Sidor

lördag, augusti 23, 2014

Hästexperter och inte

Då har det varit bröllopskörning igen. Den här gången en så kallad "enkel leverans". Det betyder att vi får sköta vårt uppdrag ifred, vi vet vart vi ska och vi vet vilken sträcka vi ska köra. Dessutom ett väldigt vackert och trevligt brudpar!
Vi levererade dem vid Ellinge slott.
Här lämnar vi borggården. Den uppmärksamme ser att det inte är Hex bredvid maken på kuskbocken. Det är istället vår duktiga hjälpreda Jea som lägger ner hela sin själ på att rida och träna hingstarna.

När vi ska spänna ifrån dyker det (hjälp) upp så kallade "hästexperter".
Jag hatar hästexperter...
De här två - man och hustru -dansade runt framför hästarna och började berätta om sina frieserhästar, De babblade på som bara den och var i vägen för både mig och Kjell. Jes ägnade de ett visst intresse - hon var ju hästklädd... Mannen tjatade om härstamningar. Jag pekade på maken och sa att "vill du diskutera härstamningar så kan du göra det med honom" Det ville han inte så vidare länge, för efter en minut insåg han att maken kan det där bättre än de flesta.
De berättade att de också minsann hade två hingstar. Fem år var de. Icke inkörda. En uuuunderbaaar ras. De var inte aaalllllssss så stora och välväxta som våra, sa frun. "De är bara så här kring benen" och så måttade hon en liten ring, stor som skenan på en ponny. (Svår undernäring? Icke frieser? Mask?) "De växer länge än" fick vi veta. (Högst ett år till. Högst, alltså. Och då brukar de bara bli lite grövre) I alla fall - frun tänkte köra in dem och tävla med dem. (Tävla med hingstar brukar vara knepigt, har man två kan det vara nästan omöjligt bland andra hästar)
Nu hade vi lyckats demontera spannet och tvättade av hästarna. Då kommer mannen fram, vänder handryggarna uppåt och lägger dem under näsborrarna på Thymo. Detta sätt att "hälsa" gör att hästen inte tror du är ett lejon med utspärrade klor(!!) "Det luktar frieser, ja" sa mannen till Thymo.
Thymo hade väl aldrig sett på maken och behöver inga speciella hälsningsceremonier för att ögonblickligen se vad en människa går för. Han satte nosen mot mig och undrade om vi inte kunde åka hem snart. Vi "kastade" upp hingstarna i transporten under beundrande kommentarer över hur lättlastade de var. (Ledarskap, mina vänner, ledarskap...)
Nu ville de veta var vi bodde och hur man kunde köra in hästar så maken gav dem sitt visitkort. Hjälp! Vi är ju inte odödliga längre, så inga vilda äventyr med galna hästar, tack. Eller galna ägare...



6 kommentarer:

  1. Hoppas han inte får ångra att han lämnade sitt visitkort//Hulda

    SvaraRadera
  2. Just vad jag möjligen kan misstänka...

    SvaraRadera
  3. Aj aj aj aj......men ni kan ju vara alldeles fullbokade....

    SvaraRadera
  4. Dearest Kajsa,
    There are some very pretentious so-called 'experts' but as most often is the case, not by words but by acts and deeds one proves!
    Hugs to you,
    Mariette

    SvaraRadera
  5. Trevligt med bröllopskörningar om man bortser från alla töntar *ler*. Vad bra att lilla Alva piggar upp herrarna.

    Kramen

    SvaraRadera
  6. Skulle tro att detta spann ligger i början av topp 10 som det vackraste!!!
    Det finns inget som är så jobbigt som denna typ av människor. Dom gör ju aldrig saker med måtta, nädå, man blir ju liksom aldrig av med dem. Det är väl bara till att hoppas på att dom inte har tid att komma över till er.

    Ha det riktigt bra!

    SvaraRadera