Trumpetaren från Krakow

Först: De som känner mig skulle nog hålla med om att jag är snäll mot människor som har det besvärligt. Jag tröstar och försöker muntra upp och om jag kan hjälpa dem mot en tuff eller orättvis ”motståndare” så gör jag det. Jag imponeras icke av besserwissrar. Jag tycker inte som andra säger åt mig att tycka om jag anser att de har fel. Jag är respektfull mot äldre och gamla och jag lär mig gärna av deras livserfarenhet.

Att jag sen gör ”hiskeliga historier” beror på att jag kan trolla med ord. 

Så – då fortsätter vi där vi slutade, alltså på drakmötet vid middagsbordet. Hanne och jag hade skärpt oss och bar oss i stort sett normalt åt (!?)

Plötsligt kom det in en trumpetspelande man i restaurangen! Han presenterade sig som Ture och meddelade att nu skulle det bli musikquiz. (Hjälp) Varje bord var ett lag. Jaha det vet man ju hur det brukar gå… Som tur var satt vid ena bordsändan två hyfsat musikkunniga individer, så möjligen hade vi en chans.

Ture satte igång. Ja, lätt var det ju inte att att höra vad han spelade. Han var hyfsat skicklig, det begrep vi, men trumpet är ett vansinnigt svårt instrument att spela melodier på.

I vissa melodier blev det lite för avancerat och då lät det som om det satt en liten katt därinne i tutan.

Hex begav det där med att gissa rätt snabbt. För svåra frågor. För svårt att höra. Närmaste bordsgrannarna gav också upp. De vid fönstret gjorde sitt bästa!

Efter ett särskilt prövande kattjämmerstycke sa Hanne: ”Nej, alltså, det här är inte bra. Han låter som trumpetaren i Krakow” Hex undrade vad det var. Hanne berättade sägnen att någon skjutit trumpetaren när han spelade. Hex sa så tyst (obs, det var uppehåll i tävlingen ibland så vi kunde prata) ”Jag förstår varför”. Hex fortsatte: ”Att skjuta honom är att gå för långt, men man kunde kanske varnat honom med en sån där pluggpil i pannan.” Hanne började skratta igen och flämtade efter luft.

Bara för att vi sa så, spelade nu Ture en psalm. Det gjorde han glimrande! Mycket beroende på att den är lämplig för hornmusik. 

I nästa paus sa Hex till Hanne. ”Så många gånger man hört julpsalmer slaktas av dåliga trumpetare”. Hanne svarade blixtsnabbt: ”Ta med en pilbåge” Nu skrattade vi igen så tårarna rann.

Efter quizet befanns det att vårt lag kom någonstans i mitten. Hex ville ha ett poäng extra för att hon ensam kunnat psalmen. Ture fick kraftiga applåder för att han underhållit så bra!

När vi senare skildes åt för natten kramade Hanne om mig och sa: ”Tack snälla Hex för att jag haft så roligt ikväll. Jag tror det var flera år sen jag skrattade så mycket sist.