Sidor

måndag, september 29, 2014

Nyanställa?

Kom till jobbet 13.30. Visst uppror eftersom en kund hade uppträtt hotfullt i receptionen tidigare under dagen. Han fick inte komma in oanmäld och obokad och då blev han väldigt arg.
Så arg att han drämde knytnäven i receptionsdisken två gånger så grejorna hoppade.
Inte kul att stå därute själv med en sådan.

Ullis som blev jätterädd tryckte på larmet och direkt dök självaste Fleeceerik upp! Han schasade ut den upprörde och bad honom dämpa sig annars kunde han gå ögonblickligen.
Ibland hjälper det att det är en karl som visar sig så dämpas stridshumöret.

På eftermiddagen började vi tramsa om hur vi skulle göra i fortsättningen ifall vi råkar ut för liknande. Mini föreslog elpistol. Jag blev väldigt sugen på att "ela" den där på fingrarna.
Någon tyckte pepparspray verkade bra.
Mini fick en till idé och ville att vi skulle ha receptionslucka som var stark nog att klämma fast huvudet på den som bråkade.

Fast Hex har nog den ultimata lösningen...


onsdag, september 24, 2014

På rätt ställe

Lämnar hemmet äckligt tidigt. Nu är det mörkt på morgonen... Och regnar.
Regnet slutade. Ganska milt och behagligt.

Åkte till HK = head quarter och klarade av möte ett. Vi höll väl i stort sett fred hela tiden.

Frågade en personalassistent om sådant jag inte får fråga. Hon svarade det hon inte får svara. Vi var båda väldigt nöjda! (Sådant här förkortar ofta ärenden med massor av timmar)

Sen gick jag omkring lite och förekom. Jättekul, eftersom folk flyger upp längs väggarna när man visar sig. Alla tror att de är i klistret. Alltså ska hjälpa mig att lösa problem.
När man säger "Hej då" blir de glada och lugna igen.

Åkte till möte två. Allt flyter bra och lugnt. Precis som att sitta i en liten eka och ro på stilla vatten. Men - plötsligt! När jag började liksom se ljuset och tro att allt var ok, så frågar en något hon absolut inte ska fråga. Min lilla eka började gunga oroväckande. Hon fortsatte och fortsatte och det blev aningen äckligt. Jag funderade på om jag skulle kasta något över huvudet på henne eller kanske ta ett strypgrepp. Min s.k eka var vid det här laget på väg mot havets botten.

Men... med oväntat småprat redde det hela upp sig. Puh...  Den anfallande parten gick ut en stund och jag försökte lappa ihop och släta över och berömma den anfallna för tålamodet.

Och NU minsann kom belöningen! Tre tårtor ställdes fram till kaffet.
Det gäller att dimpa ner på exakt rätt plats vid exakt rätt tid.

tisdag, september 16, 2014

Internutredning

Fick stiga upp äckligt tidigt i morse. Nu börjar det dessutom bli mörkt på morgnarna. Usch...

Första kriminella dådet hittade jag genast i trappan. Missdådaren hade helt enkelt inte skitit klart i lådan utan klint av sista klicken på golvet.

Nästa dåd väntade precis utanför badrumsdörren. Där var det spytt en kladd halvsmält kattpellets.

Och under köksbordet fanns uppspydda hårbollar.

Alla de misstänkta var väldigt pigga och ville ha frukost ögonblickligen.

Precis när jag skulle ge mig iväg och bara skulle lägga över dagens papper och nödvändigheter i en mindre väska för att slippa asa rullväskan över halva Skåne så upptäcker man att någon hade pinkat på den. Tittar på griseriet. Tar rullväskan. Lämnar detta äckliga hem.

Nu ska vi se - brottsutredning. Illdåd ett: Starkast misstänkt är Baggi. Han har inte tid att skita klart och då blir det sådär. Det kan möjligen vara Alva, men jag tror inte det.

Illdåd två: Baggi eller Alva. Troligen Baggi här också, men osäkert.

Illdåd tre: Vem som helst av katterna.

Illdåd fyra. Här är den huvudmisstänkte faktiskt Alva. Det skulle kunna vara Billy, men då hade det varit mer och han gör inte sådär längre.

Hur ska man komma tillrätta med det här? DNA-prov? Är inte det väldigt dyrt?


fredag, september 12, 2014

Iakttagen

Nästan som om den där uggledrullen sitter utanför och kollar när vi börjar släcka i huset för natten.
Det gör den kanske förresten. Man hinner för det mesta upp i trappan, tända i sovrummet och dra för fönstren så är det dags: Lyssna  Det kan ju vara mysigt kanske, men inte om man ska upp tidigt nästa dag. För nu stannar den här madamen i timtal.
Suck...
Det står tydligt i anvisningarna att den stannar kvar i sitt revir. Ja, det vet jag nog. Bor i ett uthus- mycket möjligt, undrar i vilket. Det är bara honan jag hör. Har aldrig någonsin sett henne eller för den delen någon annan uggla heller.

söndag, september 07, 2014

Trumpetaren från Krakow

Först: De som känner mig skulle nog hålla med om att jag är snäll mot människor som har det besvärligt. Jag tröstar och försöker muntra upp och om jag kan hjälpa dem mot en tuff eller orättvis ”motståndare” så gör jag det. Jag imponeras icke av besserwissrar. Jag tycker inte som andra säger åt mig att tycka om jag anser att de har fel. Jag är respektfull mot äldre och gamla och jag lär mig gärna av deras livserfarenhet.

Att jag sen gör ”hiskeliga historier” beror på att jag kan trolla med ord. 



Så – då fortsätter vi där vi slutade, alltså på drakmötet vid middagsbordet. Hanne och jag hade skärpt oss och bar oss i stort sett normalt åt (!?)

Plötsligt kom det in en trumpetspelande man i restaurangen! Han presenterade sig som Ture och meddelade att nu skulle det bli musikquiz. (Hjälp) Varje bord var ett lag. Jaha det vet man ju hur det brukar gå… Som tur var satt vid ena bordsändan två hyfsat musikkunniga individer, så möjligen hade vi en chans.

Ture satte igång. Ja, lätt var det ju inte att att höra vad han spelade. Han var hyfsat skicklig, det begrep vi, men trumpet är ett vansinnigt svårt instrument att spela melodier på.
I vissa melodier blev det lite för avancerat och då lät det som om det satt en liten katt därinne i tutan.
Hex begav det där med att gissa rätt snabbt. För svåra frågor. För svårt att höra. Närmaste bordsgrannarna gav också upp. De vid fönstret gjorde sitt bästa!

Efter ett särskilt prövande kattjämmerstycke sa Hanne: ”Nej, alltså, det här är inte bra. Han låter som trumpetaren i Krakow” Hex undrade vad det var. Hanne berättade sägnen att någon skjutit trumpetaren när han spelade. Hex sa så tyst (obs, det var uppehåll i tävlingen ibland så vi kunde prata) ”Jag förstår varför”. Hex fortsatte: ”Att skjuta honom är att gå för långt, men man kunde kanske varnat honom med en sån där pluggpil i pannan.” Hanne började skratta igen och flämtade efter luft.

Bara för att vi sa så, spelade nu Ture en psalm. Det gjorde han glimrande! Mycket beroende på att den är lämplig för hornmusik
I nästa paus sa Hex till Hanne. ”Så många gånger man hört julpsalmer slaktas av dåliga trumpetare”. Hanne svarade blixtsnabbt: ”Ta med en pilbåge” Nu skrattade vi igen så tårarna rann.

Efter quizet befanns det att vårt lag kom någonstans i mitten. Hex ville ha ett poäng extra för att hon ensam kunnat psalmen. Ture fick kraftiga applåder för att han underhållit så bra!


När vi senare skildes åt för natten kramade Hanne om mig och sa: ”Tack snälla Hex för att jag haft så roligt ikväll. Jag tror det var flera år sen jag skrattade så mycket sist.

fredag, september 05, 2014

Onkel från Brisbane

Då var det där "drakmötet" avklarat. Vissa drama fick vi uppleva, men det kan vi ta en annan gång.

Middagen på kvällen blev väldigt rolig. Mycket på grund av Hanne som är en något äldre kollega. Hon kommer som namnet antyder från Danmark och pratar i princip danska med något skånsk brytning.
Vi satt alltså där vid bordet, Hanne drack vin och Hex öl, så vi var rätt pratglada!

Hanne berättar: Min gamle onkel kommer till Sverige på fredag och hälsar på. Han är 85 år och flyger hit ensam från Brisbane. Han ska hit och säga adjö, för sen ska han dö.
Onkel är trots denna tanke pigg och kry – och rik! Onkel litar inte ett ögonblick på kreditkort. Därför reser han runt med en väska med tusentals australiensiska dollar i. Hex häpnar. Nja, säger Hanne, den där väskan inbjuder inte precis till att knycka. Den är inte så snygg om man säger så…
Hex får genast en vision om en smord adidasväska, skitig och med nerslitna svetsar.

Hanne fortsätter: Onkel ska såklart bo hemma hos mig, men jag har bara en tvåa så han får ju sova i min säng. Sen ser hon lurig ut, flinar och säger: Onkel vill inte duscha. (Öööörk…)
Nej, han vill inte duscha, gubben, men det säger jag bara att det ska han alltså om han ska vara i min säng. Jag vill inte sova där sen annars om det legat en svettig gubbe i den en vecka. För övrigt har jag köpt tre t-tröjor till honom och sex par strumpor.
Hex tycker att då är det ju inga problem eftersom hon kan bränna de använda plaggen efterhand. Hanne tittar med spelad fasa på Hex och börjar småskratta.

Hex utvecklar: Och när han sen har åkt så kan du ju skicka madrass och kuddar på rökning, för så gjorde vi när jag jobbade på sjukhus och någon dog. Nu skrattade Hanne riktigt och pressade fram: Han måtte väl inte dö i min säng. Rökning, är du säker på det? Yes, helt säker. Och sen skrubbar du sängen med Gevisol, det använde vi också när jag jobbade på sjukhus, fast det slutade man med när någon i mitten på 80-talet gav gamlingarna det att dricka så de dog som flugor. Nu grät Hanne av skratt och hängde på Hex. Jag skrattade också så jag knappt kunde andas.
Vi hade väldigt roligt.

Men vänta bara, vi skulle snart få skratta ännu mer.
Från Brisbane kommer onkel...

tisdag, september 02, 2014

Skrivfel...

Det ringde karlar till mig hela förmiddagen! Kan låta trevligt, men man passar sig. Det var ruskiga sorter nämligen. En chef. En säljare! En ombudsman - det är visst bara Sverige som har sådana-
Säljaren ringde en gång till.  Sen ringde det på en annan telefon. Det är min själ inte så enkelt när man redan pratar i mobilen.
Efter det ringde säljaren för tredje gången. Jag bad honom mejla en offert och så var jag av med honom. Kassören får spader när hon ser förslaget, men vafan, jag kan inget om siffror.
Bokstäver, däremot, är jag bra på...

Väldigt bra, tydligen, för sen hände följande:
Fick ett prydligt mejl där man beskrev med namn och allt vem som vikarierade för vem och hur länge och att någon hade lite problem men fungerade bra.
Jättesnällt - så jag svarade bara med "Tack // K"

När jag efter en stund var inne på "skickat" fick jag syn på vad jag egentligen skrivit. Där stod "Yack // K"
Ridå. Utgå.

måndag, september 01, 2014

Landsbygdens faror

Hamnade "i buren" i eftermiddags. Jobbar med Mim.
Mim frågar: "Var bor du nånstans?" Hex undrar vad hon menar för det vet hon ju. Mim fortsätter: "Ja, jag körde därute mot ditt och så undrade jag om jag skulle svänga vänster. Men det kunde jag inte för just där kom en bonde med traktor och vagn och rätt som det var så stack en ko ut huvudet från vagnen. Jag fortsatte rakt fram och efter ett tag så kom jag ut på landsvägen igen längre ner och när jag vände så kunde jag inte räkna ut var jag var"
Hex begrundar dessa fakta. Mim tar högen med post och går iväg för att lämna den.
Hex funderar en stund till. Kan bara komma fram till att det gäller att veta vart man ska därute hos mig där lagen slutar. Annars kan man bli "förfimrad" av en bonde med kreatursvagn efter traktorn...