Lugn och ro, tack

Söndagsförmiddag och ensam hemma – Yes!! Efter att ha släppt ut hästarna i på sina ställen 60 cm snö skulle jag äta frukost i soffan i lugn och ro och titta på Tv. Stryk det där med lugn och ro... Först gick det bra, men sen kom Murre och började gå omkring i köket och vid Tv:n. Sen satte han sig på mattan och glodde. Efter ett tag började soffan liksom skaka undertill. Han har börjat ”gå armgång” med tassarna i soffbottnen medan han ligger på rygg och drar sig fram. Hemskt kul! Speciellt akt två som går ut på att han kör ut huvudet under min huvudände och tittar man ner då blir han så exalterad att det mycket väl kan komma en tass svingande med utfällda klor... Han leker så det är inte mycket att säga om detta. Jag tittade ner i enorma gula ögon och för att få bort honom så kastade jag en liten boll som låg på soffbordet (Ingen katt leker med den numera) Men NU skulle det lekas och skuttas runt i hela rummet och köket. Murre 13 år... Det var ju ett himla liv. Till slut rullade bollen in under en kista och då var han där och bökade. Nu kunde jag välja mellan att 1) höra på bumpandet och skrapandet, eller 2) resa på mig, gå efter ett långt spröt och peta fram bollen. Jag valde alt. 2. Jag är en mycket snäll kattmatte.

Detta är ingen rolig syn om man vill vara ifred i sin soffa...