...har det blivit på jobbet av olika orsaker - eller snarare olåst kanske man ska säga. Dörren vid personalingången går inte i lås. Ett fönster går inte att låsa upp. Den fina och dyra dörren med ett runt spegelglasfönster i som delar kundavdelning och våra rum har en längre tid betett sig självsvåldigt. Den har ett mycket påkostat låssystem med fjärrmanövrering... detta fantastiska system gör numera att man öppnar den som vilken skithusdörr som helst. Flera gånger har ortens lokala låssmed varit och meckat med den. De har smörjt, fixat dörrstängararmen, de har bytt låset, mixtrat med skruvmejslar i låset, smörjt gångjärnen
och en gång såg jag dem med en kofot...
men det undrar jag om det var så lyckat egentligen. Nu har den slutligen liksom kasat ner från översta gångjärnet och griper i träet. Dörrarna är kass - dags för plan P. Inte B, utan P. P som i Pingu. Pingu är fastighetsskötare. Han är värdelös. Han skulle sätta i handtag i ett skåp som vi köpt på Ikea och lyckades placera samtliga så snett att det syntes för ögat trots att han hade ett vattenpass och jonglerade med. Sen skulle sätta upp en whiteboard i fikarummet och till detta hade han en extra gubbe samt - häpp - vattenpass. Det tog tjugo minuter för två man och det blev "sådär". MEN nu hade Olivia fått för sig att Pingu skulle fixa allt detta med dörrar och fönster. Pingu vidtalas. (Hex tvår sina händer och ber Olivia att inte släppa honom på åtminstone den dyra dörren. Han kommer att hyvla av den och sen är det klippt) Pingu håller sig undan i flera dagar. I eftermiddags fick Olivia tag i honom öga mot öga: "När fixar du dörrarna?" "Va?" "Dörrarna som inte går i lås" Jag ska titta på dem" "Ja, men när fixar du dem?" Pingu koxade tomt. "Vilka?" "Dörrarna som vi pratat om" "Kan ni inte dra igen dem hårt i stället?" Olivia reser ragg och Pingu ger sig av kvickt. Han kommer att avliva våra dörrar. Jag vet det. Jag sörjer redan...
men det undrar jag om det var så lyckat egentligen. Nu har den slutligen liksom kasat ner från översta gångjärnet och griper i träet. Dörrarna är kass - dags för plan P. Inte B, utan P. P som i Pingu. Pingu är fastighetsskötare. Han är värdelös. Han skulle sätta i handtag i ett skåp som vi köpt på Ikea och lyckades placera samtliga så snett att det syntes för ögat trots att han hade ett vattenpass och jonglerade med. Sen skulle sätta upp en whiteboard i fikarummet och till detta hade han en extra gubbe samt - häpp - vattenpass. Det tog tjugo minuter för två man och det blev "sådär". MEN nu hade Olivia fått för sig att Pingu skulle fixa allt detta med dörrar och fönster. Pingu vidtalas. (Hex tvår sina händer och ber Olivia att inte släppa honom på åtminstone den dyra dörren. Han kommer att hyvla av den och sen är det klippt) Pingu håller sig undan i flera dagar. I eftermiddags fick Olivia tag i honom öga mot öga: "När fixar du dörrarna?" "Va?" "Dörrarna som inte går i lås" Jag ska titta på dem" "Ja, men när fixar du dem?" Pingu koxade tomt. "Vilka?" "Dörrarna som vi pratat om" "Kan ni inte dra igen dem hårt i stället?" Olivia reser ragg och Pingu ger sig av kvickt. Han kommer att avliva våra dörrar. Jag vet det. Jag sörjer redan...
"Sesam öppna dig" kommer inte att räcka - här sitter Pingu och sörjer... (bild från Wikipedia - Ali Baba och....)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar