har ganska skarpt lynne och är lätta att arbeta med.
 
 
Och så Tervueren: Långhårig. Färgen är varm, röd med svarta hårtoppar. Svart mask eller som minimikrav svart på öron, övre ögonlock och läpparna. Det är alltså sådana som vi är.
Flinga visar:
Det är ganska stor skillnad på hur tikar och hanar ser ut. Tikarna är som mest 58 cm höga, finlemmade och feminina i ansiktet.

Se här på Billy: Betydligt grövre i huvud och kropp, kraftigare ben och tassar och så "chabonnage" kring halsen - eller krage av längre mörk päls. Hanarna blir ca 62 cm höga och väger omkring 30 kg.
 
Billy vill gärna visa sin krage extra - vi vänder upp och ner på honom:
 
Eller så ser man könsskillnaden ganska tydligt när vi springer bredvid varann:

Om man läser rasbeskrivningen på oss så står det bland annat såhär:
Belgare är lättlärda och har en stor förmåga att uppfatta humörsvängningar hos sin förare. De har oftast ett försiktigt och mjukt sätt mot sin förare och detta har en del missuppfattat som att hunden är rädd eller vek. Rasen är arbetsvillig, men kan också vara självständig, ifrågasättande och envis.
Belgaren är kvicktänkt och har snabb reaktionsförmåga. Rasentusiaster brukar säga att "tanke och handling är ett" för belgaren, vilket naturligtvis kan vara både för- och nackdel.

Belgisk Vallhund, kallad "belgare", är en glad, livlig och intelligent brukshund med mycket "motor". Den har stor arbetsvilja och energi och allt den tar sig för gör den med ett högt tempo.

Matte skriver: Det gäller att inte jaga upp dem för då går det bara runt i deras skallar och man kan inte kommunicera alls. Som på fullblodshästar ungefär. 
"Går runt i skallen va" - på matte då möjligen....
 
Vi är också ganska bra spårhundar. Flinga har aldrig brytt sig så mycket, men Billy är duktig:
Här tränar vi viltspår. Husse och instruktör står stilla och väntar, men Billy har nosen i backen och vet snart var "rådjuret" har gått. (Blodspår och rådjursklöv)

Så, nu vet ni en del om oss.
Glöm inte: "Finns det nå´t ballare än belgiska vallare"

"HEJ DÅ"
Hälsningar Flinga och Billy

 


 

 

tisdag, januari 01, 2013

Då kör vi igen

Så blev det nyårsdagen.
Gråväder och värdelöst ute. Hästar, katter och hundar vill ingenting. Inte Hex heller. Maken gick visst och la sig sen han utfodrat hästarna.
Lugnt nyårsfirande här hemma.
Flinga verkade först klara av raketsmällarna bra, men sen hade en av grannarna en fantastisk uppvisning med stora och dyra fyrverkerier.
Flinga darrade och flåsade i över en timme... Hon ville absolut ligga i mitt knä och det fick hon - rätt eller fel vete katten. Inget klappande och gullande i alla fall. Vi tittade på "resan till jordens medelpunkt" och sen var hon hyfsat lugn igen.
Billy sket i det där med fyrverkerier. Han skällde ett tag, men sen var hans stora bekymmer att det inte fick plats en hund till i mitt knä...
Idag gäller avslappnad tillvaro i soffan!