Jag får ju säga att Mim & co. hade gjort väldiga ansträngningar i förmiddags för att samtliga skulle få träffa så många "tomtar" som möjligt idag. Det var ju ett gäng utan like. Kan det vara säsongsbetonat? Isa fick tag i mig och meddelade stolt att jag åtminstone skulle missa "foxlady" och det får man ju tacka för... Denna fox har en dylik -räv alltså- väst över sin vita tröja. Till detta bruna skinnbyxor, mycket höga och spetsiga stövlar, ojämn bruncreme, gammal utfluten ögonmakeup, påmålade ögonbryn - kanske inte riktigt där de borde vara- samt cowboyhatt över en lång, ljus fläta bestående av en sorgsen hårförlängning där vaxplopparna tydligt syns i hårbottnen. Visst, hon får se ut hur hon vill, men då ska det vara helt och rent och välskött. I måndags satt hon hos mig och kollegan och berättade om hur värdelösa alla andra var -farliga typer sådana... Henne slapp vi idag som sagt men alternativen var min själ inte mycket bättre. Myran råkade nog värst ut och jag svär på att hon var ute i korridoren ibland och rullade sig på golvet.gif)
Och så har vi ett tillkännagivande: Lilla katten Hilma 11,5 år flyttade till himlen i går förmiddag. Hon ville inte äta alls och blev tunn och mager. Veterinären trodde möjligen på livmoderinflammation (igen) och då hade det blivit operation som kanske hade kunnat lyckas. Nä, inte med en så pass gammal kisse. Hon fanns här när vi köpte gården och har varit yrkesarbetande jägare som sedan frivilligt förvandlades till en mycket slapp innekatt. Hennes mage var i storlek som en ordinär handboll och veterinären som skulle vaccinera henne en februaridag för några år sedan väste mellan tänderna: "Inte mycket skinn över på den här". Nu har jag ingen som hjälper mig skriva och som trampar på tangenterna och ställer till oreda.
Och här ser man magen när Hilma sussar på sin fäll på skrivbordet med ryggen över elementet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar