STOR nyhet!

Vi väntar lite med nyheten...

Vaknade 11.10... Då hade redan en granne varit inne på fika, så jag missade visst det. Anledningen till min något sena ankomst var en stor och ståtlig jubileumsfest i går kväll. Det var tydligen en rolig fest för när vi kom hem och skulle lägga oss så lyckades maken vara en god stund i badrummet med kattskit i duschen. Ja, han duschade inte givetvis, men ändå. "Men kände du inte att det osade?" undrade jag för det stank ju i halva huset. "Nä"

Denna storslagna fest gick av stapeln i ett s.k finare bostadsområde i den numera livsfarliga staden Malmö. Det är en jubilerande förening som makens son har grundat. Utanför dörrarna stod minst två "gorillor" och den ena bröstade upp sig mot maken som förresten bar på en jättestor blomstergrupp. Jag trippade bakom i skyhöga klackar. "Vem söker ni?" Gorillan hade så´n där hörsnäcka och sladd i nacken och kostym! "Jag är M:s pappa" sa maken och jag stack fram mitt lilla näbb och sa: "Så det är väl lämpligt om vi får träffa honom" Jaha, jo, visst, givetvis och gorillan öppnade dörren och släppte in oss. Där inne kom genast en gammal bekant och han hälsade och tog blomman och placerade den ganska bryskt i gorillans famn. Sen fick han bära blommor hit och dit en god stund...

Jag frågade M själv senare på kvällen om de hade inhyrt säkerhetsfolk. Nädå, det är folk i föreningen som har det som sitt ordinarie yrke och det behövs tufft folk i dörren. Vissa föreningsmedlemmar har sin bakgrund här och det medför ju vissa problem. Man har ingen rätt att avvisa dem som vill sköta sig. Men "blood in, blood out..."  Usch, farligt...

Men nu var det ju "dagen efter" Jag fick så småningom asa mig ut i solen och rensa rabatter och bära sten och räfsa löv och klippa rosor och bli anfallen av jättestora myror som hade synpunkter på att jag rörde deras bo. Det är stora röda bestar så man får passa sig så de inte biter en. De förstör inte växterna och vi kommer bra överens annars så de får vara kvar.

Den stora nyheten då? Här: På kvällen gick jag ut i trädgården och beundrade det jag hade gjort där tidigare. Fåglarna sjöng för fullt. MEN! Jo, det var sant! Svalorna har kommit tillbaka!! Det satt en och sjöng på den gamla elledningen och jag blev ju bara så lycklig...

Äntligen! Välkomna (vem söker ni - nääää)