Sidor

torsdag, december 31, 2009

Gott slut och Gott Nytt 2010

Sju timmar kvar på 2009... Det var ett bra år... Härhemma var alla friska utom lilla katten Selma som lämnade oss den 6/7. Hon var gammal, men det var tråkigt att hon blev sjuk.


16/5 gjorde jag en tatuering av katten Disco hos Stina på Eyescream tattoo i Ystad. Den är som ett målat porträtt!


Grödorna växte så det knakade under tidernas bästa och längsta sommar. Det betydde att vi fick jättefint hö till hästarna som varar fram till nästa sommar.


Cosmos debuterade som bröllopshäst med den äran!! Världens klokaste är han. Och vackraste!!


Vi målade om huset. Om den rumänske målaren tyckte jag inte...


Stig och jag byggde staket. Vad kul vi hade de där varma sommardagarna. Och svalorna växte...


Jag läste Vickes blogg och han fick för sig att lära Sverige att göra animerade bilder. Jag började och håller fortfarande på. Det är väldigt kul och resultaten skiftar från riktigt bra till halvt katastrofala.


Som en följd av det började jag blogga 16/6. Det gick lite vingligt i början men sen tog det fart. I oktober kom det en nätdiamant in i bilden - den hade jag inte hittat utan min blogg!! 


Jobbet som så var hyfsat. De två nyanställningarna var kanske inte så hyfsade. Den siste blev "avstängd med lön" 19/12.


Och så är det nyårsafton. Fullmånen lyser därute. Året tar snart slut. Hoppas 2010 blir lika bra!!


          

Sista vardagen

Det lönar sig att jämra sig... "Guds straffdom" kan ha mildrats betydligt tack vare en van hundmänniskas tips!! Jag har redan börjat leta så jag kan köpa en Furminator. (Vilket namn...!)


Den som "furen", alltså pälsen, sitter på har börjat fnatta sig och lägga tussar här och var.


Nedanför mig på golvet ligger just nu katten Hilma. Hon snarkar högt och ena framfoten pekar uppåt. Andra foten har hon stoppat under kinden. Kan hon ha fått tag i starköl??


Försökte vara ute idag, men östanvinden var så iskall att det var definitivt inget nöje. Hästarna tyckte inte heller att det var något vidare och de har ändå täcke på sig. Två av dem är några frusna stackare som helst skulle vilja vara inne hela dagarna.


På kvällen skulle maken och jag plocka ut tolv bilder att göra en fotoalmanacka av. Maken ville ha en egen i år med bara hästbilder, för jag har så konstiga idéer om katter och hundar och annat trams, tycker han. Alla bilderna blev i stort sett lika, för det var med mycket få undantag (ett) de svarta frieserhingstarna och den likaledes svarta ardennern... Mycket omväxlande och trevligt! Jag väljer en annan:


               

Katthjälpens almanacka!   http://www.katthjalpen.nu/

onsdag, december 30, 2009

Guds straffdom

Guds straff har drabbat oss... Vi är hemsökta och kommer att så förbli under de närmaste sex veckorna. Man kan knappt leva i detta.


Vad är det för katastrof?


Hunden har börjat fälla...


Jag jagar hårdrivor med dammsugaren och plockar för hand. Alla tygytor är nerhårade. Jag kammar och kammar. Flinga piper och vill inte alls. Pälsen ramlar av henne, hon blir tunn och smal och ful och hon kommer att frysa. Makens bil är ett levande inferno av kringflygande päls. Kan man raka henne direkt?





Vår fina terv - före




        


      

och efter... Är detta kul kanske?

tisdag, december 29, 2009

Huliganfasoner

Såg TV igårkväll till ca 00.30. Murre jamade vid dörren och ville ut. Aldrig i livet på natten. Jo, det skulle han visst. Glöm det sa jag och då kom lille misse springande efter mig med vevande framtassar och ville bita mig i benen.... Han är väldigt mysig min katt - och han leker inte utan han är förbannad på riktigt. Vid källardörren stod sprayflaskan med vatten som jag har när jag stryker. Lille Murre fick kvickt en dusch och kom av sig alldeles. Han sprang uppför trappan men han var sur förstås och ville inte ligga i min säng.


I morse fick jag släpa mig upp 9.15 för jag skulle klippa mig på fm. Jag la ut höet till hästarna och maken släppte ut dem innan han körde hemifrån. Klippning tog en dryg timme. Sen handlade jag mat och på hemvägen var jag inom i en affär som har i princip allt. Man vet inte ens om att man behöver det! (Fruktansvärt mycket julsaker, konstnärsmaterial, leksaker, garn, precis allt till scrapbooking, verktyg, godis, handdukar, trädgårdsmöbler, en del kläder, smink, schampo osv.) Jag kom ut med garn till en halsduk -anspråkslöst, men vilket garn!! och lite plock till scrapbooking. Jag har väl inte stickat på 15 år men det sitter i fingrarna så jag kan nog åstadkomma en halsduk...


Hemma igen var jag tvungen att äta nytt bröd... och sen blev jag trött och eftersom man förbränner när man sover så verkade det som en bra idé!! Och NU var det en som var kelen minsann: Murre visste inte till sig av förtjusning över att få ligga i sängen. Han spann och skulle pussas och ligga nära och resa sig och pussas igen. Kajsa älskar Murre!                          


                            


                                 


Och Murre mig. Innerst inne...

Jobbar inte mer i år

Så var den avklarad. Sista arbetsdagen för 2009. Det var väl inte så kul så det störde... Det var inte så illa så det störde heller... Det gällde att överleva dagen. Ont i ryggen hade jag också något så förbannat. Alla kunder var snälla och hyggliga. Det är nog för att de är hemma och vilar sig lite i julhelgen och så blir alla snällare.


Esteban är ju avstängd med lön -dem jag berättar det för vill också vara det!!- så häxan roade sig med att knappa in sig på hans flexkonto och där läste man att han har minus 15 timmar och 26 minuter minsann! Undrar när han ska ta igen det....  Det ska väl inte jag bry mig om. Det är precis vad jag ska så länge hans frånvaro går ut över min arbetssituation och kunderna blir sura när jag får ringa och ändra dem. Grrr. I övermorgon kommer chefen och en "controller" att börja granska hans loggar. Men då är jag hemma och sussar och vilar vidare! Jobbar (borta) igen 100108!!






Här sitter Murre och vaktar mina grejer medan jag är inne och handlar....


(bild från Animated.Gif - länkar)

söndag, december 27, 2009

Nyttiga juldieter

Under julen uppfinner man prima dieter som man aldrig äter annars! Det är mycket nyttigt. Inte för vikten kanske, men definitivt för själen!!


Frukost: (vid 10.30-tiden) Vörtbrödsmörgåsar med skivor av julskinkan och Edamerost. Massor av kaffe. En hel del Romerska bågar. Choklad är gott till frukost! Känner man sig mer sugen brer man smör på pepparkakor - rätt så många...- och äter tills man inte alls är sugen mer.


(Katterna vill ha mjukmat och det får de. Hunden vill ha kattmat!)


Nu bör man stå sig ett par timmar. När man blir hungrig igen är det bäst att äta lite yoghurt eller så för annars kan resten av dagen bli förstörd...


(Murre vill ha mjukmat, han får lite. Hunden vill ha kattmat)


Middagen är normal utom att Murre och hunden tigger vid bordet. Så skulle vi ju inte ha det... Hunden "klipper" det man räcker till katten. Katten glor med stora gula ögon och vill egentligen inte ha något utom kanske lite mjukmat. I så fall vill hunden också ha det.


Ser TV. Äter allt det där man köpt och fått och gjort själv. Varken hund eller katter tigger av detta. Tur vi fick en kolsyremaskin i julklapp. Vattnet gör att man mår bättre och kan äta mer godis...



Nä, det här får vi ta itu med efter nyår. Absolut inte innan dess...

lördag, december 26, 2009

Julsaga

100 fick salmonella på näringslivs-julbord (metro.se)  Det kostade £95 per man!! Dyrt sätt att få salmonella... Fy för den lede!


Det var en gång för länge sedan när häxan jobbade på en större arbetsplats än nu. En av avdelningarna skulle flytta från huset och ville därför bjuda på avskedslunch. Maten beställdes från en ganska stor och väl inarbetad retaurang. Det var kycklingsallad med bröd och ost och tårtor att ha till kaffet efteråt. Det var vackert dukat i personalrummet där det för dagen var ommöblerat så man satt vid småbord  med plats för sex eller åtta stycken. Maten var god!


Dagen efter var en tisdag och då var häxan ledig. På natten mot onsdagen fick häxan väldigt ont i magen. Det blev så besvärligt att hon bäddade på badrumsgolvet för det var inte ens lönt att gå och lägga sig i sängen mellan anfallen. Häxan bodde alldeles själv så hon fick åtminstone vara ifred. Nästa morgon ringde hon givetvis och sjukanmälde sig och fick då veta följande: Vid lunchtid på tisdagen hade folk börjat må illa och kräkas. De ville åka hem, men hur reser man med tåg eller buss eller kör bil akut magsjuk? Makar och bekanta fick hämta dem. Onsdag morgon ringde ytterligare åtta(!) och var sjuka...


Häxan trodde att hon skulle bli frisk under denna dag. Hon åt ingenting och inte förrän på kvällen provade hon med ett par teskedar vatten. Det kom upp igen. Häxan blev orolig. Men efter ett par timmar stannade lite vätska kvar där den skulle stanna. Det gick inte att jobba på torsdagen heller. På fredagen var de flesta tillbaka, men inte alla. På måndagen berättade några att de aldrig varit så sjuka.


Matförgiftningen satt i enstaka kycklingbitar. Av de som tagit mat ur samma skål blev vissa sjuka och andra inte. Därför kallas denna variant av magsjuka "rysk kycklingroulette"




Därute cirklar förgiftningen....

Juldag utan krav

Mycket stillsam juldag. Ute blåste det och regnade. Trist, nu försvinner snön. Hoppas det kommer mer. Hoppas ännu ivrigare att det blir köldgrader igen. Fast gråa dagar har ju den fördelen att man utan dåligt samvete kan läsa och titta på tv och göra absolut ingenting.


Vi fick samla ihop oss på kvällen och köra till ett par bekanta som har lantbruk. Det innebär god och riklig mat! Ingen julmat - tur! Det finns bara ett fel med det hemmet. Där är ju så förbannat kallt. De har en öppen spis och där kastar man sig ner och värmer sig. Både herrn och frun i huset är totalt okänsliga för kyla. Han brukar förekomma i shorts även mitt i vintern... Maken tog på sig långkalsonger inför besöket och jag hade dubbla strumpor och långbyxor så klart. Vi överlevde tämligen väl...


Mycket snart annandag jul. Staffansdagen. Då passar den här bra:


Lite ovanlig variant och mycket vacker tycker jag.

fredag, december 25, 2009

...och andra skrev...

Satt och kollade bland "senast skrivna" på Metrobloggen. Alla heter "Julafton" och "julen över" eller "24 december" och det är ju väntat. Alla tycks ha haft en bra jul och fått dyra klappar. Nästan alla har fått massor av mat och godis. Några är trötta på släkten. Ungarna har fått massor av svindyra julklappar. (Jag tror inte de sätter något större värde på alla prylar) Julafton är så upphaussad att när den äntligen kommer så är folk helt upptrimmade över hur underbart allt måste vara. Blir det inte underbart så är istället allt misslyckat.


Hade jag det underbart då? Ja, det hade jag faktiskt. Vi var hemma, åt god mat, gav varandra vars tre julklappar och tittade på TV. Alla är friska. Det är ju t.o.m snö. Vovven blev helt uppkörd av julklapparna (jättestort tuggben i paket att öppna själv) så hon ligger som en död fisk på golvet. Katterna fick tonfisk på burk i sådan mängd att det sövde åtminstone Murre för flera timmar. Hilma somnade i soffan och snarkade som en vuxen karl... Jag är alldeles nöjd med ett sådant julfirande!!



Vi tar väl något rött och trevligt! God fortsättning på julen!!

onsdag, december 23, 2009

Klappat och klart!!

Lille julafton! Hela huset fyllt med mer eller mindre oumbärliga julprylar... Jag sparade ändå lite på dem i år... Men gran måste man ha och här kläs den aldrig någonsin efter eventuella trender utan med välkänt julgranspynt efter givet mönster.


