Sidor

fredag, juni 26, 2009

Livet är stenkul

När jag är mig själv dvs snäll och mjuk som ett lamm (bähä, bräkelibräk) och inte måste vara häxa så fixar jag gärna i trädgården. Jag har under våren och försommaren tvingat maken att hyra jordfräs och med den kört upp olika hål som efterhand förvandlas till rabatter. Runt mina rabatter vill jag gärna ha sten, alltså vanliga stenar som man lägger som kant. Det var varmt



 ute i dag, men blåste som tur var ganska kraftigt. Började hämta sten till den rabatt som inte är färdigbyggd än. Eftersom vi har bott här i nio år och jag har varit stengalen hela tiden så innebär det att nu finns liksom själva materialet väldigt långt bort...  Det är långt att gå och tungt att köra. Sten som sten -nähä, absolut inte, de ska ha en viss storlek, viss form och vara vackra i ytan. Jaha, leta, lasta, köra fram. Tungt som bara den och dövarmt. "Vad gör du?" undrade maken. "Kör du sten, är du inte frisk?" Han fattar ingenting om trädgårdskonst. Efter två rundor dog jag nästan och dessutom hade maken lyckats ordna så vi skulle iväg och titta på en häst så jag fick sluta med stenarbetet. Det var ju lite synd. Det är lugnt och fint att jobba med händerna och så blir man äckligt snäll av det...



Titta så mycket jag hann bygga ...



kanske inte riktigt sant...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar