Sidor

tisdag, december 31, 2013

Gott slut

Då var det nyårsafton igen...
Känns som om det är ganska kort tid mellan de där aftnarna.
Fast en del har man förstås hunnit med.

Hur var det nu? I januari började mitt uppdrag som fackordförande. Hur skulle det gå? Massor att hålla reda på. Tur jag har en bra och stabil vice som kan allt. Samarbetet med henne fungerade prima med en gång!

I februari skulle jag träffa "drakarna" - det var ju en upplevelse. Hjälp! Med tiden lärde jag mig deras egenheter och fick många kloka råd av dem. http://blondiethehex.blogspot.se/2013/02/drakdags-igen.html

I mars fick vi en ny chef på jobbet. Hon såg ut som en ängel, med långt ljust hår och sött leende. Vi hoppades att hon hade skinn på näsan och hårda nypor för Myran, Fleecen och Ullrich var inte lätta att tas med. Det hela har utvecklat sig bra!
Den stora händelsen den här månaden var Billys MH-test. Usch... Man fick skämmas ögonen ur sig för han släpade mig runt mellan stationerna och hade aldrig haft så kul. Domaren var snäll och sa att "man kunde kanske önska något bättre kontakt med föraren" Vi hade överhuvudtaget ingen kontakt alls. Men resultatet var bra! Billy fick fin beskrivning och tillägget "en underbar hund" http://blondiethehex.blogspot.se/2013/03/mentalbeskrivning.html

I maj åkte vi till Stockholm och tittade på ödlor... http://blondiethehex.blogspot.se/2013/05/kandisodla.html

Sen började bröllopssäsongen och frieserhingstarna gjorde succé var de kom. Vi hade körningar på flera slott och där passar ett ekipage som vårt extra bra.
 
 
Jahaja... i augusti fyllde Hex 50. Hur nu det kunde vara möjligt? Det blev en väldigt rolig födelsedag med strålande väder, många gäster och väldigt fina presenter.
Sen började hösten. Företaget skulle övergå i bolagsform. Vi åkte runt överallt och förhandlade, diskuterade, förberedde och läste paragrafer. Det var jobbigt men mycket lärorikt.

Oktober kom och den där långa, varma sommaren var oåterkalleligen över. http://blondiethehex.blogspot.se/2013/10/och-plotsligt-ar-det-host.html

November innebar en operation för maken. Eftersom han är karl (!) så var det hemskt med allting.
http://blondiethehex.blogspot.se/2013/11/opererad.html Sanningen var att det hela gick jättebra.

Och så var det december igen. Vi körde för fullt med bolagisering och det hela. Fruktansvärd månad. Jobbade lille julafton ända tills kl. 18.00. Sen var det jul och ledigt.

Och så tar året slut. Det mesta har gått bra. Hoppas 2014 blir likadant eller kanske till och med ännu bättre!



 

måndag, december 30, 2013

Skyltat!

Vår fina av mig målade postlåda har blivit gammal och orkeslös. Under nära fjorton år har den hängt därute och varit trogen i sin tjänst.

En gång blev den påbackad av en personbil. Själva lådan klarade sig, men stolpen totalhavererade. God vän med svets tillkallades och räddade det hela.

Efter ett par år kom en jättestor lastbil och jämnade låda och stolpe med marken. Nu blev det ganska sorgligt för vi trodde att allt hopp var ute. Men nejdå! En av makens kompisar hade minsann en stolpe med hästmotiv högst upp och vår snickare gjorde plastikkirurgi på lådan. Efter ett kort tag var det hela på plats - snyggare än förut.

Många vintrar har den stolt hållit stånd mot snöplogen som begravt den under sin framfart.

Fast tiden går ju... I början av december fanns ingen räddning kvar. Stora rosthål där skruvarna satt. Bottnen började också rosta. Nej, det här gick inte längre.
Man köper en ny postlåda. Vit och stilig. Sätter raskt upp den. Men man måste ju ha en fin dekal också med namn och adress.

Tittar på nätet och hittar detta: http://skyltmax.se Där kan man designa själv så man får dem precis som man vill. Det var hur kul som helst  att sitta och leka med olika stilar och storlekar!
Jaja, till slut får man ju bestämma sig och nu har det blivit en tjusig skylt.

Om man tittar runt på deras hemsida så finns det hur många möjligheter som helst. Där finns till exempel stallskyltar - kanske ska övertala maken att göra några fina boxskyltar till hästarna!

Eller en varning-för-burdus-Terv-skylt? Fast det hade liksom tagit bort överraskningsmomentet.

Möjligheterna är oändliga! De har skyltar som man inte visste att man behövde. Som dessa: http://skyltmax.se/skyltar/roliga-skyltar

Kolla hemsidan - man kan sitta länge och pyssla ihop roliga texter!

Här är vår trogna postlåda som jag målade 1999. Lite sorgligt att den inte kan hänga med mer. Vi kan nog inte slänga den - inte riktigt än i alla fall... 

tisdag, december 24, 2013

God Jul

Kära vänner - det är julafton igen...
Önskar alla fb-vänner en riktigt underbar jul ♥
Här ser man tydligt varför Leo då och då var lös på nätterna.
Observera att båda ser väldigt skyldiga ut!
 

söndag, december 15, 2013

Veckrapport




...och det är redan tredje advent. Värdelöst väder, regn och grått.
Hundarna sover och katterna med. Egentligen skulle jag vilja göra detsamma.
Hästarna är genomleriga eftersom hagarna är mjuka och blir hela tiden blötare.

 
På jobbfronten... Vi kan säga såhär: I måndags trodde vi att tredje världskriget brutit ut. Vi var nerringda och en skällde på mig via mejl så pass att jag kontaktade vd och personalchef för specialtillstånd att "döda"

I tisdags hade vi tre förhandlingar på förmiddagen. Första sket sig - vi anordnar nu en fin present som tack för det - den andra var fredlig och den tredje blev succé.
Efter det åt vi pizza!

I onsdags packade vi ner hela expeditionen, för den ska flytta till mindre ort med större plats.

I torsdags satt jag i "buren" - fruktansvärt.

I fredags var det en totalt meningslös telefonkonferens och efter det ringde jag så många andra samtal att jag blev flådd på öronen.

Igår högg vi en gran. I princip under fredliga former. Billy satt i bilen och väntade. Han såg allt folk och höll ett himla liv hela tiden. Man får ju skämmas alltså.

Och idag är det tämligen stillsamt. Snart får hästarna in igen och Cosmos behöver nog bada så han blir ren och lite gladare. Han såg rätt dyster ut när jag släppte ut dem för ett par timmar sedan.


 

fredag, december 06, 2013

Ny storm - strömlös igen...

Då var det dags för stormen Sven. Igår var det precis samma scenario som vid förra stormen. Folk körde hem från jobbet den ena efter den andra. Ullrich hade kolossalt brått - det stormade väldigt hemma hos honom sa han. Jag bor 9 km från honom och när jag kom hem 2 timmar senare så hade det inte börjat ta i på allvar än.
Vi skulle egentligen gått ut och ätit efter jobbet, men nu blev det till att köra hem till förväntad strömlöshet istället och utan stek blev man


Och jodå - kl 20.00 försvann strömmen och det stormade som bara den. Vovve Flinga darrade och hässjade och ville sitta i knäet. Baggi var också ängslig.
Plötsligt brakade det rejält därute. Maken gick ut och kollade. Grindarna hade blåst upp, men kunde det verkligen vara det vi hört?
Lika bra att gå och lägga sig, det var i alla fall varmare,
Strömlöst på morgonen, suck. Ringde och avbokade ett möte. Inte ens lönt att tänka på det, inga tåg gick och jag var inte så pigg på att köra bil med hotande trädfällning på vägen.
Dessutom hade det snöat så det var halt och riskabelt på vägarna

Kl 10 kom minsann strömmen tillbaks!!

Kollade därute. En takplåt hade släppt från garagetaket och liksom rullat upp sig ovanpå. Givetvis vid min bil... Sen fick vi se vad som orsakat brakandet: En jättestor gren plus en del av stammen på kastanjen utanför stallgaveln hade knäckts och landat ovanpå stengärdet mellan vår trädgård och grannens åker. Bara rakt ner, inte skadat något alls.
Vilken tur!



 

torsdag, november 21, 2013

Livräddning

Ungefär vartannat år får vi HLR- utbildning på jobbet. (Hjärt/lungräddning) Visst, jättebra - bara inte haggan som håller i det var så fruktansvärt tråkig. Det är femte gången hon kommer och hon blir tradigare för varje gång.
Dessutom är hon dryg - bara hon och ingen annan gör rätt. Visste ni till exempel att "på äldreboenden kan ingen någonting. Om en boende sätter i halsen så väntar de bara tills ambulansen kommer och då är det försent"
Vidare så "visar Röda Korsare (!) fel. De gör helt fel men jag brukar ta över så det blir rätt" Och så det här då: "Framstupa sidoläge är bra att kunna hemma också ifall er man dricker lite för mycket en kväll"
Nu började Hex bli riktigt förbannad. Antydde hon att vi hade makar med så grava alkoholproblem att de brukade bli medvetslösa och spy?

Vi skulle så klart träna på dockor. Först såg vi en film.
Vid varje docka låg en pappmobiltelefon som vi skulle ringa efter hjälp med. (Jag dog nästan) Men men, vi "ringde" och någon sa: "Det är ju ingen som svarar" Men Mini var klok för hon hojtade"det är väl inte så konstigt - det är så många som ringer samtidigt så nätet är överbelastat"

Sen satte vi igång att rädda dockorna. Ansiktet på min lossnade vid örat så näsan trillade åt vänster och då gick det inte att blåsa in. Det fanns en tamp som jag försökte pilla in i örat igen men det ville inte fästa.
Kas rev av hakan på sin docka.
Mini lyckades dra ut en flärp "Child" så hennes vuxendocka blev ett barn och sen kollapsade den totalt när hon gjorde kompressioner. Den blev alldeles platt och sorgsen och pannan sjönk in så den såg ut att ha syfilis i tredje stadiet.
Efter allt detta satt vi bara och glodde och haggan undrade om vi var trötta (mmm eller för att du är så tråkig)

När alla i personalen på något sätt överlevt denna pärs så visade det sig att åtminstone tre stycken hade sår vid munnen och en tyckte att det stack i läpparna. Haggan hade säkert tagit toarengöringen eller nå´t annat rävgift och torkat av dockorna med.
När hon gick så sa hon till Mim: "Vi ses om två år"  Nä du, det gör vi inte...

 

söndag, november 17, 2013

Opererad

Maken har efter åtta månaders tålmodig (nåja) väntan äntligen blivit opererad för sin inflammerade gallblåsa.
Han blev ju ganska dålig i vintras med allt vad det bar med sig, men sen har det varit ok och i torsdags var det då dags för operation.
Milde tid - tur fruar finns.
Vilket gnäll för en gallstensoperation... Jag bad honom tänka på vilka sorters operationer som verkligen är svåra och tänka på hur lindrigt han kom undan.
Alltså - sitter sån´t här i y-kromosomen?

Nu visade det sig att det fanns gott om stenar i den där gallblåsan. Maken fick dem med sig hem i en burk


Dagen efter var det eländigt. (Förstår jag mycket väl, men det blev lite långsökt när maken undrade om jag inte trodde att han hade fått en hjärtinfarkt för han hade så ont...)

Nåja, vi överlevde fredagen också på något sätt.

Igår började det bli svårt att hitta på krämpor. Det gjorde ont i såret (-nähä...)

Och så idag kan vi nog vara säkra på överlevnad! Det går att äta och vara ute och köra bil och hålla en häst och dricka kaffe och prata en massa.
 
Tur! Och som sagt tur att maken har en fru som inte låter sig skrämmas av hittepåkrämpor.
 
 

måndag, november 11, 2013

Lugnt och skönt

En helt vanlig fredlig måndag med Hex i buren/receptionen.
Kan inte gå fel - allt är under kontroll. Eller?

-Omedelbart materialiserades två missnöjda fackmedlemmar framför Hex. De ville klaga på de andra facken. Hex sparkade ut dem från receptionen och bad dem ta ärendet med vederbörande.

-Mims betalterminal gav upp vid 10-tiden. Min funkade!

-Min betalterminal slutade plötsligt skriva ut kundens kvitto. Kunden fick mitt och jag fick sätta en post-it lapp i kvittohögen...

-Pullprinten (stora, dyra, id-kortstyrda skrivaren) slutade fungera.

-Skrivare två skrev ut halva sidor.

Vid det här laget var vi färdiga att ge upp. Men vänta bara...

-"Annan-plats-i-samma-firma" hade strukit flera betalningar en kund gjort hos oss. Tog en jävla tid innan Mim och Fleecen hade rett upp detta.

-Alex lyckades bli inlåst i förrådet!! Vårt fina kodlås gav plötsligt upp andan. Mim och Olivia provade alla nycklar de kunde hitta, men ingen funkade så klart. Det finns ett fönster i förrådet men låset var i och ingen vet var de nycklarna tagit vägen.

-Efter en halvtimme kom en flinande reparatör (han ser väldigt trevlig ut - har långt ljust hår så Hex fick lägga sig i lite) Han bröt på något sätt upp låset och Alex var befriad!

-Låsfirman kom. Den killen blev inte så glad när han såg att låset var uppbrutet...

-Färdtjänsten glömde en tant. De "hade redan hämtat" när Mim ringde. Undrar vem de hämtat, för tanten var definitivt kvar hos oss.

-Kassan räknades och stämde!!! Fast något kvitto från betalterminalerna fick vi inte.

Vi smög runt och stängde efter hand. Bäst att inte reta tingen.

Imorgon sitter Hex i buren igen!

 

lördag, november 02, 2013

En som saknas

Tidigt i eftermiddags åkte vår fina ardenner Leopold till ett nytt hem i västra Skåne.
Flera gånger har vi diskuterat att sälja honom, men inte förrän nu kändes det faktiskt rätt.
Här kommer han att bli klappad och pysslad med varenda dag mot att vara en i mängden hos oss.
Han ska bli riden och körd och har flera hästkompisar.

Men...
Vi kommer att sakna honom enormt.

Det var nästan på dagen nio år sedan vi hämtade den svarta fölungen hos en bonde ett par km härifrån.
När vi kom hem hade han nosen i fönstret på släpen och jag minns att jag undrade om han verkligen var sådär hög.
Det visade sig att han hade hängt frambenen över bommen. Den går att lösa ut från utsidan, så det var inga bekymmer. Typiskt Leo dock.
Han var lite krånglig - läs påhittig - att köra in, men när det var gjort hade vi en fin draghäst som jag älskade att åka med.
 
Det var så mysigt att sitta bakom hans breda rumpa och åka i lagom takt. Vacker var han också. Helt svart med en fin bläs.
 
 

Det gick bra att köra med redskap också. Här är vi på en så kallad småbrukardag och visar en fjäderharv. Det regnade som om himlen var öppen den där dagen. Innan hade det varit total torka i sex veckor.

Vem ska vi nu harva ridbanan med?

Vi var förstås inte lika förtjusta de där nätterna när Leo tog sig lös (!!!) och bökade runt i stallet. Han åt massor av hö på logen, öppnade en säck jord, gnagade på dörrposterna och en natt öppnade han vattenkranen. Tzienna som bor bredvid den undrade säkert varför hennes box sakta förvandlades till sjö.

                           
Här är en bild från en körtur som jag gjorde om till "gammaldags foto".  Visst är Leo fin!
 
Och när han nu skulle åka iväg (maken levererade honom) så stod jag utanför samma släp som han kom i den där gången. Han hade nosen mot fönstret likadant som då.
 
Ja, jag vinkade när han åkte...
 

 

fredag, november 01, 2013

Storm var det

Här är det minsann inte skrivet på ett tag...
Vad händer då? I måndags var det till exempel den där stormen som bytte namn. Vi jobbade som vanligt men med ett öga på vädret. Folk körde hem en efter en och till sist var det Mim och jag kvar.
Spännande att ta sig ut på landet. Strömlöst och mörkt. Några  träd låg redan över vägarna, men jag kom hem i alla fall.
En stor gren på en av kastanjerna hade blåst ner och missat den hatade och skabbiga "ludan" som står på grannens mark och alla tror är vår. Gris också. Missade med en hårsmån, annars hade den varit dräpt.
Strömmen hade försvunnit 16.30 så det var bara att sätta sig med filtar och levande ljus och sen gå och lägga sig tidigt.
Nästa morgon var det fortfarande strömlöst. Och tröstlöst.
Maken fick köra till en granne med dieselelverk på eftermiddagen och hämta vatten till hästarna.
Andra kvällen i mörker och tristess kom och gick.
Fortfarande strömlöst dag tre. Hex ringde med jämna mellanrum till elleverantören och instruerade de stackarna i kundtjänsten att ovillkorligen lämna vidare allt jag sagt till cheferna. Rena facksnacket...
Kl 11.00 på onsdagen fick vi ström igen. Det var ju trevligt efter 42.5 timmar utan värme, vatten, kyl och frys.
Visst är det mysigt med varmt och ljust hus!
 

måndag, oktober 21, 2013

Där lagen slutar

Har jag inte sagt att jag bor där lagen slutar?

Såhär står det i dagens lokaltidning:  "När bilägaren skulle köra iväg vid niotiden på tisdagskvällen upptäckte han att en yxa satt fast i taket på hans bil och att någon hade gjort åtminstone två rejäla hack med yxan i taket."

Jaha minsann, byn 5 km härifrån.

Och bilägaren har ingen aning om vem som kan ha utfört dådet...

Undrar om det var samme en som för ett tag sedan fick sina hjulbultar lossade?

Eller det kanske är någon som vill hämnas på farbrorn som tog studsaren med sig till ardennerklubbens årsmöte?

Stäng dörrar och fönster, aktivera larmet, ställ hundarna på post!
Ha gärna ett baseballträ under sängen. (Finns)


 

lördag, oktober 19, 2013

Hektiskt

Värst vad veckorna går undan.
Hex åker omkring i högt tempo och dimper ner på de mest avlägsna "lådor" där de mest egendomliga problem försiggår.
Ibland kommer det mejl som får en att slita sitt hår.
Ibland lyckas en kollega skicka ut brev till 700 medlemmar med kraftiga sakfel (brevet alltså, inte medlemmarna) Två skärpta damer lyckades få nys om saken och Hex fick lägga hela måndagen på att återkalla skiten.
Vänta bara tills jag får tag på stolpskottet - inträffar på tisdag...


Och för övrigt trillar det in de mest hårresande rykten om företagets framtid på meddelanden i min facebook så här kl 20 en lördagskväll. Suck...

Hehehe - jag älskar detta!!
 

söndag, oktober 13, 2013

Helt galet

Anordnade bussresa till Ullared igår.
Jaha, man kollar på nätet under ditfärden och varuhuset lovar "lite kö"
Det där var en kraftig lögn för när vi kom dit så ringlade sig folkmassorna upp till parkeringen.
Hex och resten stod i kö i en och en halv timme...
Solen sken så det var väl inte så farligt med det men det var då ett förbannat klagande på vissa hela tiden.
De "fina" damerna i kön berättade om att nu gick ju tiden och hade de vetat detta så hade de aldrig följt med och i somras var de minsann inne i varuhuset i åtta timmar och då var det ingen kö.
Hex kände mest för att klappa till dem med något lämpligt föremål till exempel en grov papprulle som man kan svinga och slå till med så hårt man orkar utan att offret får dödliga skador.

När man då till slut kom in och fick handla så var det såklart väldigt mycket människor där också (nähä!) Fast folk uppförde sig faktiskt riktigt trevligt och var tålmodiga.

På bussen var alla nöjda trots tidigare eländes klagan.

Hex handlade stillsamt. Mest till hästar och hundar samt "hemtextilier"
Plus Cloettas julskum till maken.


 

onsdag, oktober 09, 2013

Mörkt...

Usch, gillar inte alls den där delen av höst som innebär mörker.
Värdelöst med mörka morgnar och nästan lika värdelöst med mörka kvällar.
Katterna fattar det där med annan årstid och ligger mest stilla och vilar sig.
Bagheera har bytt sovplats och det innebär att han tillbringar nätterna i min säng väldigt tätt tryckt intill.
När Murre också vill vara där kan det bli lite krångligt.
När Billy ansluter sig blir det outhärdligt...
 

fredag, oktober 04, 2013

Och plötsligt är det höst

Vart tog den där långa varma sommaren vägen?
Städade undan trädgårdsmöbler och solstolar i eftermiddags. Där satt man hela juli och halva augusti i nära trettio graders värme dag efter dag.
Nu är det slut.
Fast det finns ju en del att se i trädgården fortfarande.
Äpplen till exempel. Har ingen aning om sorten, men de är goda både att äta direkt och göra äpplekakor av.
 
Sen fick jag syn på den här! Nu passar det att blomma. I somras var det inget vidare med den saken.
 
Och kastanjer... Visst är det så kul att öppna dem och ta fram de där glänsande skapelserna. När man var liten samlade man massor, men sen gick det liksom inte att ha dem till något särskilt.
 
Flinga tycker också om att öppna kastanjerna och se vad man hittar inuti. Hon samlade en hel hög.
 
 
 
 
 

söndag, september 29, 2013

Trafikerat

Söndag morgon skulle kunna betyda att man får sova länge och ifred...
Men det finns ju vissa som inte alls delar den uppfattningen.
Kl 6 kommer Murre. Han sitter bredvid kudden och spinner. Tevligt! Jag klappar honom och somnar om. Precis som om han förstår det så sätter han sin iskalla nos i ansiktet på mig och betraktar intresserat effekten av detta. "Matte somnar, kall nos, matte vaknar - kul"
Efter en stund hoppar han ner. Medvetet klumpigt så sängen vickar och det dunsar i golvet.
Nu kommer Billy.
Han har lyckligtvis slutat med sina flyghopp från två meters håll där man vaknade när han var i luften och såg undersidan på glad, tung terv som sedan landade med ett brak i sängen.
Numera kör han "bara" nosen i ansiktet på en och liksom bökar så han skakar liv i den sömniga matten. Man får ju klappa honom lite och sen brukar det gå att skicka ner honom i köket igen.
Fast han kan komma tillbaks flera gånger.
Maken stiger upp. Han stänger sovrumsdörren för att det ska bli lugnt.
Hmm...
Nu sitter Baggi utanför och försöker bända sig in. Han bir argare och argare för att det är stängt. Han griper med klorna därute och rycker och skakar i dörren. Emellanåt jamar han högt och klart.
Matte stiger upp...
Här är huliganbandet. Observera att Flinga inte alls deltar i väckning av matte. Hon är nämligen ännu tröttare än jag på morgnarna och får ej störas förrän allra tidigast kl 9.00 

fredag, september 27, 2013

Jakten är huvudsaken

Tänkte på vad Mariette skrev i sin kommentar till förra inlägget.
Visst är det roligare när man liksom kämpar sig till något som man gärna vill ha.


 
Total tillfredsställelse när man ryckt undan bytet precis framför näsan på motståndaren.

Körde halvbloden tidigare i eftermiddags. Kallt som bara den... Den här gången hade jag mössa, halsduk och handskar. Men man ska kanske byta ut t-shirten till något tjockare under jackan.

 

torsdag, september 26, 2013

Min, min, MIN

Har blivit lurad på Tradera flera gånger senaste tiden...
Jag väljer ut vad jag vill ha, men någon annan ger högre bud i sista sekunden eller så blir jag utloggad precis när det gäller.
Hmmm, skam den som ger sig.
Väljer noga ut ett par objekt.
Kollar buden.
Sätter mig vid stationära datorn och väntar som en katt vid mushålet.
Och väntar.
Ser bra ut.
Bankar in ett högstabud med bara sekunder kvar!
Haha, den är min!!!
Nu är någon annan förbannad.
 Den blir nog inte dum på mig. Färgen är rosalila, här ser den lite brun ut. 

söndag, september 22, 2013

Förändrat

Jaha, då tog nog sommaren slut definitivt...
Det har varit hyfsat varma och soliga dagar i september, men idag regnar det.
Hundarna blir blöta och drar in grus fortare än man städar ut det.
Hästarna är blöta och kalla och längtar in.
Katterna sitter i fönstren och betraktar den dystra väderleken.

Fast man kan ju ha det mysigt inne. Steken börjar lukta gott i köket. Baggi ligger på skrivbordet och Murre på en köksstol (så han inte förlorar steken ur sikte)
Billy ligger på golvet nära mig.
Och så Flinga...

Överflödiga kuddar öser hon ner på golvet. Den kvarvarande passar bra under hakan.

lördag, september 21, 2013

Busschaufför vs Hex

Hex ska åka hem.
Ett möte har dragit ut på tiden så Hex pratar med kollegan i mobilen.
Hex sätter sig på första sätet snett bakom busschauffören.
När bussen kör iväg vänder chauffören sig om och glor "som en sprängd elling" *
Han pekar sig på örat och säger "pratar du i telefon?" sen pekar han på munnen och säger "prata tystare"
Hex blir så perplex över denna uppenbara oförskämdhet att jag faktiskt inte kom mig för att svara fanskapet. (Kanske tur, för då hade han dött på sin post)
Hex slutade givetvis inte samtalet...
Efter en stund stannade bussen vid hållplats. Den sista som klev på var en dam som bara ville fråga om var en annan buss stannade.
"Känner du inte igen mig?" undrade chauffören "det är jag som bor i 46:an" Jodå, nu kände hon igen honom. Det var ju jättekul, för då kunde de prata flera minuter medan bussen stod stilla och vi väntade,
Sen gick kärringen damen av igen...
Vid detta laget satt Hex och skrev på facebook för fullt om händelserna. Flera läsare var nog med där. De flesta trodde knappt det var sant.
Chauffören övergick nu till att dricka vatten och knapra i sig halstabletter.
Sen satte han på radion - nyheter på finska. Givande!
Nyheterna övergick i finsk musik = gnisslig tangomusik.
Hex dog nästan.
Hex är inte klar med detta ärende. Skånetrafiken är meddelade: Fall för ledningen, bristande kundmottagande (inte mot bekantingen förstås) Kan jag få in diskriminering månntro eftersom han använde teckenspråk som om jag var dum och tystade mig för att jag är kvinna? Åldern? Kan jag göra ett arbetsmiljöärende av honom - han ville ju hindra mig när jag jobbade och pratade med kollegan.
Återkoppling önskas! 
 



*spräng elling = ung. spricka av ilska

onsdag, september 18, 2013

Längesen...

...var det sen Hex bloggade.
Dåligt samvete i viss mån. Man skriver en massa trams på facebook och det är ju jättekul.
Tycker man själv alltså...

Dött är det sannerligen inte på jobbfronten heller. Kollegan och jag åker runt med kollektivtrafik och lyckas för det mesta dimpa ner på rätt ställe vid rätt datum och tid.
Ibland vill folk slåss... Hex hamnade mitt i elden för ett par veckor sedan. De stridande lutade sig framåt i sina stolar och för en sekund slogs jag av tanken att "tänk om de dammar ihop"
Jag som inte ens hade vatten att spola på dem om det hände.

"Drakarna" har fortfarande inte blivit sams sedan drabbningen innan sommaren.

Historien om den modige busschauffören som vågade anfalla en Hex borde också utvecklas mer.

See you!

fredag, augusti 30, 2013

Svåra fall

I onsdags var det "en sådan där dag" för både make och Hex.

Hex skulle träffa en ökänd chef, arg medarbetare och irriterad personalvetare. (Hjälp)

Maken skulle träffa en besvärlig hingst som så smått utvecklats till hovslagarnas skräck. Han är inte alls pigg på att ta nya hästar, men ägaren var i kris så vad gör man. Nu funkade "ingenting" och man behövde en gammal, van och lugn hovslagare. "Snälla, kom"

Maken anlände till det stora fina dressyrstallet, där den kände ryttaren pratade glatt så maken började trivas riktigt bra.

Ut med hingsten på stallgången. Stor och svart var han.
Maken tittade noga. Där stod en inte särskilt pampig, ganska ung häst och såg blyg ut.
"Han såg ut att be om ursäkt för att han fanns" berättade maken hemma.

Maken synade det hela en stund och började sen med att klappa hingsten och säga att han var väääldigt fin och nu skulle han få nya skor. "Du är så duktig och står så fint. Nu ska du lyfta en fot"
Maken brukar i princip aldrig prata och klappa så mycket utan det funkar att bära sig lugnt åt och börja jobba.

Hästen tyckte antagligen att detta var trevligt för nu minsann gick det att sko framhovarna hur lätt som helst. Ju mer han fick höra att han var väääldigt fin och vacker och duktig, ju mindre blyg såg han ut.

Ok, framhovar klara. Ska vi sko bak också? Det var inte alldeles nödvändigt, så man beslöt att vänta, för nu hade ju allt gått så bra och det var synd att eventuellt förstöra den positiva upplevelsen.
Maken kunde ändå inte låta bli att prata lite igen, berömma mycket och så lyfta en bakfot. Inga problem med det, men det är ju en annan sak när man börjar jobba.

På kvällen var make och Hex väldigt nöjda, för Hex mänskliga "motståndare" hade också gått bra att tämja...

Om någon vill titta närmare på makens "patient" så finns han här

Floré Star
 
 

tisdag, augusti 27, 2013

Tårtdramat

För en vecka sedan meddelade Hex att hon tänker bjuda på tårta på jobbet idag. Detta skrevs upp på whiteboarden. Ullrich dyker upp och börjar sprätta med armar och ben och stamma att han tänkte ju bjuda samma dag. Ja, men nu har jag skrivit, sa Hex och dessutom är jag här en dag i veckan och du alla dagar så du kan ta vilken annan som helst. Men min fru ska baka, sa Ullrich förtvivlat.
Hon kan väl baka om två veckor då, sa någon. Nä, hon ska tävla (med hästen) den helgen.

Du kan ju bjuda på smörgåstårta så har vi både lunch och fika, sa Mim. Ullrich visade vissa kramptendenser, för han är så snål så han gråter när han skiter.
Nähä, nu var Ullrich sur.
Du, sa Hex, du kan bjuda vilken dag du vill men om det så blir dubbla tårtor på tisdag så ändrar jag mig inte.
På eftermiddagen frågar Ullrich Mim: Du tror inte Hex kan ändra dag?
Fråga henne, svarade Mim.
Ullrich vågade inte...
Däremot hittades han vid sitt klädskåp sist på dagen muttrande för sig själv ..hm..tårta...hm..hm...tårta...

Dagen T som i tårta infaller. Plötsligt dyker Myran upp. Hon är tjänstledig, men Ullrich hade ringt henne för han skulle bjuda på tårta. Fast nu var det ju inte hans tårta...
Det visade sig att Myran inte ville ha tårta alls.

 
Men alla andra ville ha och vi gjorde vårt bästa för att tömma fatet.
 

söndag, augusti 11, 2013

Slutet är nära

Slutet på semestern alltså. Fem och en halv vecka som försvann hur fort och lätt som helst.
Fast man hann ju med en del. Dock (som vanligt) inte så mycket nyttigt som man trodde man skulle göra.
Favoritsysselsättningen "sitta i trädgården under kastanjen och läsa" blev det väldigt mycket av eftersom tre veckor bjöd på drygt +25 graders värme. Underbart alltså!
Ett antal bröllopskörningar blev det också. En i ösregn -den 6:e av 107 körningar - så vi har bra väderstatistik. Sen körde vi en i kvav, nästan +30 graders värme och det är egentligen värre.
Och så var det ju den där krisfödelsedagen... Den äckliga siffran som betyder att man inte är ung längre. Eller så betyder den att jag är stilig och kan klä mig snyggt och är modig och vågar vara uppkäftig och inte bryr mig så mycket om vad folk egentligen tycker om mig. DET tror jag det betyder!

Hur var det nu med sanningshalten i förra inlägget? Det var nr 2 som inte stämde riktigt. En genomskådade det! Vi människor har någon gång faktiskt fått varsitt glas och varit med på skålen för brudparet, men ingen har bjudit hästarna på vatten. Allt det andra är den eviga sanningen hur barockt det än låter.

Jaaa, så i morgon sitter man där igen och gör det man är bäst på. Pratar!

Förresten ska jag vikariera för mig själv i höst. Det vet jag ingen annan som klarat!

 

söndag, augusti 04, 2013

Kan det vara möjligt?

Årets varmaste dag hittills sa alla väderleksrapporter! Vilken tur att vi skulle köra bröllop just då...
Jaha, bara att bita ihop. Tvätta hästar och selar och oss själva och dessutom fick maken slå på en sko på Thymo.
Makens skräddarsydda yllerock väger ungefär sju kilo. Han såg mycket fram emot att ha den på sig...
Nisse hade två gubbar med idag som man med bästa vilja i världen inte kan kalla speciellt hästvana. Då måste man alltså ha ett öga på dem också samt vara tålmodig när de trasslar eller håller hingstarna i nosremmen istället för i tömmen. (Fackspråk som i stort sett betyder att säkerheten äventyras)
Själva "framträdandet" gick helt ok. Fast det var uppförsbacke i stort sett hela tiden och sträckan ungefär sex kilometer. Hästarna mumlade något om "djurskydd" och "slavarbete" och ville helst skritta.
Vi hade vatten med så vi kunde tvätta av dem innan vi lastade för hemfärd. Fast nu skulle det trasslas lite igen med de där gubbarna som höll en av hingstarna i sidstycket den här gången (fackspråk som betyder att säkerheten var obefintlig)
Kära vänner vad man har varit med om mycket konstigt under de här 21 åren med bröllopskörningar.
Det kan man rentav göra en liten sannolikhetsundersökning på!!
Fem påståenden - ett är inte sant. Vilket?

1: När vi spände för precis innan bröllopskörningen trampade en av hästarna av sig skon på ena framhoven. Han lyfte foten och satte genast ner den precis i skon igen. Inget syntes, men hovslagarutrusning fick fram och skon slås på med raketfart.

2: Två av serveringspersonalen kom gående nerför slottstrappan när vi lämnade brudparet. En bar dricka till oss på en bricka och den andre bar en hink med vatten till hästarna. Det såg fruktansvärt komiskt ut, men samtidigt var det väldigt rart gjort.

 3: Vi skulle köra ett bröllop i Westernstil. Festen hölls på en saloon(!) En av bröllopsgästerna kom ut därifrån i full filmutrustning: Lång skinnrock, hatt, boots, sporrar och det hela. Han var redan innan festen så full att han liksom gjorde en virvel framför oss och sen ramlade han raklång omkull i sanden med ett jävla brak.

4: En bröllopsgäst kom fram till ekipaget, satte ansiktet mot ena hästens ansikte och frågade honom: ”Är allting bra?”  Han pratade alltså direkt till hästen!

5: En vit ponny med blomsterkrans runt halsen gick runt lös på gårdsplanen där vi skulle lämna brudparet. Våra hästar höll på att krypa ur skinnet inför denna uppenbarelse.

Bara att gissa! Svar emotses.

 

söndag, juli 28, 2013

Horror

Vi tar in hästarna sent på kvällen när det är så här varmt. Ibland får de vara inne mitt på dagen för de lider av insekterna.
Igår kväll ungefär 22.30 kunde man se de här trivsamma djuren i all sin glans. Korsspindlar:
                          Först den här som sitter utanför stallet på ett av de immiga fönsterna.
 

Och så har vi den här relativt kraftiga saken som hänger ovanför fodervagnen. Gissa om man har ett öga på den när man ska hämta havren...

Och bredvid sitter en något mindre kollega. Marginellt mindre alltså...
Näten är stora och spindlarna är pigga. Rätt som det är så är de försvunna och då har de sprungit upp under taket och slipar sina tänder eller ringer sina kolleger eller vad de nu hittar på för ondskefulla saker.
Jag gillar dem inte. Jag är äkta rädd och har gåshud på armarna när jag ser dem.
De är alldeles för stora för att slå ihjäl.
Dessutom kan de ju inte hjälpa att de är spindlar.

torsdag, juli 25, 2013

Alldeles stillsamt

Och veckorna går. I behaglig takt och fortfarande är halva semestern kvar.
Senaste dagarna bjöd på nära +30 graders värme. Att sitta i skuggan i trädgården var ungefär det man orkade.
Inte ens att köra till havet var riktigt skönt för vattnet höll +16 grader och det är inget vidare. Det gick att doppa sig men inte mer. Fattar inte varför havet är så kallt i sommar. Det är likadant i sydväst där vattnet brukar vara betydligt varmare.
Vi gör alltså nästan ingenting.
Inte vovvar och katter heller.
Att Billy blundar betyder bara att han blinkar!
 

lördag, juli 20, 2013

Från inget till "allt"

Varför är det så att  när man läser något eller ser en bild, eller hör ett uttryck som man tidigare aldrig lagt märke till så kommer samma sak upp flera gånger?
Jag såg ett program på tv som handlade om USA:s utveckling. Det visade hur man skapade stålindustrin och kunde börja bygga på höjden i städerna för att klara den ökande folkmängden.
Skyskrapor uppfördes i t.ex. New York.
Så visades Flatiron Building. Aldrig hört talas om... Jaha, det är ju en fantastisk skapelse förstås och riktigt speciell i formen.
Nästa dag läste jag en bok. Gissa vad där var för bild? Flatiron Building såklart!
Nu har jag tittat på nätet och läst en massa om huset. Fantastiskt!
Och hur ska jag kunna få se det i verkligheten? Resa dit är enda lösningen. Hmmm...
Flatiron Building ser med sin bredd på bara 1,85 meter spetsig ut framifrån, men sedd bakifrån är den fyrkantig som ett vanligt hus.

"The Fuller Building stod klar 1902 och var ett av de första höghusen i New York med stålramar som bärande konstruktion. Det trekantiga husets spets är bara 1,85 meter bred, och formen gav snart huset dess smeknamn, Flatiron (Strykjärnet). Medan det byggdes kallades det ”Burnhams dårskap” för att håna arkitekten Daniel Burnham, som ritat den märk­liga byggnaden. Många ansåg att vinden skulle välta höghuset. Flatiron Building står dock kvar." Ur "Illustrerad Vetenskap"

Jag har fått ett strykjärn på hjärnan!!

söndag, juli 14, 2013

Friserad

Fick en tanke om "hästfrisyrer" genom en fråga på förra inlägget.
Varför klipper eller flätar man vissa raser på ett speciellt sätt?
Säkert av samma anledning som att man friserar hundar. Det är av tradition eller för att det var praktiskt när man använde djuret i arbete.
Ardenner eller för den delen arbetshästar klippte man helt enkelt av svansen på förr i tiden. Halva svansroten alltså... Givetvis förbjudet numera.
Men av praktiska skäl är det bra med uppflätad svans när man kör dem, för får de tömmen under svansen är det i princip omöjligt att få loss den igen.
Till utställningar flätar man in bast i man och svans.
Såhär:

















Det tar en timme eller mer att åstadkomma en sådan fläta,
men visst blir det fint!


Ardennerhingstar visas ofta med vita inspänningstyglar.
 
Stona är också flätade, men visas i vanligt träns. Vitt förstås.
 
Andra kallblodsraser har ännu mer extrema utställningsfrisyrer. Som Shirehästar. Visst är det pampigt!

 
En del raser ska ha ståndman. Fjordhästar till exempel. Det är praktiskt, för om hästen har lite "dålig" hals så kan man klippa fram en vacker båge på manen och förbättra det hela. Jag tycker det är snyggt om man klipper ner det ljusa taglet en aning så den svarta randen i mitten syns.
 
 
Arabiska fullblod brukar man raka en bit ner på halsen för att manen ska bölja vackert när de rör sig.

Frieserhästar är enkelt!! Bara att låta man och svans växa. Fast det är ett himla jobb att hålla det hela rent och utkammat. Vincent visar. Bilden är från förra sommaren. I år har han en meter lång man!
 
 
Och halvblodshästar brukar man "knoppa" när de ska vara fina. Min förra häst Avance visar hur han brukade se ut när vi körde bröllop. Jag brukade göra ca 11 - 13 st. knoppar. Ger man sig tid och är duktig sätter man dit 25 - 30!!
Så, kort frisyrskola för häst.
Nu ska vi nog köra med ardennern ett tag. Han ska ha manen hängande...