Skinkan färdig. Den äter jag helst i tunna skivor på vörtbröd med julost ovanpå. Mycket nyttigt och i princip vegetariskt...


Knäcken tar vi i morgon.


Och städa fick jag göra och det rejält för det är ju fruktansvärt vad granen drar in både det ena och det andra. Samt tiotusen småkryp har jag hört. Men de är nog bra små... Då är det värre om t.ex. en räv har pinkat på granen medan den växte i skogen. Det råkade en kompis ut för en jul för längesen men hon har aldrig glömt det.



Någon som minns detta? Själva råmaterialet kan man säga. Man tar och snitsar till den en timme eller så och då får man i stället en så´n här:



Kolla halmkronan i förgrunden. Den är över femtio år och måste hanteras med största respekt och försiktighet.

Nu ÄR det jul!

Dan före dan före...

NU är det jullov. Sätter inte fötterna på jobbet förrän om en vecka och då bara för ett mycket kort tag. Det kommer kanske också att dröja innan Estebans fötter anländer dit för han är "avstängd med lön" som det heter i personalrapporten. Han fick förvånande nog tillfälligt lämna in sin nyckel också... (och det där med vad var det jag sa, behöver jag ju inte älta igen...)


Jag veckohandlade innan jag körde hem. Konstigt nog var det inte krigszon i affären utan lugnt och bra. Äckligt väglag i kväll, spårigt och moddigt härute på våra små vägar. Men då mötte jag snöplogen! Va´ bra. Han höll god fart och det stora plogbladet bredde ut sig över hela vägen. Jag hade kanske blivit osynlig? Jag blinkade med helljuset för jag hade ingenstans att bli av och jag var min själ inte pigg på att hålla för nära diket. Då först saktade han in så vi kunde mötas tryggt. Man kan inte skrämma min bil på det viset för en gång tidigt i somras mötte jag en av grannarna med sin jättestora traktor i en smal kurva. Jag satt väl och sjöng eller kom kanske en liten aning smula fort för när det blå monstret dök upp så blev Golfen så rädd att den hoppade upp i trädgården som ligger där... Omgärdad av en (mycket låg) stensättning. Det såg nog kul ut för bonden....


I morgon är det klä granen, julpynta med det sista tunga artilleriet, ugnssteka skinkan, göra knäck och städa som gäller. Samt dricka kaffe med julkakor, smaka skinkan, prova knäcken, troligen prova någon chokladkartong, slå in julklappar och trivas....




                

Jag vet en julbock som råkade ut för en katt... Efter det mötet var julbocken tämligen skabbig...



måndag, december 21, 2009

Ljusare -och mörkt

Vintersolståndet: Hopp för framtiden. Det börjar ljusna.


Jobbtillståndet: Hur fanken ska detta gå? Det ser mörkt ut.


Det var ju något att tänka på. Gud va´ djup jag är... Ska be att få meddela att jag ger fullständigt 17 i bekymren på jobbet. Jag jobbar imorgon. Sen är jag ledig t.o.m 7/1 med ett kort undantag 28/12. 8/1 är en fredag och sen är det helg igen. Estebans "tragiska situation" togs upp dels av chefen meddetsamma man stack in snudan på bygget och dels på årets sista sammanträde. Nu är han "sjuk"skriven minsann. Det är tämligen många kunder att ändra kan jag meddela. De flesta blir ganska förargade eftersom vi inte har andra tider att erbjuda... Är det nå´t som gör mig riktigt förbannad så är det att sitta och ursäkta en som inte klarar sitt jobb. Han skulle träffa psykolog i eftermiddag. Undrar om det är hon som tvinnar håret mellan fingrarna, ritar på en tavla och tittar närgånget på en med tårfyllda ögon.


Nu gäller det att överleva morgondagen. Jag sitter i receptionen och där är jag egentligen inte så snabb längre. Folk kommer att ringa och vara arga för att de inte får tider. Jag har sedan mycket länge haft en idé att om man har två kunder i varsin lur som skäller och väsnas så vänder man lurarna ihop (alltså med den enes mikrofon intill den andres hörlur) och lägger det hela ifrån sig på ett bord och så kan de två som ringer skälla ner varandra....    Inte? Jooo, det skulle visst gå!!


              


Inte vet jag vad den här har med detta inlägg att göra. Brännmärk alla psykologer kanske...

...som blev ännu händelserikare.

Jaha. Efter den hårda morgonen skulle vi skaffa en gran. Först fick vi skotta en massa snö på gården och vid garagen, fast det gick lätt och bra. Vi kör till ett ställe där man hugger själv. Inte en människa i sikte - det brukar krylla av folk där. Nu gällde det att välja en fin gran...




...och det ser man ju genast vilken det ska bli. Kan ta en stund. Men efter inte allt för lång tids letande hittade vi den här:




Maken syns sågande nere till vänster. Detta gick ju bra. Vi nätade granen och körde hem. Det var snöfall och mulet men makens bil är ju stor och tung och har fyrhjulsdrift. Hjälpte inte. Plötsligt vände den nosen åt höger och i stort sett ljudlöst gick den i diket bland massor av snö. Det gick så fort att vi hann inte reagera. Men fast satt vi, lita på det. Man ringer då givetvis en bonde med lastmaskin. Vi var två km hemifrån så det skulle ordna sig. Jag började gå hemåt med vovven eftersom bilen lutade så kraftigt att hon inte kunde stå därinne för hennes tassar halkade.  Jag möter dagens hjälte med lastaren och efter en stund kommer snöplogen också. Det visade sig att det behövdes hjälp av båda dessa fordon för att hala upp vår bil ur diket. Den hade inga yttre skråmor alls, men den var snöfylld in i atomerna undertill.


Detta var en ytterst händelserik söndag. Men alla levande är oskadade och troligen bilen också. (Den står med värmefläkt så snön ska försvinna)


Bäst att kvickt gå och lägga sig innan det händer nå´t mer...


söndag, december 20, 2009

4:e advent - redan händelserik

Jag tyckte precis jag satt och skrev "1:e advent"....


                      

Vaknade kl 8.45. Konsaterade att Murre låg vid fötterna och inte hade rört sig... Han brukar ju vara uppe och tjoa långt tidigare. Jag satte mig upp och la handen på honom. Han var kall. Skakade lite på honom men han rörde sig inte. Då blev jag jätterädd och tänkte att han dött i sömnen (12 år drygt, så det kan visst hända) Skakade honom rejält och nu minsann vaknade han och undrade vad sjutton jag höll på med. Sen satte han sig bredvid och pussade mig. Och hoppade ner och ville ha frukost. Maken ville inte alls stiga upp. Jag påminde honom om att sju hungriga hästar håller på att välta stallet därute. Maken sa "de kan lida" och ville somna igen. (Det var väl det värsta jag har hört) Jag steg i alla fall upp. Massor av snö, mer kommer det. Vi måste hugga gran idag. (Nu kom maken in och säger att vi ska köpa plastgran istället) Hilma var hyfsat vaken. Voven sov som en gris i sin balja. Jag öppnade in till kontoret och så gick larmet igång för det hade jag glömt slå av p.g.a Murres "död". Rusade ut i farstun och knappade av det. Satte mig vid telefonen. Securitas ringer. Förklarar mig, koden ska han ha, tack för att ni ringde. Reser mig, klappar Murre, får näsblod så det droppar på köksgolvet, går försiktigt in i badrummet, tvättar och stoppar en rejäl bomullstuss i näsan. Maken syns inte än så jag travar upp för trappan för att köra upp honom ur sängen. Han står på golvet åtminstone och säger "har du näsblod?" Klyftigt! Undrar vad jag mer ska råka ut för idag....

lördag, december 19, 2009

"Det vräker ner lite"

Kallt, minus 8º hela dagen som sjönk till minus 10º vid 18-tiden trots att det var mulet och snöade lite. Maken fällde rubrikens ord och det kan man ju tolka som man vill...


Fågelbordet var kolossalt flitigt utnyttjat. Det kom två lite udda gäster dit idag. Den ena var en bergfink (har jag aldrig sett förr) och den andra var en...





...större hackspett. Han tyckte mycket om talgbollen. Han satte sig och provhackade lite i stolpen också, men slutade igen. Det är inte så fredligt att vara fågel heller. Två stycken synade varandra noga och plötsligt hackade den ena sin kollega i huvudet. Inte så snällt. Kollegan backade runt ett par steg och fortsatte att äta.


Det där som "vräkte ner" var små frusna snöflingor som la sig på kläderna så man kunde se hur de ser ut. Fantastiska ting egentligen.



Själva snökristallen är seriöst fotograferad enligt texten, men sen "hottade" jag bilden lite...

fredag, december 18, 2009

Fjället föll från ögat

Väldigt vacker och snöig morgon Ganska höga drivor hade blåst upp på gården. Murre hoppade i snön och bara ögon och öron stack upp. Väldigt effektfullt med svarta kattöron i vit snö. Inte riktigt så höga drivor hade blåst upp vid garaget, men Golfen krävde en del spårning av mig innan den gick med på att rulla upp på vägen. Sen gav vi oss av:





Här "fyker" det. Halva vägbanan är en driva. Det blåser och snöar i sidled. Underbart!! (Så länge man inte möter någon alltså...)


Kunderna ringde återbud på löpande band. En av säljarna blev av med alla utom tre. Hon gick omkring och sa "jag har tråkigt" och flinade upp sig. Jag satt och scannade och pseudojobbade lite emellanåt, det finns ju mycket annat kul man kan ha för sig. Men så hände det plötsligt:





Chefen ringer. "Lammet" tar samtalet, kommer tillbaks till receptionen och meddelar Mim och mig att "Esteban får inte träffa kunder eller konstruera mer. Vi ska tömma hans planerare på måndag. Huvudkontoret ska granska hans arbete och han ska till företagshälsan, för han har stora personliga problem" Vidare hade chefen avslutat med: "Han skulle aldrig blivit anställd"


Och vad var det jag sa? Vadvardetjagsa? Vavavavava??? Redan i slutet av september skrev jag om katastroferna nästan varenda dag. Undrar om vi blir av med honom? Det finns nog någon regel som gör att vi måste behålla och omhulda honom


                                                          

.

torsdag, december 17, 2009

Köld

Så blev det kallt. -8º. Inte så jättekallt tycker man. Nä, men om det samtidigt blåser hårt från öster är det kallt kan jag tala om. Snödjup? Går inte att svara på. Varierar mellan vindpinat en cm till drivor på en halvmeter. Murre väntade till kl 10.30 med att gå ut. Sen gick han i stallet och gol och sen stod han på trappan och använde bara tre tassar åt gången. Han jamade uppfodrande åt mig så jag skulle fatta att han led svårt. Andra katten Hilma sov på skrivbordet med huvudet på ett kladdblock i lagom höjd.


Utanför köksfönstret pågick detta:




Det syns inte så bra men huset är fullt av fåglar och ett par sitter på talgbollen undertill. Pilfinkar, gråsparvar, talltitor, talgoxar, en och annan blåmes, många gulsparvar, bofinkar, grönfinkar då och då, större hackspett har synts, skator förstås, domherrar i sällsynta fall, nötväcka förra vintern, grönfinkar, rödstjärtar. De är väldigt trevliga att titta på. Kan jag hjälpa dem att överleva vintern så ska jag gärna göra det. Och - nej, jag har aldrig haft råttor där.

Tomteparad...

Så här en vecka före jul kan man ju kolla på t.ex. Blocket om man vill ha en tomte som kommer hem med paketen till en på julafton. De flesta vill att man bokar i god tid, så jag är kanske chanslös nu. Jag tror förstås att vi redan har tomte -en äkta alltså- som går här ute och tittar till oss och klappar katterna och ser till att inget ont händer. Ungefär som i Viktor Rydbergs "Tomten"


Den är egentligen lite halvkuslig.


Men det finns min själ mer kusligt. Skulle man beställa hem den här kanske?



Va´då? Han ser väl trevlig ut! Jovisst, men jag tycker faktiskt han verkar mer sugen på att klappa frun i huset än att ge ungarna julklappar(!) Nja - tänk om man inte får ut honom igen och så blir det bråk och hela julafton förstörd.


