Utbildningsdag på jobbet. Via ombud meddelade någon att en gammal svensk skämtteckning (landsortsbon kommer till stan) var rasistisk. Jag blev så förbannad att jag höll på att sätta i halsen. Jag kände hur jag blev alldeles iskall i ansiktet (är det det som kallas "vit av ilska"?) Anyway - vi väntar lite, det här ska vi nog vända på tänkte Hex. Plötsligt kommer Mini på något: "Är det rätt att hon pratar med sina landsmän på deras språk när vi sitter bredvid, då?" Näää, det var det kanske inte... Någon annan sa: "Får hon ha sin man och dotter med på rummet under kundbesöken" Vaaaa? "Vafan säger du" sa Hex och lutade sig fram. "Det har du inte sagt nå`t om" sa jag och tittade på den duktiga som rapporterat rasismen och som faktiskt jobbar med föremålet i fråga. "Det är ju snudd på tjänstefel" Hex hade sått sitt frö. Plötsligt var det nog så att den lilla skämtteckningen var tämligen harmlös i förhållande till de nyskapade egna regler som kom i dagen. Chefen "får ta och prata med henne". Akta så du inte blir anklagad för rasism bara.
Ingen bild. Vi beskriver den rasistiska teckningen (gammal): Landsortsbon som kommit till stan står och läser på en skylt som hänger i ett fönster "Pizza 10 kr" Han säger för sig själv: "Stava det kan de inte, men ta betalt, det kan de" Syftar på "pissa" - han tror det är toalettavgiften....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar