Tjuvar i huset

När jag vaknade såg vädret väldigt inbjudande ut! Solen sken från klar himmel. Kanske blåste det lite.
Ut med hundarna. Baggi ville ut i kattgården och när jag öppnade fönstret så han kunde hoppa ut blåste det iskall östlig vind rakt in. Brrr... Tittade på termometern - plus tre grader. (Jag tror jag går och lägger mig igen)
Då blev det frukost i tv-soffan. Maken hann sätta sig vid datorn och när han frågade en sak så reste jag mig och hjälpte honom. När jag kom tillbaks var allt inte riktigt sig likt...
"Någon" hade knyckt den ena ostskivan från min smörgås. Den andra låg prydligt kvar.
Fyra helt oskyldiga djur förekom i närheten.
Jag tror förstås att jag har alldeles klart för mig vem förövaren är.

Visst är han listig! Inte knycka hela mackan för då hade det kanske märkts för mycket.
"Matte är kanske lite dum i huvudet så jag kommer undan med det här."

Lyckad vårdag!

Tänk att pricka sin lediga dag så att det är vår och tämligen varmt ute.
Ardennern valdes ut till dagens förlorare, alltså den häst som skulle arbeta. Han stod i stallgången och såg dyster ut, men när han kom ut på vägen tyckte han nog det var ganska kul. Han ser ut att trivas i alla fall.

Det är roligt att åka i ganska sakta mak bakom en bred ardennerrumpa!

Vi kör förbi bonden T. som har tre jättestora gårdar med kossor. Här ryms ca 300 st. Där finns mjölkrobot och allt. Korna ser fina ut, men särskilt tama är de inte...

Nu är det dags för mig att kliva av vagnen och fotografera. Maken vill se Leo från sidan på bild. Leo själv vill helst inte stå och vänta utan stegrade sig framför vagnen(!) Synd jag inte fick fotat det...

Här travar han i alla fall i bra form. Jorden är förresten torr och går att så skulle jag tro.

Så hittar jag ett fynd på marken:

Violer! Jag måste ta bild. Maken gastar om var jag blir av. Han förstår sig inte på naturfoton...

Jaha, då kör vi hemåt igen. Tar med denna bilden också så man ser var vi bor. (Vid pilen...)

Efter körningen blir det dusch och godis till Leo.

På gården är det två som roar sig:

Mitt i språnget så att säga! Här går det undan så det rent bokstavligen ryker! Billy har bollen och Flinga ligger i för att plocka den av honom. Hon är definitivt snabbare så han gör rätt i att se en smula jagad ut!

Stor försiktighet

Har man varit borta från jobbet sedan i fredags kl 15 kan precis vad som helst hända till onsdag morgon.
Hex kryper in på armbågarna som en commandosoldat för att undkomma anfall så där med en gång.
Det gick inte bra... Det kom något fladdrande och nästan sprang ner mig meddetsamma och konstaterade: "Det var länge se´n" (Så jädra längesen var det inte)
Förmiddagen i buren gick väl i stort sett smärtfritt. En typ ringde vid elvatiden och undrade om vi hade öppet. (Guess - i fall jag sitter här och svarar dit ljushuvud. Sa jag inte, nej...)
Strax före lunch skulle jag hjälpa Mini att ta bilder på våra instrument så de med inget eller obefintligt minne vet vad som ska användas när.
Vi har en enormt dyr och krånglig jättestor digitalkamera som vissa tror vi behöver, men enligt mig skulle det gå precis lika bra med en vanlig liten. Den här är så fruktansvärt avancerad och dessutom tung.
Koppla in skiten till en dator. Bildprogram upp. Instrument fram. Hex tar bild. Helt ok! Nästa gäng instrument fram. Hex tar inte bild för nu kommer vår praktikant in och börjar babbla sin skit. Han har en mugg kaffe med sig och det ska vi fantamej inte ha när vi jobbar. Han lägger sig i hur jag ställer in kameran. (Passa dig gosse annars dör du) Mini börjar huka sig och väntar på att Hex ska tappa fattningen och anfalla besserwissern. Han babblar vidare om hur han ska kunna få över foto från datorn till usb minne "och använda i undervisning" (UT, as) Hex ger honom en kort info om att detta kan vi bara göra på vissa datorer. Nu bryter han min bildserie och ska prova sin idé. Funkar icke, nej. Bara vissa datorer, ja.
"Du stör" sa Mini. Bw börjar diskutera om Minis sambo inte tycker om honom. (Ja, jag vet väl inte hur det kom in i bilden)

Hex ställer försiktigt kameran ifrån sig och går på lunch.

Han vill kanske ha sitt kaffe spetsat...

Återkommer...

...snart med en eller annan rövarhistoria!!

En del...

...hann jag ju med idag. Det berodde på att man fick masa sig upp en hel timme tidigare och eftersom jag brukar gå upp vid halvelva så var det inte så roligt.
Dammsuga orkade hann jag inte.
Det blev sol och vindstilla i dag så jag lyckades räfsa i rabatter och börja släta ut alla mullvadshögar.
Trädgårdsinspektion visade att allting tycks ha överlevt vintern. Till och med kaprifolen som Billy slaktade så hårdhänt i höstas. Nu gäller det bara att valpsäkra den och det kan bli svårt.
Strax före kl tre masade maken sig ut så vi kunde spänna för hingstarna och köra en tur. De gick alldeles utmärkt fast de inte sprungit några längre träningsrundor i vinter.
Maken fick för sig att fotografera mig med hundarna - han ville se hur pampig Billy är sa han. Ursäkta att jag och Flinga kom med på bild...

Det är bara det att Flinga är vackrast!

Vår utom ute...

Vår på bloggen! Konstigt nog så krånglade det inte alls när jag "byggde om".
Igår var det varmt och trevligt utomhus, idag försvann inte dimman utan det förblev kallt och fuktigt. Vi körde en runda med hästarna och höll på att frysa snudorna av oss. Nästan...

Trött och gäspar

Nyttigt!!

Var bjuden till en gammal väninna (väninnan är inte gammal) igår.
Maken var inblandad som yrkesverksam hovslagare först och sen gick vi in till de mindre djuren - hundarna. De har en schäfer som är sex veckor yngre än Billy. Till min stora glädje hade denna vovve stundtals samma tomma blick som Billy och han hörde inte mycket bättre heller. Dottern i huset är en duktig hundtränare så hon lyckades "väcka" honom stundtals, men sen återkom "tonårsbeteendet" igen. Alltså är Billy normal...
Sen fick vi mexikanskkryddad mat. Supergott! Till detta måste man absolut ha Tequila... Åtminstone väninnan och jag. Väldigt vad det sjönk fort i den där flaskan - måste ha varit något fel på den.
Och i morse mådde vi båda BRA -haha!!

Ny lärdom

Ibland upptäcker man nya saker.
Blir bjuden till väninna på fika och kattvisning!
Två (visserligen stora) maränger ligger i en konditoripåse. De såg väldigt fina ut. En med lakritsstrimmor och en med jordgubb.
Vi tänkte nog egentligen att det där kanske var lite snålt...
Efter vars en halv maräng satt vi och tittade på varandra och undrade hur vi skulle orka få i oss den andra halvan.
Du milde vad jag var mätt... Kan det ha varit magiska maränger?

Det hade nog varit mer lagom med den här storleken...

Träning med klös!

Eftersom ärthjärnan glömmer allting fortare än han lär sig så får man ägna en stund varje dag åt enklare lydnadsträning såsom "sitt" och "ligg". Jag fick ung hanhunds reaktion på detta mycket väl beskrivet för ett par dagar sedan. "Sitt" ung hanhund tänker efter: sitt...? Det har jag hört någon gång. "Sitt" hmmmm?? "SITT ditt as" ung hanhund sätter sig gränslöst sakta. Matte är hyfsat irriterad.
Alltså. Hex: "Ligg" Billy provar att säga "bjäfs" i ett tonläge som skär i öronen. "Ligg" Billy travar en runda i rummet och ser allmänt dum ut. "L-I-G-G" Billy lägger sig faktiskt!! Hex ska precis berömma denna enastående bedrift när Billy rusar upp som ett skott. Hex ser i ögonvrån hur kisse misse Bagheera ilsket siktar en gång till med klorna på Billys svans som råkat svepa över honom där han låg i sin låda.
Stackars Billy. Äntligen gör han rätt och så blir han klöst i svansen.

En av favoritpositionerna

Vaddå för ägg?

Åkte och handlade efter jobbet. Ägg skulle jag visserligen ha och där finns ju alla upptänkliga sorter och kvalitéer. Så stod det på en skylt: Dragge Ägg.
Dragge Ägg??
Vi skiter i det en stund för när jag hade betalat och höll på att packa ner allting så kände jag tydligt att ena 1½ liters paketet med mjölk definitivt inte innehöll den mängden. Förpackningen var hel så det måste ha hänt något i själva tappningen. Kassörskan var inte gammal. Hon lyfte misstänksamt på paketerna och jämförde. Hex reste långsamt ragg. Hex fick gå och hämta en ny mjölkpaket.
Dragge Äggen då?
Dragéägg skulle det stå. Godisägg till påsk alltså.

Eller varför inte ett Fabergéägg? Med äkta juveler och massor av guld!

Tämligen händelslöst...

Typisk söndag alltså.
Vovvarna var med maken ute i hagarna i morse. Där lyckades Flinga bli lite smutsig om tassarna medan Billy glatt kom rusande insmörjd med lera upp över knän och hasor samt hela magen. Inte lönt att tvätta av det där. Bättre att låta självtorka och sopa upp.
Pratade i telefon 1 timme och 20 min utan vidare!
Bagheera tyckte plötsligt att det var dags för lek så han anordnade kattrace genom rummen alldeles för sig själv.
Pratade med min gamla moster i telefon. Hon hade det lite besvärligt för ett tag sedan men jag skickade dit två änglar, ringde tre hotsamtal, ett vanligt samtal samt skickade ett mejl till myndighet så nu hade tingen liksom tagit en annan vändning och hon var glad igen.
Murre ville ut i stallet och jaga. (Hex hoppas och ber att han inte ska träffa på någon främmande katt därute och hamna i slagsmål)
Make deklarerade under högljudda stånkanden.
Vi äter våfflor!
Vi sover middag...
Vi går ut i stallet. Där upptäcker man att ardennerfanen har sparkat på vattenkoppen så den hänger kvar bara i röret. Han ville antagligen prova vad hans supereleganta nya skor egentligen duger till... Jaha, då fick vi koppla förbi det där och så blir det vatten i spann inatt för honom.
In och äta middag och så är det snart måndag.
Det var visst inte så händelselöst i dag i alla fall.

Den sanna sanningen

Om man nu läser kommentarerna från förra inlägget så var tydligen allt lika (o)sannolikt.
Så har jag det varenda dag. Inget att förvåna sig över...
Turligt nog, får man ju ändå säga, så var det den försvunna hundralappen som inte var sanningen. Av någon anledning så visste Isa det...
Allt annat är så sant så. Det kom två uniformerade poliser i målad bil, parkerade utanför och klev in. Myrans man kom samtidigt från annat håll med rosor och allt och tågade efter dem.
Någon har helt ostraffat sagt till någon annan "jag anstränger mig faktiskt för att tycka om dig".
Visst snor folk toarullar...
Allt det andra är också på riktigt fast man skulle kunna tro att det är filmscener.
Så är det!!

Sannolikheten för detta...

Kommer nu att beskriva en del scener från dagens id. En är inte sann - vilken?
-Myran blev skitförbannad när hon ringde fem minuter före öppningstid och ingen svarade.
-En reparatör med ögon som pisshål i snö dök upp vid åttatiden. En liten stund efter ringde hans chef och undrade om "C var kommen så de visste var de hade honom"
-Två uniformerade poliser dök upp och ville prata med Myran.
-Bakom dem gick Myrans man med en bukett rosor.
-En före detta kollega ville hämta de säckar som vi får vissa varor i "för nu hade hon haft de gamla i 12 år och det har gått hål på dem"
-Larmet utlöstes på morgonen av personal.
-Myran har gjort av med nycklarna till jobbet för andra gången.
-En hundralapp försvinner spårlöst från Isas kassa medan hon vänder ryggen till.
-En kollega meddelar en annan att "jag anstränger mig för att tycka om dig"
-Någon har stulit toalettpappersrullar. Ungefär fyra stycken.
Gissa vilt! Ära och berömmelse till den som klarar detta!

Utlottning...

...pågår hos Helena
En väldigt speciell årsdag som firas idag!
FINA tavlor finns att vinna!!

Oliktänkande

När man går ute i stallet och fodrar hästarna kan man fundera över hur de där som "bara" är djur har helt olika sätt att bemöta sina så kallade problem. Är man häst tror jag att det största bekymret är hur man ska komma åt sin mat så fort som möjligt.
Vi väger upp höet i Ikeapåsar så man kommer alltså in till dem med en säck som ska tömmas på en bestämd plats.
Ett av stona står med rumpan mot dörren. Då hindras liksom infarten, men å andra sidan är hon beredd med mulen direkt man tömmer ut höet och där tjänar hon kanske en sekund eller två.
Hennes syster står med huvdet mot dörren och försöker sno till sig en tuss direkt. Då får man schasa undan henne och allt tar längre tid.
Cosmos gör ungefär likadant.
Hingstarna stoppar huvudet i säcken om det går och masar sig ytterst långsamt ur vägen. De bekymrar sig inte alls om att man föser dem eller klappar till dem på halsen. Denna variant tar definitivt längst tid.
Så har vi då herr Klyftig - nämligen ardennern. Han håller full koll på en, när man kommer med hösäcken är vägen fri eftersom han noga har flyttat sig ur vägen och står redo med nosen över höplatsen. Bara att hälla ut och så börjar han äta. Snabbt och enkelt!

Han har till och med ett ovanligt vackert "fodral" till sin skarpa hjärna!!

Paketet innehöll:

Jag fick ju rolig post igår! Blommor från Elna samt fjädrar till påskhattarna!!
Mycket fint!

Dessa skatter förvaras i den absolut katt- och hundfria delen av huset.

Och så är det ju sista gången "terminator" fyller månad idag. Elva månader blir han. Stor som ett hus. Hjärna som ett russin. Han fick syn på sig själv i den stora hallspegeln tidigare ikväll. Han hade aldrig sett något så stiligt. Han nosade på glaset och tänkte efter. Sen försökte han titta bakom spegeln. Jag ställde mig bredvid så han såg mig också. Minen när han tittade i spegeln och så på mig och så i spegeln igen var obetalbar. Hans hjärna gick på absolut maxkapacitet. När jag vinkade så det rörde sig på samma sätt i spegeln var det som om han fattade i alla fall nästan hur detta kunde hänga ihop.

                                                                      
Stekt falukorv och ett torkat grisöra fick vara "tårta".
Och sen ser vi på tv i husses knä! (Och sprätter med benen och krafsar och kliar och försöker ligga på rygg och slicka i ansiktet och bitas och flåsa och kränga med kroppen och bli djupt sårad och mycket besviken när man inte pallar mer utan släpper ner honom på golvet) 

För sent...

ska syndarn vakna. Nä jag har väl inte varit värre än vanligt idag, snarare en aning snällare till och med.
Det som är för sent är att jag har ju inte tagit någon bild av det jag fick med posten idag. Jag blev så lycklig av det och kvittrade en lång stund. Tacktack!!
Får ta in det i morgon i stället.
Billy gräslig har hunnit med att gnafsa ett bra bett ur en pärm på en av makens böcker samt provdra staketet runt rabatten på gården. Sen jagade Flinga honom och bet en stor munfull päls ur svansen på honom. Stackars Billy. Hoppas han slipper sådant i morgon. Då fyller han nämligen 11 månader!

                                           Här har vi en natt-terv till...

Nattarbete

Hex och make fixade i stallet. Hex skulle hämta spånbalar. Därute i vårmörkret fanns annat mycket roligare att titta på. Natthimlen t.ex.
Fast man måste fotografera "allt möjligt skit" först:

"Katthålet" in till logen. Viktigt att de passerar med svansen till höger...
Nä, nu ska vi se på himlafenomenet:

Här syns då Jupiter och Venus nära intill varann. Tydligen stod de som allra närmast igår, men det går bra med den här bilden också. Jag kollade och det är tydligen Venus som lyser starkast.

För övrigt ses soptunna, dieseltank och "allt-möjligt-krafs-bra-att-ha"

Vi flyttar in på gården:

En natt-terv!!
Och så planeterna igen:

Sen gick jag vidare ut i trädgården där det var alldeles mörkt och stjärnhimlen lyste för fullt. I söder satt Orion hur klar som helst. Ingen idé att fotografera - man ska visst ha en exponeringstid på en kvart eller så om stjärnbilder ska bli någorlunda hyfsat avbildade.
Nu kom maken mad stora steg och undrade vad i hela friden jag höll på med. Aj då, jag skulle ju hämta spån.
Glömde visst...

På plats

Efter idogt staketbyggande och -förbättringar befann sig alla hästar där de skulle i kväll. Ingen ville prova spänningen, de känner kraftfältet från tråden utan några praktiska övningar.
Dessutom la vi en god stund på att valpsäkra rabatten vid stallet så det ska kunna se ut så här till våren igen:

Lille älsklingen behagade nämligen gräva upp hela rasket i höstas. Jag fick lägga på en järnstege och ankra med tjocka ekplankor. Nu vill knopparna se ljuset så vi fick näta in det hela och lägga fast så det motstår angrepp från belgartassarna.

Elektrifierad

Senaste dagarna har varit en smula bekymmersamma. Hästarna tar sig igenom staketen och förekommer på ställen där de inte ska förekomma...
Varför är det inte ström i trådarna? Maken kollar alla möjliga orsaker - har det växt upp grenar eller gräs som jordar? Nedrivet någonstans? Elapparaten är ok.
Samma sak i kväll. En hel stolpe omkullvräkt. Maken tar spänningsmätaren med sig ut. Nu jädrar.
Maken kommer omedelbart tillbaks. "Jag har hittat felet" Aha, vad är det då? "Anslutningen mellan elapparaten och stakettråden har ramlat av"
Ridå. Strömlöst. Konstigt va?

I morgon borstar vi av anslutningarna, skruvar på metalldosan, sätter i kontakten, släpper ut hästarna och väntar på att det ska säga fzzzzt i snudan på den förste nyfikne...

Itsy bitsy spider...

Jag har tagit en närmare titt på den där spindelrackaren i dagsljus.... Dåliga nyheter - för mig alltså. Det är nämligen en korsspindel. Då innebär det att han kan bli enormt stor och nätet utan vidare täcka hela köksfönstret. Det där ur Wikipedia om "en halv meter stort nät" är en kraftig underdrift. Vi har nämligen denna spindelras i stallet och på logen. Ungefär i augusti har de nått full storlek och väver enorma nät - säkert en meter i diameter - där de fångar in hästarna och vi får rädda dem hela tiden så de inte blir uppätna. Eller nästan så är det i alla fall.
En sak är klar: När det blir dräglig temperatur ute så eskorteras denna spindel till stallet. Jag kan inte ha spindlar stora som kattungar inomhus. (Ingen behöver oroa sig för hans liv och hälsa för han är redan alldeles för stor för att jag ska våga slå ihjäl honom. Och han kan ju som sagt inte hjälpa att han är spindel)

Spiderman(?)

Vad det gäller Hex blev inte så mycket gjort idag, men det finns andra här som inte har legat på latsidan:

Titta då, visst har han (?) varit duktig!! Vävt allt detta idag. Antagligen satt han och ritade i förmiddags när jag tog förra bilden - då när han såg lite hoptorkad och trött ut.
Det här är alltså mitt i köksfönstret... Jag är  ju inte odelat förtjust i att ha en medelstor spindel framför ögonen när jag diskar, men nu har jag inte riktigt mage att riva ner allt hans jobb.

Förändringar

Lika bra att erkänna att jag sov länge... Maken har kört iväg.
Så tittar man ut på den varma och behagliga våren:

Jaha - vadvardetjagsa? Va, va? Hela mars och halva april kan det komma bakslag.
Vi kollar vidare, dvs det räcker med att titta till höger:

Varför står min fåtölj vänd mot fönstret?



Därför att marodörvalpen klättrar upp iden och snokar i fönsterkarmen om där finns något han kan sno... Det gav visst en del resultat i dag också.

Vi tar en bild i köksfönstret också för där finns en liten speciell detalj.

Det blev lite mörkt, men fågelbordet är åter uppskattat, ena orkidéen blommar och den lilla "ploppen" under lampan lite till vänster är en sliten spindel som kom in genom ytterdörren för ett tag sedan och sedan har han bott på olika platser i köket. Jag är lite rädd för honom, för han har viss kroppsmassa, men det går - han kan ju inte hjälpa att han är spindel. Han sköter sig bra och han förekommer på öppna platser så jag inte blir överraskad.

Utlottning

Jag tyckte den här var så speciell att den får ett eget inlägg! Utlottning hos Elna av ett "vinterhjärta."

We´ll meet again...

...men jag vet var och när för idag var det alltså dags för ännu en show ett möte. Nu jädrar har vi klättrat rejält i graderna för nu talar vi om central samverkan på förvaltningsnivå. (Om någon vill gå och lägga sig eller fika eller så p.g.a torrheten i detta så förstår jag)
Om några väljer att läsa vidare så ska vi snart se att även denna sammankomst hade visst underhållningsvärde.
Jag har efter 27 år i branschen faktiskt träffat de flesta figurerna på det där mötet förut. Två av dem är gamla fiender som försökte förgöra mig en gång. Gissa om de tycker att det är äckligt att jag nu dykt upp och att de förmodligen får dras med mig under en lång tid framöver? Den ena höll masken bra. Den andre hälsade och såg i övrigt mycket beklämd ut.
En piggnade till oerhört när vi hälsade och traggade visare på "att vi känner ju varann". Det gör vi egentligen inte, men hon sa så förra gången vi träffades också och då var det faktiskt första gången vi sågs.
Två var helt normala och trevliga!
En är politiker. Han verkade artig och trevlig men torr som fnöske.
Kickan är min kollega och min trygghet!
Så har vi då självaste herr-nyvalda-huvudskyddsombudet! Vi har till och med varit på samma fest en gång fast det har han ingen aning om. Han hälsade fint (fast han blev sittande det aset - en karl kan gott resa sig när han hälsar på en kvinna) med en ganska liten svettig näve. Aha, nervös! Men sitta där som en padda och spela Allan det kan du, tänkte Hex. Exemplaret är ett par år äldre än jag, men eftersom han har frisyren "fått en spann* vatten över sig" så håret liksom ligger klistrat i nedåtgående riktning så ser han inte så fräsch ut direkt. Synd, en tvångsklippning kunde förbättrat det hela kolossalt för han klär sig snyggt och så.
Tyvärr är han i trängre kretsar känd för att gå omkring och fisa där man minst anar det... (Inte måttligt heller) Jag vet om det men de som inte anar något sitter och sneglar på varandra och undrar vem som ätit sopor när rökmolnet liksom seglar ut över omgivningarna. Jag har varnat mina kolleger så de vet att sätta sig en bit ifrån...
I övrigt avlöpte det hela städat och snyggt. (Mötet alltså, inte hans "luftningar")
Den punkten som vi alla trodde skulle bli en riktig fight mynnade ut i "information" Ok!
Jag överlevde första provet i dessa sammanhang. Nästa gång är jag inte ny längre - just wait...

* "hink" såklart!

...och vad hittar vi väl där?

För att börja med Vasaloppet så var det ju lugnt på sitt sätt fast farten de höll blev hiskelig. Nytt tidsrekord! Men sen kom upploppet och det blev oerhört påfrestande... jag blev alldeles slut.
Dammsuger och plockar med saker och ting. Det hörs avlägsna skrapljud. Baggi är på lådan antagligen. Högre skrapljud. Väldigt vad han misshandlar den - tapeterna kan ibland få ett par rafs också (undrar hur han tänker där egentligen...) Så blir det tyst. När jag ska byta om och gå ut i stallet hörs skrapljuden oerhört nära och uppfodrande. A-nä, jag har väl inte...

...råkat stänga in honom i linneskåpet.

Kattgodis

Melodifestival. Hex och make parkerar i varsin fåtölj. Flinga hinner först upp i mitt knä. Hah! Hon ligger och gör fula tecken med tassarna mot de tre som fick bli på golvet. Baggi sitter på glasbordet (spår-nää, inte alls...)och betraktar det hela en stund, sen går han och lägger sig i sin kartong.
Billy kommer flera gånger och undrar varför det inte får plats en terv till. Svårt, Billy, svårt.
Efter två och en halv timme blir Flinga för varm och skrynklig och hoppar ner. Genast kommer Murre. Det är inte så vanligt att han sitter i knät. Han får korn på mitt godis. Det är så´n där mjuk nougat/fudge i stora bitar. Han blir alldeles vild och ska nödvändigtvis smaka. Det får han. Sen ger han sig inte utan ska ha mer hela tiden. Jag får sätta undan lådan för han blir handgriplig till slut och klöser mig för att jag ska bjuda.

Nougat - något för en katt?

Nu är det bara att gå och lägga sig. Måste upp tidigt och delta i Vasaloppet från soffan!

Fredagskul...

...hos Elna Chans att vinna påskpynt - måste man prova.
Själv var jag på en annan form av fredagskul idag, nämligen möte i Malmö. Med bland deltagarna fanns en äldre dam som pratade med gäll barnröst under tiden som hon fingrade sig i ansiktet precis hela tiden. Hon gnuggade sig under näsan, petade upp glasögonen, strök sig om hakan och kinderna, gnuggade snudan, petade glasögon osv. Helt makalöst, rena showen! Jag kunde inte låta bli att titta hela tiden heller. "Jag ska gå i pension till hösten" meddelade hon plötsligt helt glatt.
Gud give att det vore höst...

Vilket föremål ska bort?

Tydligen helt tillbaks på banan efter "pappersfadäsen". Nu hade alla lugnat sig så pass att vi kunde sitta och fjanta oss om det hela i stället. Sen fick alla lära sig att vara rävaktiga när vi gör något sådant i fortsättningen.
På kvällen släppte jag ut Murre vid 19-tiden.
Sen kallade vi på honom massor av gånger men nä, det kom ingen katt. Maken letade efter honom i logen men det var tyst. Hex började bli orolig. Nu börjar ju kattfortplantningstiden, så tänk om han kommit i slagsmål. Han ger sig ju aldrig, men nu är han så gammal att han inte riktigt tål att slåss.
Ungefär vid 23.30 hör jag maken på kontoret: "Här ligger ju en katt i fåtöljen. Är det Bagheera? Nää, det är ju Murre". Och så kom Murre ut i köket och såg hungrig ut. Trevligt, hur kom han in? (Misstänker starkt maken) Sen kunde man ju önska att katten liksom tog kontakt när han hörde att vi kallade så mycket, men nähä.

Idag kanske här behöver städas lite. "Någon" har dragit sönder ett rep samt placerat ut vissa föremål där de inte riktigt hör hemma.

Makens fötter kom visst med... Här gäller kvasten. Jag tycker förresten att mer har försvunnit från matthörnan.



Och här gör man ovanliga fynd i trappan.