Härmed meddelas att alla överlevt det första dygnet utan tecken på dödlig smitta. Va´ bra! Några hade känt sig egendomliga inombords och då menar jag i magen... Klockan 15 ringde den kräkande och talade om att hon inte visat fler sjukdomstecken efter det där i går. Hon redogjorde mycket detaljerat för detta innan chefen kom förbi och Isa som är en så´n där "mild såsom duvan men listig såsom ormen" - typ såg sin chans att klina av samtalet på nästa offer. Och så fick chefen en ännu mera detaljerad beskrivning på det hela.
För att övergå till något helt annat så höll herrarna katt på att hamna i mudder med varann i kväll. Gamle Murre promenerade genom rummet, Bagheera dansade efter, la tassarna om Murres svans och drog till. Murre blev genast arg och skulle göra slut på Bagheera som lyckades se dum alternativt oskyldig ut för det hela dog ut. Vi diskuterade om Bagheera var självmordsbenägen eller Murre mordbenägen...
Det gick väl inte riktigt lika illa för chef och Isa, men de såg lite smala ut när de pratat klart tyckte jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar