Sidor

tisdag, april 19, 2011

Fallhöjd

Jag har tänkt på en sak: När man lämnar bilen på service måste ju för det mesta mekanikern köra den en bit. Eftersom flertalet de facto är killar/män så måste de ändra inställningen på förarsätet bara för den lilla stunden eftersom det helt enkelt går att göra det. Jag sitter så bra med armarna framsträckta mot ratten, gott om plats för benen och lagom högt så jag precis ser över huven på bilen. Kopplingen trampar jag ner genom att sträcka mig en liten aning.
När man sen ska hämta sin bil så är det som att kasta sig in i avgrunden för sätet är borta och ratten sitter långt i fjärran. Det känns som att hamna i ett hål och om jag sträcker mig riktigt kan jag få fingertopparna på ratten och med utsträckta tår nå att trampa ner kopplingen åtminstone till hälften. Dessutom ligger jag ner så att om jag lutar nacken mot kudden så fastnar blicken i biltaket.
Nu börjar kampen. Först måste jag hitta kraft att dra fram sätet igen. Var ska jag ta spjärn för detta? Ryggstödet måste skruvas upp från liggande till sittande läge. Och dessutom måste jag hissa upp hela sätet på höjden för det är så lågt nere att jag har knäna strax nder hakan.
Om det bara hade berott på att jag var ungefär 150 cm så hade jag fattat. Men jag är längre. Ca 168 cm och det är så normalt att det är inte klokt. Har jag korta armar då? Nope! Snarare lite längre än normalt. Korta ben? Näää, jag har ovanligt långa... Men vafan beror det på då?? Hur mekanikern ser ut så klart. Näh!! Det gör det icke för jag har haft bil och skött dem i minst 20 år och detta fenomen visar sig varenda jäkla gång en "gubbe" kört den mer än 5 meter. Och senast var när jag bytte till sommarhjul... Killen som har däckfirman satt i bilen när han backade ut den från hallen. Och när jag klev in... woooosch, så föll jag rakt ner och satt där som en idiot i princip på golvet och nådde ingenstans.
Kan de där bilkillarna ha någon hemlig överenskommelse om att ändra och skruva på sätena så mycket det bara går i alla bilar de överhuvudtaget sätter sina rövar i? Jag misstänker starkt detta.  Sen står de naturligtvis någonstans inne i verkstan och kollar när man sätter sig in och gläds åt hur kul det ser ut när man försvinner ner under fönsterkanterna....

6 kommentarer:

  1. Haha, va härligt du skriver och precis på pricken!! Råkade själv ut för det precis så din beskrivning fick mig o gapskratta!!!
    Här kommer jag o hälsa på ofta!! =D
    Dina djur verkar så himla underbara!!!
    KRAAAM.

    SvaraRadera
  2. Ja, du ser! De där verkstadskillarna har absolut någon statistik på det där hur många säten de kan sänka i golvet och hur vi reagerar.
    Mina djur tackar och bugar!!
    Kramar!

    SvaraRadera
  3. Det där kan jag skriva under på, med blod! Jag blir förvånad över att dem inte har möjligheten att anpassa sig efter förarens inställning under så få korta metrar. Min inställning är, förarastolen längst bak & sätet på högsta (så att jag ser ut bra), ryggstödet lite lätt lutat & ratten på lägsta nivå. När jag hämtar min bil, ja då finns inget av mina inställningar kvar *sur*
    Sv; Jag diggar morgontröttheten *lyx* Kan ju inte påstå att jag är den piggaste kvinnan på morgnarna ;)
    KramKramKraaaaaaaaam!

    SvaraRadera
  4. Jaha, samma igen! Det måste sitta i kromosomerna på karlar att de ska pilla och dra i alla möjliga spakar som finns i en bil.
    Hmmm, man undrar om prinzens sovvanor ska hålla i sig. Kan bli svårare att kränga sig in bakom prydnadsgrejorna när man blir stor...
    Kramkramkraaam!!

    SvaraRadera
  5. Känner väl igen sätesfenomenet. Har nog blivit en grej för karlarna..likadant varje gång.
    Kramar

    SvaraRadera
  6. Alla här är rörande överens!! Det är tydligen något som de absolut måste göra. Mest faschinerande är det att sätet ligger/sänks ner/förs bak i de mest egendomliga extremlägen.
    Kramar!!

    SvaraRadera