Så är man hemma i tryggheten och inget ont kan hända en... Packar upp och klappar katterna och klappar maken något litet och rensar i kattlådan däruppe. Jag brukar slå in "fynden" i tidningspapper och sen bära ut hela rasket på gödselhögen. I detta fall var fynden många. Sen ramlar jag i trappan AAAJJJJ!! Jag åker ner på rö-en hur många steg som helst. Maken undrade vad jag höll på med. Han tyckte inte att han behövde komma och hjälpa mig för eftersom jag hördes så mycket var det ingen fara sa han. Det här gjorde ont kan jag meddela. Dessutom hade jag tryckt till fyndpaketet så innehållet liksom tittade ut. Aningen äckligt alltså. Jag kommer att få prima blåmärken av detta!
Så här kände jag mig ungefär, fast kanske mer som en ko...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar