...när jag skulle få uppleva det tvivelaktiga nöjet att få en cortisonspruta i ryggen!! Så kom det lite emellan... Eftersom det var fredag var bilen inte pigg på att gå ut. Den blev så purken att den hoppade ut i snön och satte sig fast. Make tillkallades. Skotta, skotta. Nähä. Make körde ut sin tunga 4WD och satte rep i rumpan på min bil och försökte dra loss den. Det gick både bra och dåligt. Framhjulen kom upp men sidan satte sig i snön. Tiden gick och Hex började få hysteriska anfall. Så kommer det en ängel!! Han var för dagen förklädd till bonde och färdades i en blå, midjestyrd New Holland lastmaskin. Nu jävlar. Rep i skopan, upp med bilen på vägen vilket tog tre sekunder och iväg. Kom en kvart försent...
Doktorn förklarade mycket pedagogiskt hur han skulle ta sig in till ryggmärgskanalen allra underst "där det finns några centimeter över." Här injicerar man koksalt och cortison så det sedan kan verka på ländkotorna. Mhmm... Först skulle han bedöva ett ligament och det kunde ta "en stund" att hitta rätt sen inne i ryggen. Jassååå... Skred till verket. Njaää, det gjorde väl inte så ont precis. Han hittade rätt med nålen meddetsamma! Jag frågade hur mycket vätska han sprutade in. "Tjugo milliliter" Då förstår jag att det kändes märkligt - det är ganska mycket.
Jaha, klart. Jag fick stanna en halvtimme så de såg att jag var som jag skulle efteråt. Sen körde jag hem. Meddelade maken att jag inte fick göra något på hela julhelgen utom att ligga i soffan och äta. Han trodde inte riktigt på det. (Jag får inte träna eller skotta snö!! eller anstränga ryggen på ca två veckor) Jag gick och la mig en stund med Baggis fulla godkännande. När jag vaknade och tittade ut så hade vi en gäst:
Hon hade ätit äpplen och nu beskär hon Forsythian. Vi la ut hö och havre i stället på kvällen. Jag trodde faktiskt inte att vi hade rådjur i trädgården, men det förklarar ju den uteblivna tulpanblomningen i våras...
.gif)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar