Sidor

söndag, februari 28, 2010

Tur det är slut...

...för jag orkar inte med fler sådana pärser som jag har tvingats uppleva de sexton senaste dagarna. Kunde man inte ana att femmilen skulle bli så himla spännande den också? Både maken och jag skrek som besatta på upploppet och visst fixade Johan Olsson en sista medalj till Sverige. Nu är det i stort sett slut och det har väl varit ett av tidernas bästa OS för vår del.


I morgon börjar "rockstjärnan" på jobbet. Han ska vara van och i princip gå att sätta in i verksamheten direkt. Men jag har hört det där förr.... Bäst att syna honom i sömmarna innan man uttalar sig.


 


 

Då blir det den här för sista gången. Den har blivit flitigt använd!

Lite missar

En guldmedalj till i curling - det blir fem guld sammanlagt och det är ju superbra. Men sen tog turen slut och vi missade brons i herrcurling och ingen medalj alls i damernas tremil. Nu är snart OS slut och det är jag med... vissa tävlingar har ju varit så spännande att man nästan gått åt.


En annan grej som går åt är våra stängselstolpar. När det är snö händer följande: Marken fryser och jordningen fungerar sämre. Snön förbinder trådarna med marken och det blir i princip strömlöst i staketen. Då kan man GNAGA på stolparna, för det finns ju inte ett strå att äta på marken och höet räcker inte i evighet. Vissa stolpar ser ut som om de haft att göra med en gigantisk bäver. Maken köper "kotråd" som vi spänner högst upp och ansluter bara denna direkt till jorden. Sen lindar man (dvs. jag...) tunnare tråd runt den och ner över stolparna - i regn. Nu säger det fnsst i snudan på den som vill gnaga staket.




... men djup snö klarar de inte...

fredag, februari 26, 2010

Lite, lite vår

Plusgrader och vindstilla i morse. Så underbart! Vägen var inte skrapad utan tvärtom mycket spårig med tjock modd. Det är lite som att köra på räls. Hamnade i ett tjockt traktorspår och det var ju trevligt tills jag såg att de svängde av in i bonden Thomas nybyggda lösdriftstall med plats för 300 kossor. Kortväggen är inte monterad så jag kunde mycket väl ha strandat därinne bland halm och bråte. Inte pigg på det... Jag övertalade Golfen att gå rakt fram istället och det gjorde den med viss radiobilskänsla.


Från fönstret i mitt rum på jobbet har jag utsikt över en råkkoloni. Fåglar alltså. Idag började de resonera om att bygga sina bon. Då måste det ju vara vår!



Just här syns inte invånarna. Men vänta bara tills de kläcker ut ungarna och släpper fågelskitar stora som från en ordinär häst på våra parkerade bilar. Örk! Då är det inte så kul.





Men den här är ju väldigt rar...

torsdag, februari 25, 2010

Inte så nervklen...

Att Tre Kronor ska behöva spela när jag ska köra till jobbet är väl ok, men när jag skulle höra slutet på matchen på radion och kollegan inte höll truten en sekund då blev jag sur. Får man slå sina arbetskamrater? Det borde man få i vissa fall... gärna med något hårt så effekten satt i länge. Sen "trillade vi ur" turneringen till råga på allt.


Damernas skidstafett var trevlig att se. Man behövde inte få hjärtsnörp utan de gjorde en bra insats helt enkelt.


Minst silver i curling damer!!


Ishockey Finland/Sverige pågår. Jag tvivlar på att vi får något brons där... Fast just nu blev det visst 1 - 1!!


Jag får gå och lägga mig oavsett resultatet där...


                        

  ...för den här väntar (bilden har jag nog hittat på en av Vickes gamla sidor?)

onsdag, februari 24, 2010

Nervproblem

Jaha, då plockade killarna hem en guldmedalj till med skidstafetten. Tur OS snart är slut. Jag klarar inte av så´na påfrestningar mer. Kan de inte vinna ordentligt utan att behöva göra det så spännande att man nästan dör?


   

Jag har fått mycket användning av den här bilden!!

Kul-a

Jag glömde ju den här. Den föreställer min hjärna...


                                  

Snö forts.

En ny decimeter ny snö (!) inatt igen. Nu har jag lärt mig så nu backade jag ut bilen och sen gick jag runt och liksom riktade in den i spåren. Det fungerade hyfsat... Den hade svaga protester för sig, men jag kunde gunga loss den och slapp gå ut och skotta.


På jobbet hade vi det lugnt och kontrollerat inne hos mig, men mittemot hade Tålig show och kommenderade Mini hit och dit. Han skulle ha udda prylar och nya prylar och viftade med armarna. Han kunde plötsligt inte posta ett brev själv=lägga det i utkorgen i receptionen. Till slut frågade jag honom om han ville veta hut eller ville han hellre att jag skulle komma in där. Jag svär på att han såg skrämd ut på ögonen... inte konstigt med ett sån´t hot.


Skicross pågår på TV, det har jag aldrig sett förut. Först gick det bra för svenskorna, men sen dog det visst. Det betyder att man kan gå och lägga sig!


               

 Ja, kanske kul, men man kan ju slå sig...

måndag, februari 22, 2010

Fastsatt - eller satt fast

Gick fredligt ut till garaget i morse. Låste upp och backade ut bilen. Stängde portarna. Körde iväg -ca åtta meter, sen satt bilen med rumpan i en snöhög och vänster framhjul nergrävt i snön. Satan. Hämta skyffel. Gräva gräva. Prova köra - nähä. Gräva gräva. Prova. Nä. GRÄVA GRÄVA, lägga ena mattan framför hjulet. Jaha, då kom vi upp. Bara 20 minuter försenad, men det bryr jag mig inte alls om. Nu snöar det igen där ute. Jag tycker det är rätt så underbart ändå...


Och så fick vi SIIILLLVEEER i damernas sprintstafett!! Spännande så man nästan dog...


  

YES!!

söndag, februari 21, 2010

Snö i olika former

Söndag! Samvetet vitt som snö (häpp!) för huset är städat. Häxan ligger i soffan en bra bit in på eftermiddagen och tittar på TV. Solen skiner lite därute, så det är dags att skotta snö vid garagen. Minus 10º visar termometern, usch. (Detta är Skåne och nu ska snödropparna komma fram...) Tö på snö blir stora isklumpar som måste bort. Portarna har frusit fast. Maken skottar också. Diskarna i min rygg mår inte särskilt bra av "framåtlutat" arbete, men vad gör man?



Maken skottar vid garageportarna....







...medan andra roar sig. Kolla telefonstolpen - ganska högt snöberg!


Häxan läser Vickes blogg och skulle prova olika färgnyanser på samma pensel, men det flippade kvickt ut till glitter och bling!




       

Mer glitter år folket. Och gärna ett par OS-medaljer till också!!

Medaljregn!!

Va´ bra det går - det bara rasar in medaljer till Sverige i OS!!


   

lördag, februari 20, 2010

Illa ute?

Vad ska man tro? Revolution? Sitter vi i klistret?


Så här kan det ha gått till: Flinga har tröttnat på sin svåra situation här i huset. Hon får inte kattmat när hon vill och inte alls i den mängd hon vill heller. Hundmaten håller lägre klass. Hon tänker skriva till djurskyddet och berätta om hur hon har det. "Hördu Hilma, kasta ner en penna när du ändå ligger däruppe på skrivbordet" Visst, Hilma skickar ner en blyertspenna. Flinga börjar skriva. Papper fanns i tidningskorgen, så det ordnade hon själv. "Hmmm, svårt att formulera sig" Tuggar lite på pennan och tänker... Hur ska jag få djurskyddet att ingripa? (tuggtugg) "Härmed anhåller jag om hjälp med att få husse och matte att ordna ett bättre kosthåll..." (tuggtugg) Nä -för luddigt (tuggtugg) hmmm. "Jag blir smal" Näää, inte bra (tuggtu...) Vi lägger ner det här, pennan tog slut. Jag går och robbar Murre på hans torrfoder så ordnar det sig ändå.



Här har terminator varit  i farten och destruerat en blyertspenna i sina beståndsdelar. Det är sant att det var Hilma som knuffade ner den, men var förstörelselusten kom ifrån kan man fråga sig.

Ansträngningar

Det lovades snöväder i natt. Jag kikade försiktigt ut i morse, men det hade inte snöat alls hos oss så det gich hyfsat att köra. Det var lite värre att komma hem för nu var det tjock modd och tö. Jag aktar mig noga för jag har hållit mig på vägen hittills i vinter, men maken lyckades köra fast (igen) precis utanför garaget i förrgår!! Hemskt kul. Där satt bilen, med höger framhjul i diket. Maken rullade ut spån och la under övriga hjul och så kom den upp tämligen enkelt.


I går glömde han stänga portarna in till logen så friesarna traskade in där vid utsläppet och kom ut i trädgården. Hade jag sett det så hade jag fått ett anfall. Tur det är djup snö så de inte kunde fördärva något. Forsythian är sig lik tror jag och mitt rosentorn också. 


Så ska man se på OS och lugnt kunna se Tre kronor klå upp Vitryssland. Visst, inga problem, va? De somnade ett tag eller vad som hände, men de vaknade ju med en minut kvar och kunde göra 4-2. Usch kan det bli någon medalj av sån´t?



Och detta ger ju ett visst hopp - fast snön ligger säkert ett bra tag till.


               TREVLIG HELG!!

torsdag, februari 18, 2010

Sorg

En så´n där dag man kan vara utan... Vi skickade Calippo till himlen i kväll. Han har haft så ont i sina bakben och rygg så det gick inte längre. Inte synd om honom mer, det tog inte en tiondels sekund så var det över. Fast vi saknar honom förstås hemskt. 1996 var han två år och den gräsligaste häst vi någonsin kört in. Han hade en äcklig vana att hoppa rakt på en när man ledde honom. Han sparkade mig på fingrarna när jag skulle rykta honom första gången. När vi äntligen vågade spänna honom för vagnen trodde vi att han ville skena så vi var förstärkta på alla möjliga sätt. Vad hände? Han rörde inte på benen! Han åkte kana på hovarna så parhästen fick dra honom också. Vi hade aldrig sett dess like och har fortfarande inte gjort det, förresten. Sen blev han en kolossalt glad skit som alltid låg i selen och fort skulle det gå. Aldrig var han sjuk och aldrig halt. Ett tillfälle har han missat bland bröllopskörningar på elva säsonger, det är inte dåligt.



Här kör vi bröllop i Malmö en dag i juli. Calippo älskade uppmärksamheten och om någon kom fram och klappade honom när vi höll stilla. Han förstod att han var fin och att man tittade på honom.

Blandat

Katten Hilma ligger framför mig på skrivbordet. Inget ovanligt. Så vaknar hon och sträcker ut halsen och lyckas nå matskålen utan att resa sig. Hon ligger och äter - mycket klokt!


Guld i skidskytte - YES!! Inte så bra med sprinten i kväll...  Anjas störtlopp kunde ha slutat riktigt jätteilla, tur det gick såpass bra.


Tålig ombads komma in och hjälpa mig med en kund. Han kom masande efter en stund och satte sig vid datorn på min mycket speciella stol. Den kallas för "hästen" för att den har sadelsits och liksom fjädrar upp och ner med ett stort "hack". Tålig satte sig ovarsamt. "Hästen" vippade tillbaka. Tålig sa "usch" och grep liksom efter en visuell sadelknapp. Jag flinade och han låtsades som absolut ingenting. Han tittade lite och skulle komma tillbaka om en stund. Nu hade han lärt sig så han la sig på knä framför datorn(!) Den kvinnliga kunden tyckte det såg kul ut. Tålig gruffade om att "de brukar tycka om att man ligger på knä" (det var väl jag, det) Jag sa: "Vad väsnas du om, du vill ju inte sitta på stolen" Han suckade djupt och sa att han hade det svårt. Jag svarade att jag tyckte jag var hyfsat snäll. "Ja" svarade Tålig, "jag kommer ihåg en gång förra året" 


Min lilla animering om självincheckning har gjort succe. Någon tyckte jag skulle skicka den till it-avdelningen som sände ut dessa eminenta montörer. Jag kan inte påminna mig om att någon av dem var dvärg... med tanke på bildskärmens riktning alltså.


                        



                 


Så här ungefär, fast med en kraftig fjäderkonstruktion som skapar rörelse i det hela! Jag älskar den och andra går inte ens nära monstret.

tisdag, februari 16, 2010

Spritt språngande helgalen

Jag är med i en film. Fast i dag hade jag bara en viss biroll. Det är en lång historia, men om vi kortar ner den något så hamnar vi i scenen "missnöjd kund lämnar häxans rum efter att ha fått högst kvalificerad rådgivning och en del ganska dyrt material" Den missnöjde går till receptionen. Han har tampats med Mim på morgonen, varit tämligen förarglig och hon var ilsken så det räckte, men nu har hon ledig eftermiddag. Den missbelåtne glor surt på Mims kollega. Hon talar om vad han ska betala. Han lägger fram ett kvitto från igår. Hon talar om att hon inte förstår vad han menar (han säger nämligen inget...) Han glor vidare. Hon talar om en gång till vad han ska betala. Han betalar. Hon ger honom kvittona - inklusive det från igår. Han säger inget, men tittar hotfullt och går ut. Kul typ!! Snart får vi ha hyrhundar eller ett par gorillor (den mänskliga sorten alltså) som gör oss sällskap hem. Häxan har en råhudsklubba liggande i bilen.


          

Och här tänkte jag skriva typ "en så´n här borde vi ha som livvakt," men så upptäcker jag att den faktiskt är mer lik Herr missbelåten...

Lite guldglans!

Jaha, då tog Sverige en guldmedalj i OS. Det var ju en himla tur, för annars hade alla deltagarna varit misslyckade och feltränade och svaga och omotiverade och jag vet inte vad. Himla liv hade det blivit. Charlotte Kalla är ju vass så det räcker och killarna på 15 km var inte dåliga de heller. Jag "åkte skidor" allt vad jag kunde hemma i fåtöljen, men det räckte inte för ett brons idag...



...men imorgon kanske...!

söndag, februari 14, 2010

Lugnast vinner

Det är allt väldigt bekvämt med os! Jag trivs myckett bra med  det. Man tillbringar tiden i soffan för att man "måste" och så kan man dricka kaffe och sova ett tag och klappa katten under tiden. Till och med maken går i stort sett med på denna livsstil. Fast gränsen för honom gick visst  vid freestyle, för då gick han och la sig på sängen. Det ligger något i det för bedömningssporter är vad det är. Shorttrack är en annan sorts idrott som jag inte fattar hur det är tänkt - jovisst, man ska komma först i mål, men det lönar sig oftast bäst att köra som tredje, fjärde och så bara vänta på att de första ska köra på varann och ramla så de blir diskade och så vinner man!




Troligen kommer de två eller tre första att trassla in sig i varann och ramla...

Statistiskt sett...

Jag släpade mig upp kl 04.30 och såg andra halvan av os-invigninngen. Det ångrar jag inte, va´ bra det var!! Fast en död redan innan spelen börjat och så funkade inte fundamenten för elden, hur ska detta sluta? Någon skrev i någon tidning att Canada har sig själva och sin dåliga miljöpolitik att skylla för att det inte vill snöa i Vancouver i år. Fast Kinas är ännu sämre och hade det varit vinterspel där så hade det väl varit för kallt? Men hur var det nu? Väder och klimat är inte detsamma och alltså kan inte miljön ha påverkat klimatet! Undrar om det var klimat eller väder när världens toppolitiker höll på att frysa arslet av sig under miljökonferensen i Köpenhamn? Eller om det var bra för klimatet att Obama kom dit i ett onödigt privatflyg? Egentligen hade ingen behövt komma dit - de kunde haft telefonkonferens!! Och ville de nödvändigtvis se varann så finns ju dator och webbkamera. Så mycket bensin till alla farkoster det hade sparat! Jag borde få något rejält pengapris för denna idé!! Fast nu växer visst isen vid nordpolen igen, sa en forskare i tv. Jag vet bara att med statistik kan man bevisa allt.


Och så är det alla hjärtans dag. Ingen svensk sed, så jag anser den helt kommersiell. "Alla geléhjärtans dag" sa en unge och det passar bättre. Fast jag gjorde en bild och vi kör fortfarande på temat ishav:




   

Det är ett geléhjärta, det syns tydligt!

fredag, februari 12, 2010

Filmkontrakt?

Jag har en alldeles bestämd känsla av att jag på något sätt deltar i en halvskum film... Hittills har jag inte fått  syn på kameran, men kanske ska jag snart lyckas. Dagens "scen" är följande: Larmet på jobbet har krånglat. Jag har faktiskt inte varit inblandad, men i korta drag har man upptäckt att larmet varit på trots att det gått att röra sig som vanligt i korridoren. Då larmar man av såklart och går in. Plötsligt upptäckte Olivia att "deckaren" som vaktar korridoren var - borta! Puts väck! Utan spår! När de kollade vidare var deckarna i och utanför receptionen lika spårlöst försvunna. Olivia ringer byggfirman som var hos oss före jul och undrar om de monterat ner dem. Nä, det hade de verkligen inte sa de. Ja, då får ju "Larm & lås" komma och sätta upp nya. Killarna från den firman har varit med förr. "Är här nyligen ombyggt?"  Ja, det är det ju. De reser upp ett par stegar, lyfter på plattorna i innertaket och - där ligger deckarna!! Den ena dessutom kvar i sin utsågade bräda... Det är trådlöst larm, så det funkade tydligen bra att göra så. Men man dör ju. Det är byggfirman vars gubbar stod och skrek och svor i korridoren bland in- och utpasserande kunder tills "gissa vem" sa till dem att uppföra sig som folk. Jag frågade larmkillarna om de sett något liknande förr. De sa "ja, tyvärr" Kanske samma byggfirma?


Vicke www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp lär ut aimeringar igen!! Vattenbilder är trevligt, men nu är det ju vinter så vi tar en ishavsbild istället:


  

Brrrrr....

Massa problem

Nu börjar problemen hopa sig. Vad är tidsskillnaden mellan Vancouver och Sverige? Jag kunde ju kollat det nu, men det gitter jag inte. Tio timmar kanske? Då har vi till att börja med själva Os-invigningen som sänds kl.03.00 - 06.00 på lördag. Är detta roligt kanske? Då kommer jag att somna ett par gånger. Det kommer repris kl. 11.00 på lördagförmiddagen, men det är ju fusk för då har det hela startat redan. Det är åtta timmar efter vår tid i Vancouver -jag kollade i alla fall. Det medför att man kan se någorlunda direkt på eftermiddagen och sen kväll. Fast man ska visst jobba också... Det blir två problematiska veckor. Jag som älskar sport! När jag sitter invirad i en varm filt hemma och tittar alltså...




Det var ju en ynklig bildstackare jag hittade...

torsdag, februari 11, 2010

Japansk?

Jag har hört att asiater -speciellt kineser och japaner - inte någonsin får erkänna att de kanske inte har kunskapen eller förmågan att utföra ett jobb. De säger "det ordnar jag - inga problem." I så fall har vi anställt en japan...


Vi tar nu en liten film istället som jag har fått av en kollega. Den är ju fantastisk! Filmen alltså. (Kollegan gör inte som filmens huvudperson - tror jag inte i alla fall)



Den är väl alldeles underbar!!


tisdag, februari 09, 2010

Incheckad!!

Allra minsta, nyaste medarbetaren jobbade en vecka, sen var hon - sjuk... Vinterkräksjuk.... Fy satan! Hon anfölls i söndags, var hemma igår och så dyker hon upp idag. Olivia ringer till infektionskliniken och visst, det är 48 timmar frisk som gäller. Nyny gråter en skvätt och kör hem igen. Jag tvättade hela huvudet med handsprit - nej det gjorde jag inte, men jag skulle vilja.


Vi ska ha pekskärm där kunderna själv anmäler sin ankomst. Redan där har jag mina dubier, för det kommer folk inte att se och då missar vi att kund väntar. Vänta bara vad vi ska vänta!!  Fanstyget är monterat, dock inte inkopplat. Häxan drog tillsammans med Tålig, Mini och Lina ut för att inspektera underverket. Skärmens höjd -ca 140 cm över golvet- verkade lite egendomlig, men kronan på verket var lutningen. Det hela pekade ner mot golvet så man fick inta en hopkrupen, bakåtlutad ställning som visserligen ska vara bra för mina rubbade diskar i ryggen men som för övrigt verkade helt rubbat. (Fattade alla det?) Mini tyckte det var bra - hon är 150 cm lång. Tålig tyckte det var för jävligt och gick omkring som en limbodansare.






Jag visar lite hur det såg ut... Vi flabbade och åbäkade oss och rätt som det var kom givetvis en kund som såg spröd ut som en glasfågel. Hon har väl inte hämtat sig än... Jag svamlade nå´n skit om att vi hade fått nya grejer som vi skulle pröva. Tålig tog tag i skärmen och ville rikta om den men det gick ju inte alls. Den pekade ner i golvet lika bra för det. Undrar vad det är för några pajasar som satt upp skiten. De kan ju inte vara riktigt krya i skallen. "Ah" sa Mini "det dröjer inte länge förrän nå´n har snott den".  Ja, eller så rycker någon förbannad kund ner den och kastar ut den genom fönstret. Jag ska nu med en enkel illustration visa hur en incheckning kommer att te sig hos oss i framtiden...




Välkommen till oss!!

måndag, februari 08, 2010

Hästfest??

Faktiskt en riktigt bra måndag på jobbfronten! Vi hann med allt vi tänke oss och vi visste vad vi sysslade med nästan hela tiden...


Sån´a bra dagar kan vända till det värre på ett ögonblick och visst det gjorde det. När hästarna skulle in upptäckte jag kvickt att de hade gått genom staketen och in till varandra. Strömmen i staketen är inget vidare nu när det är snö och fruset. Detta kan vara en katastrof eftersom hästar är elaka djur som inte drar sig för att sparka sönder varandra om det inte passar. De örlade runt överallt och det tog en himla tid att få in dem. Ett av stona har blivit sparkat, hon är ganska dyster just nu. Vi med...





Den drabbade...

söndag, februari 07, 2010

Lugn och ro, tack

Söndagsförmiddag och ensam hemma – Yes!! Efter att ha släppt ut hästarna i på sina ställen 60 cm snö skulle jag äta frukost i soffan i lugn och ro och titta på Tv. Stryk det där med lugn och ro... Först gick det bra, men sen kom Murre och började gå omkring i köket och vid Tv:n. Sen satte han sig på mattan och glodde. Efter ett tag började soffan liksom skaka undertill. Han har börjat ”gå armgång” med tassarna i soffbottnen medan han ligger på rygg och drar sig fram. Hemskt kul! Speciellt akt två som går ut på att han kör ut huvudet under min huvudände och tittar man ner då blir han så exalterad att det mycket väl kan komma en tass svingande med utfällda klor... Han leker så det är inte mycket att säga om detta. Jag tittade ner i enorma gula ögon och för att få bort honom så kastade jag en liten boll som låg på soffbordet (Ingen katt leker med den numera) Men NU skulle det lekas och skuttas runt i hela rummet och köket. Murre 13 år... Det var ju ett himla liv. Till slut rullade bollen in under en kista och då var han där och bökade. Nu kunde jag välja mellan att 1) höra på bumpandet och skrapandet, eller 2) resa på mig, gå efter ett långt spröt och peta fram bollen. Jag valde alt. 2. Jag är en mycket snäll kattmatte.







Detta är ingen rolig syn om man vill vara ifred i sin soffa...

Olika katastrofer

Städade halva huset med assistans av Murre och Flinga som lyckades sitta/ligga i vägen det mesta av tiden. Det är väl egendomligt att man inte får vara ifred när man ska göra något vettigt...


Melodifestivalen – hmmm. Där var en del riktiga praktkatastrofer. Undrar hur de sämsta låtarna som folk skrivit då låter?


Sen var det en katastroffilm på TV. Fast det är en katastrofgenre som jag gillar! Maken kan inte med dem. Men jag älskar när det brinner och ryker och husen rasar in. Speciellt eftersom jag inte är drabbad! Här körde de t.ex en bil på fälgarna i milvis, fast det brann och stenar rasade ner på dem hela tiden och det gick jättebra!






Det kvittar vilken katastroffilm  - så här ser det ut i dem allihop...

fredag, februari 05, 2010

Slut - allting slut

Mina fåglar i trädgården fryser rumpan av sig i snön och för att bibehålla deras hull så utfodrar jag dem rätt så friskt. Nu var fågelmaten nästan slut och då går man givetvis till Lokalföreningen/Granngården eller vafan det nu heter för de har bytt namn igen och jag minns inte till vad. Fixomull eller nå´t. Det mest fascinerande med denna affär är att allt säsongsbundet har en förmåga att ”ta slut” när man som mest behöver det. Falu rödfärg slut mitt i sommaren/semestern när alla vill måla huset. Stora batterier slut på hösten när det blir mörkt tidigt på kvällen. Fodrade arbetshandskar slut på vintern. Fågelmat slut i februari med tjockt snötäcke. Jag ställde mig och var förarglig och frågade om de inte hade fågelmat. ”Den är slut” sa tösabiten i kassan. ”Slut” sa häxan, ”när får ni den då?” På måndag trodde hon. Gissa vem som ska stå där och trampa på måndag? Maken ringde chefen för det där med batterierna och rödfärgen och var jättespydig en lång stund. (Gammal säljare – livsfarlig)


Så nu får fåglarna leva på havre och solrosfrön och talgbollar över helgen. Det kanske går...






Titta här, en gulsparv. De är egentligen flyttfåglar, men stannar ibland i södra Sverige. I trädgården finns massor! Då ska de ha bra mat också.

torsdag, februari 04, 2010

Rikt dekorerad!

Murre väckte mig 03.50 i natt. Han ville ingenting, bara kolla om jag var vaken… Jag tittade på klockradion, konstaterade att jag kunde sova 2.5 timme till – så underbart! – och så klappade jag Murre som var mjuk och varm och spann och sen sov vi som bara den igen.


Kursen blev precis som jag anade, den med mest utbildning frågade några få vettiga saker samt en massa dumheter. Hon satt dessutom och gapade om att ”det visste inte jag att vi hade, ingen har visat mig det”. Så synd att Häxan satt bredvid chefen och kunde luta sig fram till henne och säga ”det vet hon visst för det har jag visat henne själv” ”Jaja” sa chefen och klappade Häxan lite på armen. Efteråt stack Mim in huvudet till mig och sa: ”Man skäms ju över hur dumma frågor de ställer”


Sen körde jag vidare till det lilla lokala bankkontoret där vi pratade siffror och fonder och eventuella Asienaktier en stund, men vi hann även med en hel del annat oviktigt men kul, för denna bankmänniska är enormt lättpratad och rolig!


Handlade mat och körde hem.


Bytte om och så ut i stallet. Murre hjälpte till. Plötsligt satt han i stallgången med ett lätt modifierat utseende... Makens mobil fanns till hands och man kan ju se resultatet fast det var i mörkaste laget för ett mobilfoto:


 



Han ser ju för trevlig ut! Höstrån och gammal dammig spindelväv som hänger/klistrats fast över nosen. Han tog inte bort det heller, utan det fick jag göra en kvart senare när vi skulle gå in.

onsdag, februari 03, 2010

Totalt insnöad

Det snöade rejält inatt. Så rejält att när det var dags att köra hemifrån i morse så ville bilen inte lämna garageuppfarten... Jag försökte övertala den men det gick inte, så jag ställde in den igen innan jag satte mig fast på allvar. Sen ringde jag till jobbet och då minsann var tre stycken insnöade och en sjuk. Manfall! Jag la mig givetvis genast i sängen igen och Murre hoppade upp och tog sig en riktigt nära titt på mig – han tyckte att det var ett utmärkt beslut tydligen för sen la han sig nära, vände sig på sidan, drog en djup suck och så sov han.


Vi var utskottade provisoriskt med handkraft ca 14.30 och på riktigt ca 20.30... Nu ska det inte snöa mer på ett tag och det är ju bra. Imorgon bör jag visa mig på jobbet för vi ska ha ”kurs” (intern utbildning) Det blir sannolikt enmansshow eller möjligen enochenhalvshow för nu kommer det där fenomenet med hög-utbildning-dummast-frågor att visa sig.




                  

Löftesrikt när den här kommer och rensar väg och gårdsplan!!

tisdag, februari 02, 2010

Vallning

Då var det dags för riktig snöstorm när jag körde hem. Bara ett hjulspår att följa och så hoppas att man inte får möte. Precis vitt överallt. Det gick ju bra för min del, men det är inte så lätt ute på vägarna inatt.


Dagen på jobbet ägnades till stor del åt att leta efter bilder som ”kommit bort” från en av laptoparna. Det finns anvisningar för hur man ska göra för att spara dem i sitt speciella program. Häxan har dessutom skrivit en enkelenkel lapp som verkligen förklarar hur man undviker fel. Följs den? NÄ... Undrar var bilderna tar vägen, vad konstigt att det hela ”försvinner.” Men man blir väl trött. Det finns inte så många analfabeter i Sverige att de kan ha samlats hos mig hela högen. Skulle det finnas en i alla fall så kan väl den analfabeten fråga mig så jag slipper använda halva förmiddagen till att rätta felen och jaga fram bilderna. Va? Kan den inte det?


För övrigt har jag känt mig som en bordercollie som hela tiden måste valla dagens kollega tillbaka in på sitt rum där kunderna väntar. Hon är alldeles makalös som bara reser sig och försvinner till chefen eller receptionen eller till dass. Jag skulle gärna ha haft en så´n där fårakrok som herdarna har med en järnbygel i änden som man kan kroka fast runt fårens hals och bara dra tillbaks dem där de ska vara. Den borde ingå i min verktygsarsenal och betalas av arbetsgivaren!




              

Nå´t i den här stilen, men gärna med ett lås som håller fast om halsen på fårskallen  fåret.




           

Så här kände jag mig idag...

måndag, februari 01, 2010

Verklig hundhistoria

Vi tar en kort hundhistoria ur verkliga livet: En jobbarkompis har en väninna – Ella – vars 93-åriga mamma är ganska senil. Strax före jul var Ella ute och letade mossa i skogen. Det regnade på hennes glasögon och hon tog av dem och skulle torka dem när hon satt ner och plockade . Då kom hennes jättestora rottweilerhane springande och råkade krocka sin breda skalle mot Ellas panna. Det tog så pass att Ella faktiskt svimmade av att ögonblick. Hon kunde samla ihop sig efter en stund och ta sig hem, trots en rejäl bula i pannan. Nästa dag berättade hon för sin mamma vad som hänt, varvid mamma svarar: ”Stackars hund”






Gör inga krocktest med den här...