Sidor

torsdag, januari 13, 2011

Elchock

Kommer någon ihåg den där satans maskinen vi har på jobbet som man måste byta avjoniseringstub på? Det är inte kul... jag skrev om det här. Idag var det dags igen... Jag höll mig undan och kröp på armbågarna längs väggarna men jag blev fantamej inblandad ändå, för Smilla hade aldrig klarat det själv, så vad gör man? Då börjar vi som vanligt: Instruktionsbok fram. Skiftnyckel på plats runt "blanka muttern", vattentrycket utjämnas, maskinen försöker pricka mig med en vattenstråle men jag lutar mig undan. Vatten sprutar överallt men mest på instruktionsboken som ligger bredvid oss på golvet. Den ser nu ut som en sorgsen tvättsvamp och det någon har skrivit till med kulpenna har flutit ut så det har man ingen aning om längre vad som stått där. Jag sitter på knä på golvet och håller om den blöta tuben och plötsligt bränner det till på armen. "Jag fick ström" sa jag till Smilla. Vi försökte känna försiktigt varifrån det hade kommit, men det fanns ingenstans, så vi fortsatte. "AAjj" sa Smilla, "nu fick jag fantamej också ström"  "AAAJJJJJ" skrek hon och släppte. Hon hade två röda märken på armen. Skyddsombudet Hex gjorde nu en 6:6a - dvs stängde arbetsplatsen. Nä, det gjorde jag så klart inte, jag la ner mitt eget arbete med den där förbannade livsfarliga tuben och Smilla ringde reparatör. Två stycken kom. Strömstyrkan i metalldelen som vi lagt armarna på och därmed jordat ojordad krets (!!) uppmättes till 88 volt. "Det ska helst vara 240 volt om det ska vara någon nytta med det" sa elektrikern. Han är en trevlig man så vi slog inte ihjäl honom.


    Nä, inte så bra, tack...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar