Frammanad

Fram-manad alltså. Ibland undrar man vad det finns för mystiska förmågor...
Mini berättade om sina söner som skulle ha maskerad på dagis. Den yngste som är fem år skulle vara häxa! (Det var en sund gosse tycker jag) Han hade på sig häxhatt med lila hår, svart tröja och en lång kjol.

Efter en stund skulle jag träffa en ny kund som aldrig varit hos oss förut och när jag sa namnet reste sig en kvinna i trettioårsåldern, klädd i svart fotsid klänning med spetsar i ryggen. På fötterna hade hon svarta tofflor och håret var - rosa! Det var uppsatt med snodd och en hårklämma som var en glittrande fjäril där vingarna satt fast med spiralfjädrar så alltsammans guppade och vickade. Tre rastaflätor var också påbörjade i röran. Jag var tvungen att göra mig ärende bakom hennes stol för att kolla det där håret en gång till. Du milde - vi skulle aldrig diskuterat den där häxkostymen för nu hade vi en så´n där på riktigt. När man träffar något sådant startar "germanska folkvandringen" till rummet för alla vill titta. De har alla möjliga ursäkter - det ska lånas och frågas och lämnas papper och hämtas papper. Jaha, vi fick ut denna där så småningom och hon var ju för övrigt en rätt hygglig själ.

Så kommer nästa in. Och nu var det min själ maskerad på riktigt, för nu kom en fantastiskt mörkhyad afrikan... han var alltså i princip svart. Han var mycket stilig så -ursäkta- jag måste glo. Han var så svart att naglarna lyste som rosa pärlor på fingrarna. Dessutom var han enormt lång och hade sådana där nerhasade byxor som är rena gåtan hur de stannar ovanför röven.

Mini återkom efter lunch med häxhatten jag var ju bara tvungen att ta reda på om jag passar i lila hår.

Ullrichs djursjukhus

Ullrich är en slagfärdig man! Han berättar allt möjligt med stark tysk brytning som gör det hela ännu bättre! I eftermiddags beskrev han "djursjukhuset" han har i  hemmet. Hans vovve - strövaren(!) - är 15 år och såklart lite skraltig. Han har haft en stroke men återhämtade sig och äter nu blodförtunnande medicin för hundar som Ullrich köper i Tyskland. Den är dyr som stryk, men vovven fungerar bra så han får fortsätta att äta den. "Vad är det för ras" frågade någon. "Han ser ut som en Smålandsstövare" sa Ullrich, "men officiellt är han en blandras mellan schäfer och rottweiler" (Tyskare kan det väl knappast bli) Sen berättade han om sin katt som också är 15 år och har problem med ett öga, så hon ska ha ögonsalva varje morgon. "Så det är djursjukhus och man skulle kanske skaffa en ny hund" Då säger Mini att "en av dina kunder hade ju sex pudelvalpar i bilen" Ullrich tittar på henne fylld av fasa. "Pudel?! (nu blev han så upprörd att tyskan tog över) "na, alltso..."



Inget för en som gillar tyska raser...

Och så måttade han ett litet pudelmått med händerna och skakade på huvudet. Vi skrattade så vi grät. Mini stod borta vid diskmaskinen och mumlade för sig själv: "Sa jag något fel"

Sluta tidigt - hinn mer

Slutar jobba (borta) kl 12.30. Mot frissan! Pratar en massa och hon gör en igenkännlig igen. Mot mataffären! De slår in lax a´ 49.50 två gånger. Nä minsann. In igen och får tillbaks mina 50 spänn. Jag kollar alltid kvittot innan jag kör hem...
Hundar ut! Varor in! Hex dammsuger. Hex rensar avloppet i handfatet på toaletten. Yark!! Hundar in. Hex ut. Häst in. Häst och Hex ut och gör ett bra jobb. Häst tar ett par kraftiga skutt på ridbanan men Hex stannar på hans rygg. Aj, usch - det skulle vara besvärligt att trilla av och behöva ta sig upp igen. Häst tillbaks ut i hagen. Maken kommer hem. Hundar ut. Flinga "dödar" Billy ett par tre gånger. Vill han inte lägga sig så biter hon honom i benen så han ramlar i alla fall. Stallet saneras. Hex lagar middag. Ser tv. Skriver på datorn. Släpper in hästar. TÄNK så mycket kul man kan göra en "ledig" eftermiddag!!
Ska vi ta en bild på det där som satt i avloppet? Näää...

Vi kan ta en på Tzienna och Tzavanna i stället. Det var jättefint väder i dag också med sol och klar himmel. Men träden börjar gulna...

Jag ligger efter...

(och så kom en fråga från Google om mitt födelsedatum - tro inte jag skrev det riktiga...) I alla fall. Efter var det, ja. I lördags blev det inget bloggande och i går la datorn av på kvällen så jag get inte starta om den kl.22.30. FIN helg var det ju! Sommarväder och allt. Maken och jag körde halvbloden i lördags och de gick som klockor såklart, för Cosmos var ju den ena i paret. I går packade vi in hundarna i bilen varav den ena då var preparerad med åksjukepiller... Billy spyr när han åker. Stackaren. Han ser så jätteledsen ut och Flinga önskar sig långt därifrån. Pillret funkade och maken körde som om han hade ägg i bilen. Inget spyende! Vi åkte till Rövarekulan och promenerade en lång stund. I undanskymda skogsdungar kunde vi släppa de där rackorna lösa också. Flinga är det inga problem med, men Billy kan man kanske inte lita på riktigt än. Han såg sugen ut när han märkte att folk satt och fikade. Dessutom borstade han upp sig och ville skälla på andra hundar.

När vi kom hem fick Billy en strålande idé:
Han kom på att man kan ligga i soffan och tugga ben! Och Flinga som aldrig har gjort det förr hängde på. Efter fotot körde maken ner dem, men Billy fintade honom och hoppade via en fåtölj upp i soffan igen. Vi resonerade om saken och kom fram till att man "kliner" inte med ben i möblerna.







I eftermiddags slutade jag kl 15 och det betyder att man hinner en hel del hemma också. Klippa gräs t.ex.

Solen lyser kvar i trädgården i hörnet där man sitter och solar på sommaren alternativt flyttar in i skuggan under kastanjen.

Och så utsikten på andra hållet.
Det börjar bli höst...

Till sist ska det meddelas att Guds straffdom är över oss...

Flinga fäller.

Och löper (men det är inga större bekymmer)

Kolla Billy i stalldörren!

Paketleverans

Maken kommer hem och på trappan står en papplåda levererad med budbil. Det måste vara filtret till dieseltanken, tänkte maken - va´ bra. Maken låser upp ytterdörren, släpper ut Billy och går själv in i stallet. Big mistake...
Nu tar Billy över: "Aha, en låda, den packar jag upp!" Scenen som följde har ingen människa sett, men när maken kom ut från stallet fanns det pappsmulor SAMT vita frigolitbitar på precis hela gården. Bland detta strövade en lycklig valp!! "Hjälp, filtret" tänkte maken och rusade upp på trappan. Där låg det oskadat som tur var. Filtret är en ca 20 cm hög och ungefär 1 dm bred metallcylinder, så det hade faktiskt överlevt fint. Bara en liten detalj.... Gummipackningen var borta. Hur hittar man en svart gummiring på en ganska stor grusplan som befolkats av glad terv i förstörartagen? Kanske skulle börja med att göra en gastroskopi på valprackan? En enklare metod var naturligtvis att finkamma gården och hoppas på att gummiringen verkligen finns där hel och ren - eller åtminstone hel. Maken letar... och letar... och letar. Till slut tar han fram en räfsa och krafsar under trappan där paketet stod från början. Och ja, minsann!! Gummiringen kommer i dagen. Maken blir väldigt glad!

Nu börjar lille Billy bli ganska stor - och ganska stökig tycker Flinga.

"Sitter du här och skriver, matte, det ska vi ändra på! Nu ska vi härja med repet!!"

Vi är ute och rastar oss! Flinga kommer fint på inkallning och Billy något senare men i full karriär.

Överlevde!

Yes! Då är jag här igen pigg (hmm) och frisk och tämligen mig  lik.
Idag var irländske konsulten hos oss på jobbet. Det är han som går omkring och "gasar" där man minst anar det. Jag märkte inget av det där idag, men man vet aldrig. Han satt och glodde i kollegans dator och påstod att han inte kunde hitta uppgifter från förra gången. Jag hade dem mitt för mina ögon så jag reste mig och visade honom. Då såg han mycket dyster ut och jag skulle egentligen klappat honom, men han hade antagligen fått hjärtsnörp av det och kanske avlidit på golvet och det hade inte sett bra ut.
På kvällen blev vi sena som fan - inte bra, jag skulle vidare till underjordiska verksamheten. Men jag hann!
Igår var det ju ett möte för snälla (fatta att jag är invald där) och då är vi fem "damer" som pratar om fromma ting och dricker kaffe ur fina koppar och äter hembakade kakor.
Som kontrast till detta var det då underjord i kväll och där sitter jag som ensam kvinna bland nio herrar... Jooo, de vill det, för jag skriver så bra protokoll. (Tro det?!) Ingen av de där är snälla så det stör och dessutom har den ena halvan ett ont öga till andra halvan och tre var där för att reda upp meningsskiljaktligheterna. (Alla med?) Det blev lite "mudder" ett tag när en av gubbarna väste till mig: "jag skulle kunna sparka ner de där tre" och sen reste sig och talade om vad han tyckte. "De tre" blev lite spaka... Efter detta började det hela faktiskt arta sig och på slutet var vi överens allihop. En av medlemmarna ser ut som en riktig sumobrottare och har ungefär samma humör. Han är emellertid den som ser till att jag får en kopp och kaffe i koppen och kakor och han frågar om jag vill ha socker eller mjölk. Tänka sig!

Detta är egentligen otroligt likt - fast han jag känner brukar förekomma mera påklädd...

I´ll be back

Sent hemma i kväll. Möte i cellgruppen!

I morgon: Sent hemma. Möte i den underjordiska verksamheten!

Telefonjä..el

"Uppgradering finns" står det då på mobilen när man startar den och så jamar det och pinglar och "tudar" så man inte får vara ifred. Herregud. Då kopplar jag väl ihop den med datorn då så den där livsviktiga uppgraderingen blir gjord. Hah! Det var inte så enkelt kan jag tala om. Datorn gillade inte den idéen nå´t vidare, så den passade på att visa "svarar inte". Då börjar vi om och efter en stund kom det en ruta som visade i vilken ordning man skulle dra ur och sätta i USB-kabeln och stänga av telefonen och hålla in bakåtknappen och så ansluta fanskapet igen. Jättekul. Tog säkert en halvtimme att göra denna fantastiska livsviktiga uppdatering.
Klart!  Då var alla inställningar borta och det tog mig en satans tid att göra vid allting igen. Observera att jag är förtjust i datorer och mobiler och så där vidare, men detta var bara för mycket.
Är uppdateringen bra? Ingen aning - jag har inte hittat någon skillnad än...

Stridsberedd

Har man inte varit på jobbet på en hel vecka så kan vad som helst ha hänt. Det kan gå någom ny jäkel där som man aldrig sett förut, eller så kan någon ha försvunnit eller rent av blivit deporterad, man vet aldrig riktigt. I stort sett var faktiskt allting sig likt. Några smärre incidenter hade hänt, men folk var inte såriga i skallen eller hade mist ett öga eller så. Vi hade för övrigt inga chefer där idag så det innebar att vi kunde "spöga" som vi ville. Jag höll koll på Fleecen, för jag vet inte riktigt var jag har honom. Han är rätt så högtravande och förpestar fikarasterna med djupt jobbsnack. Jag satt och laddade och började berätta om när Billy åt upp mattan i stället. Fleecen tittade sorgset på mig och undrade om det säkert var valpen som tuggat på den. Guess... Sen började han berätta om den gamla filmen "Flugan" och att det troligen var framtidens form av kommunikationer att man kunde transformera folk och skicka dem elektroniskt. Undrar om den mannen är riktigt kry...
Numera slutar jag kl 15 på måndagar och det är ju alltid en glädje. Jag hann rasta vovvarna och rida! Vilken kontrast till flugdiskussionen... "The Fly" / The Fleece... hmmmm
Kanske bäst jag går och lägger mig.

Kattbesök

Katten fick besök alltså. Vi hade inte katt på besök. Murres förre husses dotter och hennes sambo var här i eftermiddags och tittade till honom. Murre är ingen social typ precis och brukar inte visa sig när här är folk, men han glömmer inte sina gamla bekanta så nu satt han i trappan och spann när de pratade med honom.
Det regnade men maken tvingade dem att åka en tur med frieserhingstarna. (Nää, de ville gärna) Sen åt vi äppelkaka och klappade katter och hundar.

Här visas en unik bild på herrarna katt. Ligger i samma soffa minsann.
I morgon är det dags för stridsberedskap. Jag var ju inte på jobbet på hela denna veckan eftersom det var fack och kurs hela tiden. Undrar om man vågar sig dit? Det kan bara inte ha gått en vecka helt friktionsfritt - vänta bara...

Höst blev det

Se så mycket jag fick gjort när maken var borta. Ny design här - höst... Ute är det inte mer än +10 grader, så det kan ju passa bra.
I alla fall: Gått med hundarna, dammat, tvättat lite, sanerat fönsterkarmarna, mockat i alla boxar, delat ut hö och havre, sopat stallgången och så kommer jag att få laga middag också.
Jag tycker jag börjar känna mig utsliten...

Ssssuuuuckk...

...och då är jag tillbaks efter ett uppehåll bestående i att valpen pissade på mattan utanför kontoret. Nu är aset den lille vännen inte liten längre och pissmängden blir därefter. Länge sedan detta hände...

Övergiven...

...alldeles ensam och stackars är jag. Maken är förlupen och roar sig med ardennerklubben  på en bussresa till Falkenberg. Här får jag gå och sköta hästar och hundar och katter. Vovvarna har precis röjt kraftigt för ena tuggbenet var finare än det andra och Billy flydde för livet när Flinga ville "byta". Hon gick efter honom och klämde upp honom i ett hörn och tog det bästa benet. Mattorna är inte sig lika längre och inte viss inredning heller...

Dessutom kallar dammvippan och dammsugaren. Jag kanske måste ligga lite i soffan först.

Grodan ju!

Jeanette ville se grodan (för eventuell prinstillverkning?!) men Hulda ville inte ha bild. Hur blir det då?

Det blir den här:

Här minsann... får man samma award nästan samtidigt. Jag blir lite stolt! Både Elna och Hulda lämnade den här:


1. Varför började du att blogga?
Jag satt och läste andras bloggar och insåg att det där kunde ju jag också göra. Jag ville ha en blogg som ifrågasatte saker och ting lite - inte en "snäll" en. Det här med bloggandet blev ju väldigt lyckat för jag har lärt känna människor som jag aldrig i livet hittat annars. De jag har träffat personligen verkar det som om jag alltid har känt. Jag hoppas på att få träffa fler.

2. Vilka bloggar följer du?
De som handlar om vanligt hyggligt folk som mestadels delar mina intressen. Djurbilder är alltid kul att titta på. Kluriga språkvändningar uppskattas också.

3. Vilka favoritfärger har du?
Grönt. Blått. Lila. Rosa. Jag kan inte med gult...

4. Vilka favoritfilmer har du?
Maken påstår att jag är sjukligt intresserad av katastroffilmer... fast en favorit i en helt annan genre är "chocolat" - den älskar jag!

5. Vilket land drömmer du om att få besöka?
Jag har aldrig varit i USA... Jag skulle gärna se riktig vildmark också, t.ex de jättestora skogarna i Canada. Till Sydafrika och Australien - dit är det långt... Här hemma går djuren, så jag får nog spara de där resorna.

Och så ska den här vidare. Nu går den ju runt på "mina" bloggar. Jag får kanske fuska lite:

Lilitha har en blogg som man helt enkelt får besöka och begrunda. Jag finner den väldigt tänkvärd.

Mickan skriver bloggen Any Animal. Den är fantastisk! Rena uppslagsboken.

Nina :s blogg handlar mycket om vovven Totte men där finns allt möjligt annat också. Henne har jag träffat och trivs jättebra med.

Kan man få lämna vidare till bara tre fast det ska vara fem stycken egentligen? Jooo, det kan man.

Ber att få återkomma...

...efter kursen. Vi har nämligen hemuppgifter - jag måste hinna fånga en groda

Måndag - en tradig en...

Ingenting fungerar (och ingen vet varför) Värdelöst. Infinner mig på fackets expedition kl 8.00. Inte en käft kom förrän 8.30... Jag tror jag sussar lite längre i fortsättningen de där dagarna. Ett par av "tanterna" rök ihop om ett paket eller vad det var? Kul, jag kände mig som på jobbet, bara det att här var jag inte inblandad. Rätt som det var kom en liten hund... den medföljde sin matte. Hmmm, kan man ta med Billy månne? Då hade det blivit fart på skiten - ingenting hade mera varit sig likt.
Sen kom vi inte in på datorerna som vi skulle. Två av oss "fanns inte i systemet". Jag fick inte gjort mycket vettigt och när jag äntligen fixat power point så kom en och sa att hon inte kunde läsa den så bra. Kunde jag använda tydligare skrift? (Jag kan använda blindskrift till dig din fan) Ingen var direkt otrevlig, det vill jag inte påstå, men jag glömmer ingenting och en vacker dag är jag varm i kläderna och då blir det inte kul för dem som drygar sig.
Imorgon och ytterligare två dagar är det kurs för fackombud. Mycket sådant nu. Gäller att suga upp allting så jag kan "spetsa" mig lite och inte bara gå och verka dum...

En så´n här liten var det som förekom hos oss. Bara det att den var inte precis silkeslen i pälsen utan klistrig runt nosen... Annars var den rar - behövde bara tvättas lite.

Sista värmen?

Sommarvärme idag också. Riktigt varmt var det. Hundarna ville inte rasta sig riktigt därute så på kvällen kom lille Billy igång å det fruktansvärdaste inomhus. Han sprang med ett rep i munnen och daskade till allt möjligt som råkade vara i vägen. En gång i minuten hoppade han upp i soffan till mig och väsnades. Bagheera trampade han ner, men det bekom inte katten något nämnvärt så det var bara en så´n där grej i förbifarten. Nu är han ute på gården och skäller vilt på vad som nu kan finnas där.

Lille Bazzakulls Bellini har blivit en bra bit större. Från oskyldig till huligan på två månader!!



Hyfsad lördag!

När jag var ute med valprackan i gårkväll eller snarare i natt så lyste den nästan färdiga fullmånen bakom tunna moln så det blev liksom en strålglans runt den. Mycket vackert. Alldeles tyst ute...
Maken körde ut till en kund på förmiddagen och jag fick vila mig lite i soffan. När han kom hem hade han varsitt tuggben till hundarna. Billy kom farande upp i soffan med benet i högsta hugg. Man får vara tacksam att han inte tog ut ett öga på mig...
Jag satte en pullargrimma runt "snudan" på Cosmos idag när jag skulle rida och nu minsann gick han inte där och hängde. Han fungerade fint! Efter 20 minuter började jag må illa av ansträngning. Tur det gick så bra så jag kunde avsluta. Cosmos däremot mådde fint. Maken skodde om en hov på honom när vi kom in och då somnade han "hängande" i grimskaften.

Ingen bild på ridning. Men en när vi spänner för vagnen kanske? Cosmos närmast!

Började inte så bra

Igår morse skulle valpen ut för rastning kl 5.30. Stiger upp och får skära mig genom luften i trappan. Två jättekattskitar i ena lådan -ej övertäckta. Jag täcker dem genast! Nerför trappan, ut i köket öppnar för valp, öppnar ytterdörren, larmet startar! Nämen det var väl fint. Speciellt som maken lyckades sticka in huvudet i larmad sadelkammare förut i veckan och sen köra iväg så vi fick en utryckning. Det kostar oss inget extra men de tror väl att vi är lite rubbade... Jag svarade på första telefonsignalen och talade om kod och orsak och tackade så mycket för att de ringde.
Valp ut. Valp in. Hex till badrummet. Där kan man också skära sig fram med kniv för det ligger en kattskit i duschen. Man kan väl få spader på det här skitandet. Murre givetvis som står för denna. Sanering utförs!
Hex lägger sig igen.
Nästa gång jag stiger upp händer inget konstigt... Städning och tillverkning av äpplekaka för kl ett kommer Elna
Sen blir det en så´n där rolig eftermiddag med prat och kaffe och äpplekaka och faktiskt hyfsat väder! Och tiden går fort...
Fredagen som började "sådär" blev en riktigt bra en!!

Nä, så här fint hade jag inte gjort, men bilden är trevlig!

Mer invecklat...

...än igår. Man måste ju bara fortsätta Myran-story för den har vecklat in sig en bit till. Nu är hennes morfar död. Han dog i lördags. Synd, konstigt bara att hon aldrig nämnt någon morfar.
Hennes mobil var faktiskt stulen, så därför kunde hon inte ringa igår. Fast på eftermiddagen var det för att kontantkortet tagit slut. Hon har väl inte något kontantkort. Mobilen sitter limmad i örat på henne hela dagarna. Ja jisses!
Ullrich har andra mer jordnära problem. Han var på väldigt dåligt humör i morse. Och så berättade han: "Bredbandet hemma vill inte fungera. När jag skulle tanka så fungerade inte etanolpumpen, så jag kunde inte blanda (kan man blanda etanol i bensin och framföra en hederlig Volvo inte alldeles ny?) Katten blev utelåst och kastade sig på altandörren så det sa plaff och hunden hade bajsat i köket" Tänk er detta sagt helt gravallvarligt med tysk brytning. Vi skrattade så vi grät...

Synd att man inte kan tanka spannmålen direkt i bilen...

Stygg?

Är Hex en pest på sitt jobb? En fästing i r...n på översittarna? Definitivt och jag kommer inte att ge mig en tum. Hex hatar när de-med-"finare"-utbildning försöker sätta sig på oss andra. De "fina" brukar inte vara vana vid sådan taskig behandling. Fleecen ligger alltså risigt till...
Hör på detta då: Myran har en snäll make. Han ringer på morgonen och meddelar att Myran inte kommer idag. Hon har nämligen åkt till vårdcentralen med deras 3-åriga dotter. Vi hade väntat oss ungefär detta för igår meddelade chefen Myran att hennes släktingar måste betala för vad de köper hos oss. Det har de hittills sluppit att göra. Det hela hade kanske kunnat passera om inte Mim varit vaken och upptäckt saken. Ok - Myran surar och vill inte jobba. Kl 7.50 ringer Myran själv och meddelar att hon inte kommer till jobbet idag för hon har varit på akuten i Malmö hela natten med en sjuk släkting. (Was??) Myran blir upplyst om att hennes man precis har ringt och sagt att hon var med dottern på vc. Kort paus. Myran ringer och meddelar att hon varit med dottern på akuten. (Liar, liar) Vid lunchtid ringer Myran och meddelar att dottern har maginfluensa och kräks (nähäää..!) så hon kan inte komma och jobba i morgon heller. Kl 14.30 ringer Myran och vill prata med sin närmaste kollega. Myran meddelar att dottern kräks och att hon själv nu mår så dåligt av att chefen har pratat med henne om gratisjobbet så hon ska köra till psykakuten. Myran vet inte vad hon pratar om i det där sista fallet...
Hex kommer att trivas fint med sitt kommande skrivbordsjobb på annan ort tillsammans med sina idoler!

Och den som skämtar om eller använder det där med psykakut som osanning måtte bli drabbad. Den här bilden är däremot fin...

Fleece...

Då har vi Fleeceerik på plats. Fleeceerik kan allt... Fleeceerik frågar hur vi gör och varför vi gör det och så står det inte i rutinerna. Fleeceerik tyckte det var mycket bilar på vägen (!) till detta nya jobbet. Fleeceerik skämtar och är jätterolig - njaaäää, det är inga roliga skämt, bara tramsiga.
Hex gör inte som de andra "flickorna" det vill säga (nu ska vi inte skriva så rått som jag brukar uttrycka det för maken) jag giter inte fnissa och skruva mig och tindra med ögonen. Hex anföll i stället och stackars fleecen såg ut som en sån där gul träblyertspenna ni vet i ansiktet. Hex undrade var han hittat de där rutinerna, för jag hade aldrig sett dem. Fleecen ändrade sig då till att han kanske trodde att de fanns där. (Skärpta kolleger jag har som svalde det där och började hacka och stamma och inte kunde förklara sig) Hex kunde även berätta varför vi gör som vi gör och att detta däremot uttryckligen står i rutinerna!! Dessutom sen cirka tio år... (Aj fan)
Hex tror inte att fleecen kanske kan så mycket som han tror att han kan. (Alla med där?) Hex misstänker att det är en så´n där som låter truten gå för att avleda från vad han faktiskt får gjort.

Elak? Jag? Det är bara att bära sig ordentligt åt och inte spela Allan så ska jag möjligen bli snäll igen. (?)

Bytt!

Mitt fackförbund bytte namn i fredags kl 23.00. Gissa vem som satt limmad vid datorn då? Joooo, för det gjorde jag visst det. I alla fall, i kväll var det namnbytesparty i Landskrona "någonstans vid havet"...  Vi hittade dit och riggade upp allt möjligt i slottsparken. Regnet hängde i luften men det var varmt och vindstilla. Korv och bröd och kaffe och tårta. Underhållning med "vanligt" band och en sånggrupp med... (ja, vad 17 ska man kalla dem? Förståndshandikappade...) De var definitivt inte handikappade när det gällde sången! Ett par av dem hade röster som var tonsäkrare än många s.k kändisars. De kunde texterna på engelska till svåra låtar helt utantill. Och hur lätt är det att sjunga "Lyckliga gatan" och vara hörselskadad? Men det kunde en av tjejerna!!

Det var mer än en person i publiken!

Fint va! Citadellet med vallgraven runt omkring:

Slottsparken med vallgraven och bakom går solen ner i havet.

I was bitten

Så hette en serie som viasdes på Discovery tror jag. Den handlade om folk som blivit bitna av spindlar, (främst korsspindlar) ormar eller skorpioner så fingrar och armar och ben ramlade av dem under fruktansvärda plågor. Sen hamnade de på sjukhus och blev någorlunda ihoplappade igen.
Så var det här idag. Jag låg fredligt i soffan och tittade på friidrott och vid mina fötter sov Bagheera. Jag tänkte mig inte för utan sträckte på mig så mina fötter kom inom hans bitradie. Han gav mig ett hugg i foten som hette duga. Sen somnade han om. Ingen långsinthet där inte. Jag sydde ihop foten och såg vidare på tv.
Efter friidrotten flyttade jag ut till solstol i trädgården för det var full sommarvärme ute. Jag la upp fötterna på en plaststol och satt och läste. Murre hoppade upp på den och la sig. Rätt som det var fick jag ett kattbett i foten igen! Nu var det Murredrul som bitit mig. Han brukar aldrig göra så, men nu såg han väldigt förtjust ut. Jag hade antagligen vickat på fötterna och det tyckte Murre tydligen såg trevligt ut.
Jag är alltså numera "bitten" gånger två och man kan undra om det egentligen är tamkatter som man har här?

Och här visar då Murre vad han har att erbjuda i tandstatus!

Återfall

Igår fick jag för mig att göra något jag inte gjort på väääldigt länge... Det är stor skam egentligen, för möjligheter finns och andra som gärna vill kan inte. Jag som kan giter inte. Man får skämmas...
Jaha, då går man alltså ut i hagen och fiskar in Cosmos. Han är körd under sommaren så han är i hyfsad kondition. Det där sista kan nu vara en nackdel. När jag kom ut med sadeln såg han ut som om han skulle storkna! Det är en mycket slipad häst så man vet inte om han började se möjligheterna. Bäst att ta det säkra före det osäkra, så det fick bli medföljande lina också. Ut på ridbanan. Nä, han var inte överpigg. Aha, då ska Hex upp på den där 169 cm:s draken. Det är inte roligt när man är otränad och inte längre väger 54 kg. På den tiden hade man lika höga eller högre hästar och nådde man inte från marken så tog man ett litet hopp så foten kom i stigbygeln. Inget fusk med pallar eller stenar. Nu hoppas här min själ inte och faktiskt är det numera så att man ska sitta upp med hjälp av pall eller så för att inte slita på häst och stigläder i onödan. (Läs inte slita på den tungrövade ryttaren...)
Jag har ett fiffigt stenblock i kanten på ridbanan och står man på det blir det perfekt för att kunna sitta upp.
Varenda häst i hela världen har fatttat det där och när man leder fram dem till en upphöjning så svänger de ut med bakdelen och står och tittar på en öga mot öga. Cosmos också! Han provade detta trick ett par gånger tills jag klappade till honom från andra hållet och upplyste honom om att stå stilla. Ok, Hex upp i sadeln.
Jag höll ut i 20 minuter. Cosmos som är en vänlig själ höll ut han också. Sen blev det puts och gull och rycka manen och Cosmos tyckte det var väldigt trevligt.
Om en timme eller så får jag reda på hur otränad jag är, för DÅ lär det kännas i benen.
Och någon bild ska vi inte ha till det här inlägget!!

Hyfsat kreativ

Man måste ju ha ett öga på friidrotten i tv och eftersom det är så värdelösa tider när evenemanget går på andra sidan jordklotet så får man ju passa på om det råkar vara en ledig dag. Alltså: Soffan. Jag vände ryggen till i fem minuter och tyckte att maken kunde hålla ett öga på hundarna. Maken är aningen förkyld och alltså döende... När jag kom tillbaks låg det pappsmulor överallt. "Vad är det?" "Det har jag inte sett" "Du måste ja ha sett att Billy har tuggat sönder något, det är ju mitt framför dig" "Nä, jag tittade på tv" Gaaahhhh!!! Blind och döv tydligen.
Billy hade hittat ett VHSfodral och gjort konfetti av det, så det var inte så farligt.
Efter friidrotten klippte jag gräsmattan. Murre satt i perennrabatten och "hjälpte till". När jag var klar slog jag mig ner i en trädgårdsstol och tittade på resultatet. Det var varmt i solen och det blåste inte. Murre kom fram och hoppade upp i mitt knä. Det gör han aldrig inomhus. Sen satt vi där och resonerade om saker och ting i nästan en halv timme. Vovvarna lekte på gården. Flinga har upptäckt att det är prima att dra Billy i öronen när hon ska hålla honom. Billy gal i högan sky...
Sen tränade jag lite lydnad med valprackan och får han gott om "karameller" så fattar han fort. Båda två var rätt spaka när de kom in och la sig att sova en god stund. Sen ska det ses på tv och det går numera till så att Flinga sover i makens knä och Billy som också vill vara i knäet kravlar och sprätter och bänder och väsnas i mitt. Till slut åker han in i sin hage och där somnar han oftast ögonblickligen.

Låst

Låst alltså, inte lost, fast det kanske faller lite under samma avdelning?
Stiger upp kl 6.00 i morse - eller snarare försöker stiga upp för jag har så ont i ryggen att jag knappt kan stå. Det är en intressant situation att försöka ta sig nerför trappan liksom utan att belasta benen. Går inte så bra. Kommer ner i badrummet och faktiskt ner på toastolen också. Sen går det inte alls längre... Funderar en god stund på hur jag ska komma i upprätt läge igen och det går ju sen jag har samlat mig. Däremot går det inte att göra någonting som medför att jag lutar det minsta framåt, bakåt eller åt sidorna. Ok - då går jag jätterak ut  köket och tar en bra dos piller och sen går jag jätterak uppför trappan igen och lägger mig. Det går definitivt inte över för det, men jag somnar efter ett tag.
Kl 7.30 när jag egentligen skulle börjat jobba ringer jag såklart för att meddela att jag blir en dryg timme försenad. Det visar sig inte vara det enklaste... Numera (länge sen jag ringde mig sjuk en morgon tydligen) kommer man inte på villkor fram i receptionen förrän 10 minuter efter att vi öppnat. Fast 7.38 svarar någon. Bara det att det är en kollega som slutat hos oss och nu när hon loggar in sig på telefonen hamnar ändå samtlen hos oss. Hon hinner svara en gång till innan vi fattar detta. Hennes nya chefer är en aning "behind" men nu hade vi ju hjälpt dem att inse detta lilla problem...
7.40 är jag i princip efterlyst, men nu minsann svarar Isa och jag meddelar att jag är på väg.

Ryggen fungerar som smort (!) resten av dagen. Make kommer och visar hundkollektionen på lunchen och eftersom det är en solig dag kunde han demonstrera dem på uteplatsen. Billy blir så pigg av allt folk att han tjuter rakt ut av förtjusning.

                   

Här sover han på kontoret.  Bagheera sympativilar han också - i den rena tvätten...