Sidor

fredag, oktober 12, 2012

Fredags-dag

Alldeles själv på kontoret! Tyst och lugnt och man får gjort mycket.
De där kollegerna som hämtade mat från "greken" jobbade också. När Hex kom in i köket till lunchen så hälsade minsann de flesta. Vad i allsin dar nu då?
De kunde vidare föra ett hyggligt samtal i en hel halvtimme.
Detta måste noteras som ett speciellt tillfälle.
I morgon åker en busslast damer inklusive Hex till Ullared. Busschauffören måste vara en luttrad man. Vad gör de förresten under hela tiden damerna handlar? Pratar med sina kolleger kanske - där är ju många bussar.
Undrar om det blir dyrt? Är säkert 25 år sedan Hex var i Ullared.
Maken har förlupit hemmet och här blir det tv med hund- och kattsällskap. Passar bra!!

Baggi la beslag på en begagnad tårtkartong och tycker väl den var aningen krånglig att ligga i. Men tillslut...

...så somnade han!

6 kommentarer:

  1. Ullared har man endast sett på tv. Verkar vara ett studiebesök för sig...och oj vilka fynd du skall göra.
    Ni har också en lådkatt idag =)
    Kramen ♥

    SvaraRadera
  2. Det var ju roligt att de öppnat ögonen för dig ....
    Var i Ullared förrförra helgen. Stort, stort och miljoner saker. Man kan verkligen fynda där.

    Ha en bra resa!

    SvaraRadera
  3. Ist die Kiste noch so klein, es passt die dickste Katze rein ;-))
    Liebe Rosaliegrüße

    SvaraRadera
  4. Dearest Kajsa,

    What a funny report from your office. Yes, one wonders about conversation and behavior of people. But it will be hard to change them.
    All felines love boxes, regardless what has been inside, they claim them and use them to nap... Maybe they dream better with all the exciting smells of strange things.
    Hugs to you,

    Mariette

    SvaraRadera
  5. Låter härligt med lugn och ro på arbetet ;) Mystiska kollegor (de kanske har blivit klonade!!
    Hoppas det blir en trevlig och gemytlig tripp till Ullared.
    Ha en härlig helg
    ♥☺♥KRAM♥☺♥

    SvaraRadera
  6. Ha nu så trevligt i Ullared. Jag inväntar rapport. Ja Baggi och lådor, det är en historia för sig.

    Kramen

    SvaraRadera