Helt prilliga!

Idag tror jag folk var helt jädrans galna... Vissa torsdagar tenderar att spåra ur helt och hållet. Jag vet inte varför det blir just den veckodagen. Annars brukar ju måndagar och fredagar vara stressiga, men nähä.

Nu ska vi se: En helprillig dame gav mig på pälsen. Förra veckan hade hon skällt ner Isa, Lina och vår avdelningschef. Nu ringde hon till vd:n som ringde till mig och vi konstaterade att den här apan nog inte är riktigt kry...

Myran fick också på pälsen via telefon av en mamma som ansåg att hennes tjugoåttaåriga (!) dotter blivit dåligt bemött. Detta hade vi kul åt en hel fikarast.

Ute på parkeringen kom en karl som åstadkom följande inne hos oss för ett par år sedan: När han var klar ville han ha med sig en reservdel som vi bytt ut. Det får ingen, för sån´t ska lämnas till återvinning. Han vände sig om, tog bra sats, kastade sig på knä och gled i knästående i korridoren fram till Gudrun, knäppte händerna mot henne och bad: "Jag kan väl få den med mig, snälla, snälla, snälla" (Och senare skrev han låten till Caroline af Ugglas - nä det gjorde han såklart inte) Gudrun glodde på honom, rundade honom och gick vidare. Nu kom han alltså ute på parkeringen. Hjälp!! Mim lindade in sig i gardinen och "försvann" Vi höll andan - han gick förbi oss idag.

Sist på dagen kom en fin herre och garpte på rumskollegan. Det han ville ha hjälp med kunde enligt honom inte utföras i detta land eller i Europa överhuvudtaget. (!?) Nähä, var kunde det utföras då? "I ett land dit han inte var välkommen mer" Myran kom intet ont anande förbi i korridoren och rumskollegan snodde min fårakrok och ryckte in henne på rummet, uttalade några trollformler och vips hade hon klint av "den fine" på henne. (Ja, inte vet jag hur hon lyckades, men så var det)

Får det lov att vara en liten välkomstdrink innan ni kommer in och berikar oss med er närvaro?

Jag skulle egentligen simmat men jag sket i det och körde hem i stället. Jag behöver tystnad!!