Vi ringer en annan:



Här har vi en som garanterar psykbryt hos ungarna. Hunden kommer att skälla hysteriskt. Ger man honom en julsnaps så går han nog omkull, för han ser rätt tankad ut. Det är en mask antagligen  -eller inte. Är det inte det så undrar jag om han inte har syfilis i tredje stadiet. Näsryggen har ju sjunkit ner. Hursomhelst. Man får inte ut honom heller och han kanske spyr på mattan och så är hela julafton förstörd. 


Den här då:



Han verkar ganska bra. Ser snäll ut. Påkostad "äkta" klädsel. Lagom allvarlig. Aningen röd om snudan, men det var kanske kallt ute. Man kan ju ge honom lite alkoholfri glögg så kan detta bli bra.


Men jag har en favorit:



Den här skulle jag vilja kom med paketen. Han står faktiskt under "tomtar" på blocket. Han är ju inte tomteklädd så det stör precis, men han hade kanske inte gått ur släden utan bara slängt av paketen. Snabbt och bra. Inget tjafs.


Jag skiter i beställd tomte. Vi lägger paketen under granen som vanligt!

tisdag, december 15, 2009

Julkortskrafttag

Då var alla sjuttio julkorten skrivna... Det är makens kunder som får de flesta såklart. Han har de mest enastående listor där han bockar av och ritar i och har sig. De är vikta, halvtrasiga och/eller kaffefläckade. Numera är det egentligen ingen sport med Hitta och alla möjliga internettjänster, men förr, jisses vilket kaos. Och då hade han lika många kunder till att hålla reda på. Nu har han bara de bästa kvar. Det vill säga de som bjuder på varm lunch alternativt smörgås med dyra pålägg alternativt kaffe med hembakade kakor... Han lämnade köksbordet kl 22.00 och då hade jag bara att skriva i mitt namn på ca fyrtio kort, leta upp adresser på ca tjugo, klistra ihop alla kuvert och klistra frimärke också på alla. Sen höll han sig borta en dryg halvtimme. När han dök upp igen säger han "har du gjort klart alla, du är snabb i fingrarna." Jag tror han stod i trädgården och kollade i fönstret om jag var färdig så han kunde komma in... Tur det är en bra make i andra fall.



Kolla här: (ha ljud på!) Det är ganska likt sanningen här hemma, men två skillnader finns. 1) det är inte lika skabbigt i mitt sovrum. 2) Murre är svart. 

måndag, december 14, 2009

En glidning...

Chefen har ju uppmanat oss att starta ett projekt som innebär mer förberedelser, mer jobb, mer stress och en jävla röra. Jag har funderat en del om det finns något sätt att förhindra idiotin och idag provade jag drag nr. 1: Man uppviglar ett antal medarbetare och får dem också att vara motsträviga. Vidare kollar man i filialens loggar (där chefen påstår att detta projekt framgångsrikt pågår) och upptäcker att där kör man med den allra enklaste formen - den som vi också haft ibland. Inte kul, men acceptabelt. Då vet vi det. Jag har nu lyckats få ner antalet idiotitillfällen från sex till två och omvandlat krånglig form till enkel form. Imorgon kommer chefen till oss och då kanske hon tjafsar om att vi måste pröva och vi ska och vi tjänar och det gör alla andra och så vidare. Då har häxan rustning på och kan inte fatta. Mim har i så fall också en liten överraskning på lut.


I morse snöade det. Så här mycket:  


      


Alla förstår vilket snökaos det orsakade - speciellt på motorvägen... I alla fall kom Esteban 20 minuter för sent. Jag hoppas den mannen ska få uppleva ett riktigt präktigt skånskt snöfall där snön vräker ner och vinden pinar hårt rakt från sidan och man undrar om man ska nå sitt hem med sig själv och bilen hela och oskadade. Då slutar han apa sig för så´nt här.

söndag, december 13, 2009

Så sant

Ge psykologerna förtur till psykiatrin (metro.se) 


Detta har jag vetat länge. År det nå´t jag verkligen hatar, hatar alltså, så är det psykologer. Sitter och stirrar på en med vemodig min. Snurrar håret mellan fingrarna. Lägger huvudet på sned. En grät lite... En reste sig i vrede och gick ut. Deras barn är de oroligaste och otryggaste man kan råka ut för. Känner jag många psykologer? Vi har tvingats genomlida dem genom jobbet under årens lopp. "Före var det dåligt. Efter blev det riktigt illa" sa man om en som härjade på 80-talet. Vi skulle lägga röda lappar i en skål om vi var arga och så skulle man se om det fanns många sådana efter ett tag. På fullt allvar alltså. Psykologutbildad? Präktigt sjuk i huvudet enligt mig. Folk kan ju dompteras till vad som helst. Utom vissa. Häxor...

Lucia/jullunch

Körde till Malmö där makens söner bor. Vi var bjudna på jullunch och julklappsbyte. (Ena familjen är sanslöst upptagna så vi stressar inte ihjäl dem på juldagarna i år) Jag hade köpt en modern variant på "julgrupp" till värdinnan.



Genialiskt, egentligen!


Julmat är gott!! Men efter annandag jul svär man på att aldrig äta det mer... De får pengar i julklapp. Fantasilöst, men blir alltid rätt. Vad fick vi då?


                           



En Wassermaxx kolsyremaskin!! Det är ju bara inte sant! Jag har önskat mig en sådan jättelänge men faktiskt varit för snål.... Och så får vi en! Jag monterade ihop den på fem röda när vi kom hem. Superbra!!


Så var det ju den där julklappen till mig själv som var slut i affärerna i torsdags... Nu prövade jag på Mobilia i Malmö och de hade den!! Vilken turdag jag har haft!!

Redan...

                 

Lucia - "elva nätter före jul"....


och:


                            

Tredje advent. Så fort tiden går...

lördag, december 12, 2009

Lussepyssel

Sparkade ut lille missen ur sovrummet kl 6.30. Grymt - han ringer djurskyddet. Maken släpper ut honon 7.30. Häxan asar sig upp kl.8.45 och då är minsann inte maken så pigg heller...


Maken kör och handlar lite och jag (Hilma jagar mina fingrar när jag skriver detta, hon har dessutom utspärrade klor -AJJJ)






 bakar lussekatter. De blir riktigt bra! Jag plockar fram lite lucia- och julsaker.


Maken har influensasymtom efter sin vaccinering i onsdags. Det gnälls en del... Jag går och dräller och läser och syr lite. Maken har nära döden upplevelse med jämna mellanrum. Men de upphör under middagen och när vi ska pröva lussekatterna - konstigt. Kom emellertid tillbaka när det var tal om disk och att laga kaffe. Hoppas han överlever. Det är nämligen tveksamt enligt honom själv....



fredag, december 11, 2009

Bara galet

Det var väl en jävla dag på jobbet. En röra utan dess like. Ingenting gick riktigt bra någonstans.


Först och främst börjar snickarna slagborra meddetsamma på morgonen. Ingen hör någonting. Inte mindre än fyra datakillar dyker upp. Vi ska ha nya datorer och de kommer så många för att jobbet ska gå snabbt och inte störa oss. Datorerna levereras i ett jättestort stålskåp på hjul. Genast uppdagas det att de nya inte är rätt programmerade. De måste "mallas" och det kan ta upp till en timme per dator. Samtliga datakillar ser ut som spanielar (!) på ögonen efter detta besked. Snickarna slutar borra. Estebans första kund börjar dansa i receptionen. Han ser faktiskt ut som om han ville slåss... Det finns ju lösgående tosingar, visst. På mitt rum kommer en av Estebans kunder. Hon är inte så nöjd. Vi kollar saken och han har gjort en praktgroda igen... Estebans andra kund svimmar i receptionen. Hon tittar upp och meddelar att hon mår bra. (Hmmm) Hon får vila lite liggande vid väggen. Jag och kollegan jobbar på inne hos oss. Vi kan inte riktigt redogöra vad vi sysslar med, för vissa saker är minst sagt egendomliga, men vi filmar lite och det blir bra. Praktikanten -som förresten är färdig med sin utbildning i nästa vecka, grattis!) meddelar i förbifarten att ingen inne hos Esteban förstår riktigt vad han säger men i gengäld förstår inte han vad de säger, så det jämnar på något sätt ut sig. Vi får faktiskt lunch i rätt tid. Snart står det en i receptionen igen och hoppar och hojtar. Lina meddelar att han var sådan i skolan också för trettio år sedan, så hon låter sig icke imponeras. Jag avslutar dagen med att komma i ett mindre slagsmål med ena datorn på Estebans rum, men en trött tekniker hjälper mig så den fungerar. Klockan 15.00 är jag mer än nöjd och flexar ut. Jag vill hem.


           

torsdag, december 10, 2009

Julklapparna klara

Körde till det stora köpcentrat i staden. Parkeringen ganska full men inte riktigt förjävlig. Det gick lite trögt att hitta det jag skulle, men till slut var jag nöjd. Det jag skulle ha till mig själv fanns ju förstås inte. Slut antagligen. Jaha, det får ju gå ändå, men jag blev lite besviken...


Tittade på nobelfesten (pågår fortfarande) på kvällen. Är det sant att ingen får resa sig under de fyra timmarna middagen varar? Det är ju hemskt. All champagne, vatten och vin de dricker borde ju föranleda en del toabesök. Där finns ju många gamla gubbar och kärringar och en del barn också förresten. Hur går det för dem? Varför blir man så fruktansvärt pinkenödig när man inte "får" gå på toa? Jag kan sluta bry mig om nobelfesten för jag hamnar aldrig där. Men faktiskt känner jag dem som levererade köttet till förra årets nobelmiddag!


Två veckor till julafton - fatta det den som kan.



Det här är ett ganska vackert julfönster om jag får säga det själv! Passa på att se på Azaléan. Den kommer inte att bli gammal...

Moderna grepp

Som tidigare meddelats har vi ny chef och hon vill visa sina nya, friska idéer och revolutionerande sätt att arbeta. Jag är alltid positiv till nya metoder om de sparar tid och gör att jobbet flyter bättre. Blir det bara en enda röra, stress, massor av skitjobbiga förberedelser och tveksam utdelning vill jag inte ändra till det. (Rosa läser detta, det vet jag och hon håller med, men hon lämnar oss till nyår för hon har hittat ett nytt jobb som passar henne perfekt!!! Hon sörjer enormt över att skiljas från Esteban!!) Tålig är starkt indragen i dessa nya planer men han är ju projektanställd och ska egentligen bara matas med de svåraste uppgifterna - inte jobba med tveksamma moderniteter. Häxan är ofrivilligt inblandad i de skitjobbiga förberedelserna. Tålig och Häxan är rörande överens om att detta kan bli svårt. Du ska först ha en manual av mig sa han idag och den hinner ju inte jag skriva förrän någon dag kanske i nästa vecka... Där ser man, han är inte mer intresserad än jag...


Bo i bokstavsordning på  utlandskursen! Ja, men det är väl trevligt! Jättekul. I en hel vecka. Folk börjar tycka det verkar lite egendomligt. Nä min själ. Här blir det enkelrum. Jag måste få vara ifred på nätterna.


Förresten, det var ju länge sedan jag hade en så´n här:




Mim frågade honom hur han tycker det går att köra till jobbet. "Det är dyrt sa han" "Vad kostar det då?" undrade Mim. Han tankar för 800 spänn var tredje dag!!!! Det blir drygt 5500:- i månaden. (Månadskort på bussen kostar 990:-) Pappa har en Merca hemma meddelade han, men den drar inte så mycket. Vilka bekymmer vissa har...


Jag har ingen BMW - jag har detta istället:


            

Med ädelstenar på taket! Kostar 800:- var tredje dag...

tisdag, december 08, 2009

Massa krafs

Fick den tvivelaktiga äran att sitta i receptionen i eftermiddags. Förr var det ganska kul och ett trevligt jobb. Numera är det så specialiserat och svårt att det är för jävligt därute. Dessutom är den ju ett hål i väggen just nu för ombyggnaden är inte klar. Jag kastade mig kvickt ner på andrepilotens plats och Lina fick ta stormluckan. Omvänt fick jag dårpippisamtalen på telefon och hon de levande kunderna... Rätt som det var fick jag upp "meddelande - bytt namn" om en kund. Vad hade han bytt till då? Jo - "Sucker"  Nä, men man dör ju...


Vårt eminenta datorprogram har numera inte funktionen att kunna skicka med elektronisk anvisning om vad kunderna ska ha för bokningar om de behöver komma en gång till. Teknikerna lämnar alltså med dem en papperslapp ut i receptionen... Tåligs lappar liknar en tvåårings första ritförsök. Mim och Lina är ju fromma och rara så de tar hans lappar och gör sitt bästa. Är Häxan from och rar? Nope. Jag gör en "översättning" på de två värsta lapparna och tågar in till Tålig som står vid sin dator och skriver. Han glor över kanten på sina glasögon när jag kommer in och jag tycker han hukar sig lite. "Vad är det här för skit" säger jag och lägger krafset på hans tangentbord. Han tittar dystert på lapparna och ännu dystrare på mig och förstår inte alls att jag försöker skoja med honom. "Vad står det där?" frågar han. "Det undrar jag också" säger jag. Han läser min s.k översättning. "frrrnc cic ´ alm lifkr" "Vad betyder det?" "Det har du ju själv skrivit, är det samma som orefissen even och så undrar jag vad klottret först betyder, eller ritade du bara igång pennan" Då skrattade han faktiskt! "Ja, jag startade nog pennan" Jag vill inte se så´n skit igen sa jag och gick ut. Stackars man. Han är som sagt enormt tacksam att trimma för han är så torr så det är inte klokt! (Han är inte så lättskrämd, för han frågar gärna mig om han behöver något ovanligare material)


Chefen lät meddela idag att angående rumsbokningar i Turkiet ska vi bo fyra och fyra efter bokstavsordning!! Nya grepp? Umgås? Näää. Häxan vill bo själv på natten... Häxor är inte att lita på nattetid - eller? Ska vi följa den ordningen ska jag bo med chefen, avdelningsföreståndaren och - Esteban!! Vilket gäng!! Vilken glädje!! Glöm det direkt.


                    

Måste man vara med på alla föreläsningarna...? Jag kanske behöver ha annat för mig.

måndag, december 07, 2009

Dimsyn...

Riktigt fantastisk äcklig dimma när jag körde hem ikväll. Ser inte mycket längs vägkanterna. Helljus gör bara en vit "soppa" framför strålkastarna, halvljuset räcker inte till. Bakom ligger en bil förbannat nära. Behöver jag bromsa blir jag kanske påkörd. Tänk om jag skulle stanna härute på en av de smala vägarna, ta min råhudsklubba som ligger under mattan på passagerarsidan och gå ut och pryla upp honom? Nä, det kan man kanske inte. Det kanske väller ut en bjässe och undrar vad jag vill. Då får jag göra som Flinga när hon var valp: pipa "wiiiouuu" och gömma mig under bilen. Det hade aldrig blivit bra. Här har alltihop spårat ur och jag har än en gång bevisat att jag kan skriva hur mycket som helst om absolut ingenting.


             

 Vär-de-löst. Och det var hela det här inlägget också...

söndag, december 06, 2009

Murres gäster

Bjöd hit katten Murres husses dotter med sambo. (Alla med där?) Murres gamle husse avled hastigt för tre år sedan och då tyckte hans dotter att vi kunde ta över katten. Och det fungerade ju bra. Murre är en sur typ som håller sig undan när vi har gäster, men dessa känner han igen och  är med i rummet och vill bli buren och klappad av dem. Djur har bra minne! "Dottern" hade idag lämnat sin tvååriga hingst till Jan Brink för träning till bruksprovet i februari. De som häller på med hästar vet hur fantastiskt bra den hästen måste vara när Brink vill träna den. Vi fick världens azaléa av dem och jag är rädd att den inte kommer att bli vidare långlivad... Jag kan inte sköta azaléor fast jag har många svårskötta krukväxter som blommar som bara den. Den har hamnat i dödens väntrum kan man säga. Synd, för den var nog ganska dyr...



Återstår att se hur länge den vill leva...

2:a advent

                        

lördag, december 05, 2009

Förhastat beslut

Kom upp i morse och upptäckte att katten vält ena julljusstaken ur fönstret och ner i stengolvet... Men det var väl kul. Tog upp den och satte i sladden. Fungerade den? Nehej det gjorde den inte. Tog fram reservlampor och satte igång att byta den ena efter den andra osv. Alla kombinationer, inte bara en efter en. Funkade inte. Hade troligen fått obotlig skada och fick kasseras. Sorg, eftersom den var en i ett par och de är väldigt fina, tycker jag. Jaha, då får man köra och köpa en ny - eller snarare två nya. Ljusstaken var utsatt för kassering, lamporna urskruvade och kastade, ljusmanschetterna av och kastade. Jag gick där och sörjde... Plockade in "liket" igen. Satte i sladden. Skruvade ur alla lampor i den andra ljusstaken som bevisligen fungerade. Skruvade i dem i "liket". "Liket" fungerade!!!! Kajsa gjorde en liten dans i köket. Jävlar. Någon av de nya lamporna var alltså sönder. Tänk om jag inte kollat en sista gång.


Sen förflöt dagen utan att jag egentligen gjorde något vettigt. Fast vi masade oss ut och helgstädade stallet förstås.















Den här adventskalendern köpte jag 1990. Den har jag inte haft hjärta att kasta.

Mmmmm

Tillbaks efter den vackra vinterfilmen (den är ju för gräslig egentligen) och Morden i Midsomer på tv. Vovven låg i mitt knä och vi somnade visst, men det går bra ändå eftersom jag kan föra fullt begripliga samtal med maken fast jag sover. Han kommenterade något och jag svarade rätt. Kan bli farligt - man vet inte vad man går med på.  Följande är ett exempel på det:


Min bästa kompis när jag var liten hade (har fortfarande) fyra syskon. Deras pappa var en stor lugn man som för att få ro för alla ungar som myllrade i huset oftast sa "mmmm" när man frågade honom något. Det passade liksom in överallt.  En dag frågade min kompis: "Pappa, får vi binda dig?" "Mmmmm" sa han, som låg i sängen och halvsov. Vi hämtade tvättlinan från trädgården, den var lång och bra! Vi surrade fast "pappa" runtom hela sängbottnen och knöt fint undertill. Det gick en stund, sen ville han stiga upp. Gick inte - surrad med armarna längs sidorna. Det var bra gjort och linan var som sagt lång. Nu blev han rätt så irriterad och kallade att vi skulle knyta upp honom. Det vågade ingen för han brukade lappa till syndarna i hemmet med en pocketbok och det var vi inte pigga på. Snart började han bli riktigt arg och röt på oss så vi försvann helt. Efter en timme eller två kom barnens moder/hans fru hem. Hon fick befria honom och han var vid detta laget riktigt präktigt svinarg. Jag lovar, du såg inte en unge i det huset förrän mörkret föll och de skulle lägga sig och jag var sedan länge hemma hos mig. Hjärnan bakom det hela är numera kriminalpolis i en stor stad...


               

Här visas råmaterialet vid själva dådet.

fredag, december 04, 2009

Lite julromantik

Eftersom det är dags för fredagsmys ska jag be att få presentera följande söta film: kuttle.com/visafil.php Obs. Glöm inte ljudet, den blir mycket verklighetstrognare då.




Gulligt va?


Återkommer efter pizzan!!

torsdag, december 03, 2009

Enklare julpyssel

Snickaren kom hit i morse för några smärre ingrepp i stallet. Det är så kul att hjälpa honom


Maken kom hem när vi var klara och hade kaloririka kakor med sig!! Han hade besiktigat sitt stora åbäke till bil och det gick ju bra. Bilen är i stort sett ny, men han sköter den inte med någon större omsorg, så man vet aldrig. Men nu hade den gått igenom, så då blev det kakfest.


Fixade julutseende på "finrummet" (!) idag. Vi har "finrum" som är djurfritt -nåja-, kallt -eftersom inte golvvärmen når dit- och välstädat -eftersom ingen rör sig där och skitar ner-. I detta rum dukar vi och umgås när det kommer "vanligt" folk som är hela, rena och djurfria. Här sitter vi i möblerna -inte ligger och sover med katt och hund bredvid. Krukväxterna trivs fantastiskt i svalkan härinne.


Så nu är det röda dukar på matbord och soffbord. Gammal löpare med "Staffan stalledräng" på matbordet. Julljusstakar. Det blev som det ska vara på jularna.



Hoppas inte det sitter några sådana här i det kattfria utrymmet...

Turkish delight

Man tror ju bara inte det är sant! Firman åker på en kursvecka i Side i Turkiet i maj!!! Nämen man dör ju... Måste man vara med på kurserna så mycket? Jag har annat att göra... Ja, jisses. Och om man måste äta så blir det så´na här:


                      

Turkish delight. Rose & lemon. I massor av florsocker i silkepapper!! Jag ska sätta i mig sådana tills jag får sockerchock. Och köpa hem förråd för ett halvår minst. Maken kan inte med slisket, så de kommer att vara helt trygga.


Så, nu har vi gått igenom det.


Allting förflöt helt normalt på jobbet tills klockan blev 16.45. Då skulle Tålig betala för något i vår lilla trånga tillfälliga reception. Jag kom förbi när han stoppade ner kortet i Babsen och jag kunde sniffa mig till att det skulle bli show så jag stannade. "Vad har jag nu för kod" sa Tålig för sig själv. "Musse08" sa jag (hans katt som går på Lindex) Ett ljus gick upp för Tålig och han knappade tveksamt in en kod. Funkade inte. "Musse07" sa jag och Tålig glodde trött på mig och önskade säkert att jag skulle gå därifrån. Knappade igen, Babsen tänkte. Skrev ut ett kvitto men jag lutade mig över den och sa "godkändes ej" Tålig såg "lissen" ut. "Jo, det godkändes visst" sa Lina som är en rar själ. "Bra", sa Tålig, reste sig upp, vände sig och gick raskt därifrån samtdigt som han lyckades sno in foten i sladden varvid hela betalterminalen tog ett svanhopp ut från skrivbordet och landade ute i korridoren med ett sjujävla brak. "Det har ingen lyckats med förut" sa Mim i vanlig ton och sen bröt vi ihop och skrattade så tårarna rann. Lina fiskade upp "liket" och de vanliga kunderna som stod bakom och ville betala såg allt lite skygga ut... det gjorde ju saken ännu roligare. Och så det att vi skulle helst hålla masken lite eftersom kunderna stod där, men det var svårt ska jag säga. Stackars Tålig. Han är så jätterolig att trimma för han är så fruktansvärt torr och rör sig bland oss med ett milt överseende. Men han är en skicklig yrkesman och det är tryggt att jobba med honom. 


                     

Här syns offret för flygturen till vänster...

tisdag, december 01, 2009

Fullmåne

Tidigt i morse lyste fullmånen. Den såg nästan kuslig ut eftersom den stod strax över horisonten i väster. Alltså blev den jättestor och var dessutom brandgul. Jag höll på att hamna i diket eller i elstängslen eller i olika trädgårdar för jag körde och fotograferade på samma gång... Mobilkameran redde inte ut ljusförhållandena riktigt, men i alla fall. Kolla den täta trafiken...


   

Nä, där är förstås ingen trafik. Det är ju en byväg i Skåne i december kl 7.10 på morgonen. Läser just nu en bok om vampyrer och i dikena här kanske det finns både det ena och det andra...


Det var hyfsat normalt på jobbet idag! Tills Esteban skulle värma sin mat i micron vill säga... När han öppnade luckan och tog ut lunchlådan spreds en os av as eller något svavelgasliknande fasansfullt. Vi tittade på varandra och Lina som satt närmast honom försökte kolla i lådan vad det var för något jävulskt han tänkte äta. Hon kunde inte se riktigt, men ögonen rullade runt i skallen på henne, för hon kunde inte tänka klart längre. Jag började på fullt allvar må fysiskt illa så jag reste mig och diskade mina grejer. Rosa blev liksom slät i ansiktet och gick också ut. Sen ringlade sig stanken ut i korridoren och in på Rosas rum så hon fick spraya med något avdödande. (Jag tror hon offrade lite parfym?)    

Det tog en stund innan vi hämtade oss...




Det kan ha varit en sådan här i stället som sprang genom fikarummet, men nä...