Firade

Den där kristallbröllopsdagen kunde man ju bara inte låta maken komma undan. Eftersom han ju faktiskt hade laga förfall igår så fick firandet bli ikväll i stället. Vi körde till gamla hederliga restaurang Stäket i Lund och åt fondue. Det är för himla gott i början, sen blir man ganska spak när kött och alla såser börjar "verka". Källarmästaren/ägaren känner igen maken fast det går åratal mellan besöken och han är framme och klappar honom och hojtar ut i köket att de ska börja slakta "för nu är bonden i stan". När vi skulle betala gav maken honom lite extra och sa "här får du så du kan köpa dig en glass." Det tyckte han tydligen var kul för han kallade maken för livsfarlig.
Och jobbet då? Jaaa- vad tycks om följande lilla scen från Hex´s verklighet: Hex och kollegan är i stort sett färdiga för dagen och sitter vid varsin dator och skriver. Jag håller på med två ganska knepiga saker, så det är ju bra om den som sitter bredvid åtminstone kan hålla truten. Kollegan kommenterar precis allt hon gör: "Zooma in, (uttalas somma in) blablabla debiteras och spaaaara" Hex börjar fundera på att slå ihjäl henne. "Somma in blabla och spaaara" Nu hittar kollegan nå´t på sin mejl. "här är blablabla... har du sett det, tror du man kan ta ut en print *tryck* (varför det, det finns ju i datorn/Hex´s anm.) näää,det går inte att ta ut en print, varför tror du inte det går? Aha, det är för att det är så stora utskick" (va?? håll truten på dig så jag kan tänka och tyst med din jävla print) Nu trycker hon vilt på "skriv ut" *tryck, tryck* och om jag tvivlar så kommer det: "skriv ut *tryck* nä,det går inte (jag hör hur skrivaren i rummet intill startar och skriver) nä, det står att det inte går *tryck* *tryck* (skrivaren startar lika många gånger som hon trycker...) "NU ska vi se" *tryck* Reser sig och går ut till skrivaren. Och där -hör och häpna-  ligger sju jävla "printar". Nu kommer hon i full karriär in på vårt rum och håller fram papperna och säger i anklagande ton: "Varför blev det så många?"
Hex stänger sin dator och ser till att bege sig iväg hem. Det sista jag ser är hur hon går omkring på övriga rum och delar ut printar.
Den som tvivlar det allra minsta på sanningshalten i denna lilla saga från min arbetsplats är varmt välkommen att göra ett studiebesök närhelst det behagas....

...eller så kan ni ju ta ut en print på historien...