Låg i...

...som en rem efter jobbet (också...) för att plocka undan allt överblivet från den där prylmarkanden. Fast vi sålde bra! Det sista sålde vi nu i kväll så där blev ca 200:- till. När vi flyttade tillbaks borden var de blytunga och vi slog oss på benen och satte bordsbenen på tårna. AAAAjjj! Sen var det ändå kul så vi skrattade och orkade inte bära mer. Varför blir precis allting så kul när man är trött? Fast det är kanske tur.
Så fick jag en award av Lippe Åtta saker om mig själv som jag inte berättat förut. Aha - det finns kanske en anledning till att jag inte har berättat dem... avsvimmade bloggläsare till exempel.... Jag ska fundera tills i morgon på detta.

Tänk nu noga på lärodikten för 1:a juni!

Måste det vara måndag?

En viss förskjutning kan anas bland veckodaganas typikaliteter. (Finns det nå´t som heter så, månne? Måste kolla, vänta... "20 okt 1993... inom en och samma kategori uppfattas som olika typiska, ge ett par exempel på hur kognitionen har samband med graden av typikalitet. ..." Jösses då, det där skulle jag aldrig gett mig in på. Jag som bara skulle meddela att torsdagstoserierna nu har dykt upp redan idag alltså tre dagar för tidigt - var ska detta sluta? Detta liknar för övrigt ett tråkigt tal där man bara lindar in sig mer och mer.
Vi tar bara ett enda exempel: Mim får på pälsen i telefon:  "....och hur kan ni bara skicka ett papper med min väninna? Hon har grav ADHD och kan inte hålla reda på någonting" Mim tittar försiktigt in i luren och undrar om hon kan se någon därinne. Sen säger hon: "Nä, det var ju synd, men hade hon inte någon med sig som kunde hjälpt henne då?" "Jo, jag var med" AAARRGGHH! Håll du reda på pappret då. Folk är tammefan inte riktigt kloka och detta var alltså bara en.

På lunchen satt vi ute så klart i solen. Plötsligt hoppar Isa upp och väsnas. Hon hade blivit skiten på! Av en tydligen ganska liten fågel. Hon var inte alls nöjd och det var äckligt och kunde man inte vara ute osv. Jag sa att hon kunde ju glädja sig åt att det inte var en råka som träffat henne. Mim sa att om man råkade ut för en råkskit så kunde man lika bra råka ut för en häst för det var ungefär samma mängd. Hahahaha! Ha! Vi var så jätteroliga...

När jag äntligen kom hem konstaterade jag att gräsmattan växer vackert och fort!! Klipptajm. Kul... Gräsklipparen var på ett strålande humör och startade på första rycket - du milde! Sen låg jag i som en igel men det blev ju fint i trädgården. Djursjukhuset på tv och sen den där underbara serien "Det söde liv". Jag somnar alltid ca 20.50 från det programmet så jag har aldrig sett ett helt avsnitt. Aldrig ett helt "Äntligen hemma" heller.

Flera fynd

Asade mig upp fasansfullt tidigt -kl. 8.30 och följde med maken till de kvarvarande resterna av prylmarknaden. Där var folk och prylar idag med. Maken gjorde ett fint kap och jag fick ett skrin samt några väldigt fina glasassietter. Vi låter grejerna stå uppe lite till och sen packar vi ner det bästa för en repris i höst. Jag fick se att avdelningen julsaker hade sålt jättebra. Det mesta där blev exporterat till... Danmark! 

Sen åkte vi hem och jag ägnade ett par timmar åt att skriva det där sanslösa protokollet från "upploppsmötet" i torsdags. Du milde alltså. Jag brukar inte ha några problem med att skriva, men här hakade jag upp mig flera gånger. Konstigt va!

Danmark!

Så var Danmarksresan avklarad. (Tur jag kom med på listan över dem som kom med...) Det blev såklart väldigt trevligt! Kanske aningen kyligt, men lite sol och inte regn i alla fall. Vi åkte alltså Helsingborg - Helsingör med de gamla hederliga sundsfärjorna och det tar 20 minuter. Är man snabb som satan hinner man fika, köpa godis och sprit samt cigarretter på denna tiden. Numera giter man inte det. Förresten hade vi redan fikat...
I Danmark fick vi en timme att handla vadvinuville i Helsingör. Det blev lite lådvin för min del. Grillvin!!

Sen åkte vi längs kusten norrut till Gilleleje som är ett fiskeläge. Där fick vi lunch på en liten restaurang med världens fiskbuffé!! Sill, lax i alla möjliga former, friterade räkor och bläckfisk, små fiskbullar, spättafiléer med remouladsås, olika hembakade bröd och även rostbiff och dansk fleskesteg med knaprig svål (den bästa jag ätit hittills) Efter en och en halv timme därinne villle vi aldrig någonsin se en fiskbit mer.

...gravad lax, rökt lax, äggröra, kalla såser, kokt lax, remouladsås och citroner...

....varm leverpastej(!) fleskesteg, fiskbullar, köttbullar...
översta hyllan: spättafilé, friterad bläckfisk, friterade räkor...

...fem sorters sill, mera lax och närmast: kolla räkfatet!!

Efter allt detta åkte vi tillbaka till Helsingör och besökte Kronborgs slott Läs gärna här om det för det är en fantastisk byggnad och vi fick en väldigt intressant guidning där från fängelsehålor, soldatlogi, festvåningar och slottskyrkan.







Här är den enorma festsalen där faktskt nuvarande dronnning Margarethe hade sitt silverbröllopsfirande.








Sen var det bara att åka med färjan hem igen och 17.30 var vi i Sverige och jag hemma i huset 20.00. Det var en bra resa! En riktigt bra!

Fredligt!

Då var det fredliga mötet också avklarat. Det var egentligen sortering inför prylmarkand  i morgon och grejer saknades sannerligen inte... Vi bar och vi bar. Först bar vi bord, det ena tyngre än det andra. Sen skulle alla grejer upp på dessa. Sen tog bordsytorna slut. Fler bord in. Sen hade vi helt osorterat överallt. Jag flyttade samma fem mässingsljusstakar fyra gånger. Vissa saker var så fina att vi själva ville ha dem. Vissa var horribla, men fina så att säga. EN enda grej var skabbig och fick kasseras.
Sen skulle vi prissätta det dyraste som vi inte ville pruta med. Det utmynnade i en massa fniss och olika högljudda åsikter om vad som var dyrt eller ej. En av de äkta männen var med som bärhjälp. Han förälskade sig i en långbent fågel gjord av något hornmaterial. Han stod och höll den intill sig och tittade på den i alla vinklar. Till slut fick han sin fågel för 25:- Hans fru ville ha en jättestor spegel, men han tyckte inte den passade hemma hos dem. När vi var färdiga bar han högtidligt ut sin fågel till bilen. Han älskade den...
Och jag ska ju till Danmark i morgon så jag missar detta skådespel. Vi får hoppas mycket blir sålt för intäkterna går till barnbyar i Rumänien

Glömde...

...och förresten snöade det när jag körde hem i gårkväll kl 22. Här alltså.... det kan bara inte vara rätt.

Går sådär...

Frånsett att jag lyckades radera alla kommentarer från de senaste veckorna eller så och INTE kan svara på kommentarer utom med bara namn, så funkar det ju... Jag har rensat från cookies och jag är inloggad på Blogger och på Google med, fast inte på Google-kontot för kommentarer och jag kommer inte ut därifrån heller. Nähä.

Lång dag idag. Jobba till 17, veckohandla och sen möte med underjordiska verksamheten.

Vi hann bara precis börja styrelsemötet så gick en av gubbarna i taket och gol att han minsann inte tänkte godkänna någon dagordning och ordföranden skulle avsättas och alltihop skulle komma i tidningen och... Helt vild. Ordföranden och vice sådan blev skitförbannade och sen skällde alla tre på varann. Den galande gubben gick ut och slängde igen dörren efter sig. Jaha, där sitter sekreterare Hex med sin tvättade hals och ska försöka göra en protokollanteckning om detta. Vad ska jag skriva? Tips emottages tacksamt!! Någon undrade om vi skulle fika! Inte nu kanske... Vi drog mötet ändå.

En timme senare kommer samtliga medlemmar in inklusive den galande och då är han tämligen tam.

Nu fikade vi!! Sen hade vi ett hyfsat normalt möte.

Tur man är ledig i morgon. På kvällen är det möte igen - fast då i den "snälla" föreningen.

Bättre karaktär!

Så fick jag då med stor ansträngning städat och plockat i ordning i hemmet eftersom jag helgade vilodagen i söndags... Under tiden hann jag trassla med min nya mobil och ringa upp utan att ha riktig koll. Men det är ju trevligt när folk ringer tillbaks och undrar vad jag vill. Kanske får man skämmas en smula när de jobbar och inte har tid att svara på oviktiga samtal...
Fast så ringde en också hemmavarande väninna till mig!! Maken pratade i en telefon, så jag la mig på soffan i finrummet för att vi inte skulle störa varandra. DÅ kommer Baggi!! Tar sats från rummets ena kortsida, skjuter fram som en galopphäst ur startboxen, accelererar på mattan mitt i rummet, stampar av och tar ett jättehopp upp på det stora matbordet i andra änden av rummet. Där landar han som ett  stridsplan på hangarfartyget, alltså med fallskärm ute och full broms = klorna nerborrade i den hemvävda stora duken... Han kasar in i två glas/metalljusstakar så det klirrar om det och de ramlar. Vidare innan han stannar helt är han dessutom inne i mina små pärlänglar där alla inte är färdiga än så huvud och vingar liksom lyfter ut över bordskanten. Han har åtminstone vett att inse att detta inte var så lyckat, så han lämnar rummet och matte plockar glas och pärlor en god stund. Sen pratar matte klart i telefon.

Och så låtsas vi att detta är katter! Baggi på bana 16!!

Konstigt folk...

Väckning 5.10 av Murre. "E-eh" inte "miau" alltså. Jag orkade inte gå upp och släppa ut honom, så han sket på golvet i stället. Två meter från den rena lådan... Hex älskar Murre.

En gång i tiden jobbade jag på ett behandlingshem för psykiskt sjuka. De flesta var rara - men halvgalna och det var ju därför de var på ett hem. Jag trivdes för övrigt rätt bra med det där. Man visste liksom var man hade folk...

Nu jobbar jag med normalt folk - ska göra åtminstone. Ne-e, för det kommer dagar då tosingarna klumpar ihop sig. De har kanske någon hemlig överenskommelse? Jag tror Mim drabbades först. Dam i telefon: "Jag hade inte tänkt komma idag för det regnar" Mim: "Kan du inte ta ett paraply?" "Nej då fryser jag om händerna" Mim: "Ta vantar då" Dam: "Det kan jag väl inte ha på sommaren" Suck...

Next one - Viagramannen. Han dyker upp då och då och han är konstaterat prillig för han kan rusa på vemsomhelst och meddela att han är impotent och schizofren. (Mhmmm...) Han undar alltid om man vet någon som kan skriva ut Viagra. Han är inte precis så vacker om man säger så. Så det ena problemet torde vara löst innan det ens börjat.

Efter lunch är det klippt igen. Myran sitter i godan ro med en herre i lagom ålder och de pratar väldigt högt. Sen blir det tyst. Sen kommer Myran in till kollegan och mig. Vi fikade   vi vilade oss   nämen så mycket fel jag skriver, vi diskuterade världsläget menar jag! Myran hade stora ögon och meddelade att hennes kund påstod att han blev filmad när han gick på gatan... Vidare var han döv. Nu ville han inte gå hem. Kollegan förvann in till Myran. Kollegan pratade länge och väl. Efter en bra stund sa Myran: "Du måste prata högre för han är döv" Jag vet inte riktigt hur de fick iväg honom... Jag längtade hem till soffan....

När jag väl kom hem satte jag mig fredligt vid datorn. Genast kom Baggi, klev upp i lådan (sorry men halva mitt liv består av kattskitssituationer) grävde och fixade, satte sig tillrätta, sk-t, ställde sig med alla fyra uppe på ramen över lådan, bände bort ramen,  slängde den till sidan och gick.

I´m in

Kommer någon ihåg det här?
"Har du inte fått meddelande innan, om att du inte kommit med, så är du med på listan på de som kommit med" Idag kom det meddelande om att jag var med!! Är alla med? På detta alltså? Det gäller att vara med! Vi ska åka till Danmark på lördag. Facket ordnar bussresor ibland med god mat och besök på t.ex något slott eller så.  
Jag skulle sätta mig här i stillhet tänkte jag och skriva lite. Så fick maken för sig att han skulle ha kaffe och glass. NU?! Jaha, det skulle han absolut. Det där med glass lät ju egentligen inte dumt, jag fick också ta... Sen råkade jag hitta marshmallows som såg en aning ensamma ut i skafferiet, så jag klippte ett par i bitar och strödde på glassen. Mmmm! Skriva, skriva. Bagheera kommer gående och siktar in sig på lådan. Han anstränger sig länge och lyckas få ut en ynklig lort som osar så det kunde ta död på en häst ögonblickligen! Min glass blir förpestad. Tar spaden och lägger över sand - för det är han inte så snabb med själv precis. Tvättar händerna, hämtar glassen, skriver vidare.

Och efter det där i lådan så kan man sussa gott på skrivbordet!

Mycket att göra

Söndag och då ska man hinna dammsuga, tvätta, polera badrummet och klippa gräs. Minst alltså. Inget av det verkade lockande precis... (Dålig karaktär här...) Fanns det nå´t annat man kunde syssla med månne? Tvätta verkade minst ansträngande, det lyckades jag fullfölja. Maken kom in och påstod att han var trött. Det var jag lite också när jag kände efter. Meningslösa tv program och filt och sova i soffan kan man ju hinna med när maken är ur vägen. Sen slog samvetet mig... Fint väder ute. Aha, plantera om blommor är bättre än dammsuga. Det höll jag på med en god stund. Sen hade maken vaknat ur dvalan och ville tvätta vår finvagn.



Den är egentligen rätt trevlig (vagnen alltså) En promenadvagn av Victoriamodell från ca 1920. Kanske inte så bra att köra friesarna med, för den är helt obromsad, så det kan bli lite väl spännande.
Den har i alla fall varit med på ett otal bröllop.

Medan jag planterade om blommor kom Flinga smygande genom stallet och snodde en bit horn (hästhov) helt ljudlöst. Jag frågade vad hon höll på med och här sitter hon precis stilla och önskar att jag ska glömma det jag såg. Hon fick såklart behålla sitt fynd.







Det kommer att bli åska. Kolla himlen!

Här står Leo och Cosmos och vill in.
Det åskade rejält en timme ungefär och regnade 8 mm. Blixtarna fräste tvärs över himlen över oss ett par gånger.
Jag hatar åska.
Man kan bli hemlös...
Fast det blev vi inte den här gången heller.

Enkel leverans

Lördag med sol och lagom varmt. Det passade perfekt för vi hade en körning med friesarna bokad. En av sommargästena fyllde 70 år så nu hade hennes man kommit på den briljanta idéen att låta henne få en åktur med häst och vagn i present. De bor längs en av våra träningsrundor så de har varit ute och fotograferat oss flera gånger.
Vi polerade upp hingstarna och maken. Själv polerade jag mig inte för jag följde med i bil. Bäst att vara två, ifall...
Många gäster var bjudna såklart och de var ute allihop när vi kom. Damen i fråga hade ingen aning om detta så det var en bra planerad överraskning. Vi körde rundan på ca 6 km och lämnade av henne igen. Då hade hon fått köra själv (!) halva sträckan.
Hem igen och tvätta hästar och släppa ut dem. Sen drack vi kaffe och vilade oss. På kvällen var jag ute i trädgården och kollade tillväxten -fann den medelgod och la mig på gräsmattan och tittade på himlen och på kastanj, oxel och lönn som blommar. Masor av bin och insekter surrade i trädkronorna. Vovven tyckte att jag bar mig egendomligt åt så hon kom och la sig tätt intill mig. Murre satt i rabatten och höll ett öga på mig han också.

Själva huset de har är inte stort men de har världens vackraste lilla trädgård med växthus och murad grill och rosenbågar och rinnande vatten bland litet stenparti och...

Det gör ont

Nä , schlagertiderna är över, så det är inte det jag tänker på.
Ledig dag. Vaknar av diverse kattrick och -sång. När man ska ta sig upp ur sängen så går inte det så bra precis. Ont i ryggen så jag  knappt kan  stå. Försiktigt ner för trappan. Ännu försiktigare ut och släpper hästarna i hagen. Stel som en gammal ko in och får tag i frukost och Diklofenac. Ligger stilla i soffan och det gör ont precis hela tiden... Efter 2,5 timme kan jag röra mig igen. Yes!! Då blir det ogräsbekämpning för fullt på gården och kring garaget. Väldigt lagom väder för denna aktivitet. Sol men inte för varmt.
Grill för endast make och Hex på kvällen. Bra fredag! Utom det där första med ryggen kanske...

Burdag

Torsdag... i buren... hjälp! Fast det hände egentligen inte en enda konstig grej idag. Mycket egendomligt. Torsdagar brukar folk vara som galna, de säger inte vad de heter, vet inte när de är födda (!) vet inte vem de ska till eller vem de redan har varit hos. Jag tror inte ens att klockan utanför receptionen ringde en enda gång. Du milde! Jo förresten, det dök upp en av de där halvstolliga gubbarna som förekommer överallt och han bosatte sig i Mims lucka och började berätta om hur ärlig han var och hur noga han var med att betala sina skulder... Sen pratade han om sina hundar och "den stora (gamla) har vi försäkrad för det har vi sagt att när hon dör så ska de pengarna in på en bok" Sorry, gamla döda hundar renderar inte en spänn - vilken överraskning han ska få... 

A. Livförsäkringförsäkringen upphör vid försäkringsperiodens
utgång det kalenderår då hunden
fyller 10 år resp katten fyller 12 år. 
 
Förs villkor IF (mfl.)  Aj då, inte lönt att skaffa "bok" för det...

Eeeeeeee....

Det var ju en synnerligen intelligent överskrift. Dessvärre har jag hört det där en stor del av dagen idag.
Utbildning. Första föreläsaren känner vi sen innan. Han kom till jobbet en dag förra hösten för en liten internutbildning om ett nytt dataprogram. Han var förkyld och i stort sett döende för han stånkade och stönade och sa "eeeee.... kvack" framför i stort sett varje mening. Nu råkade vi ut för honom igen. Idag var han frisk, men eeeeee:na var kvar och inget flyt i det han sa precis. Ack ja, vi tog oss igenom på något sätt.
Föreläsare två var en psykolog. Hex pekade på honom med vänsterhandens pek- och lillfinger och han förvandlades omedelbart till en liten sandhög. Inte? Synd. Han var väl sådär okej, men med jämna mellanrum rusade han runt som en galen fågel och viftade med händerna. Ibland gick han ut bland oss och höll vissa på axlarna, i kragen, om kinderna... Han närmade sig mig två gånger men jag glodde "räligt"* på honom så han höll sig på avstånd. Hade han rört mig hade jag faktiskt sagt ifrån, för sån´t där tål jag bara inte.
Så fick vi lunch, den var alldeles fantastiskt supergod!

Och så sista föreläsaren. Vad tror ni hon höll på med då? EEEEEEEeeeeee.... före allt hon överhuvudtaget sa. Vi höll på att få spatt. Dessutom la hon upp staplar och kurvor på skärmen. EEEEeeee och så flabbade hon högt åt sig själv och ursäkta, men det lät som en gnäggande häst. Vilken pärs alltså. Det var nog en av de allra värsta/tråkigaste jag någonsin hört på. Hex somnade. (Sant, är jag rädd...)

* ung. "elakt" i detta fall. Räligt betyder egentligen

  äckligt, inte gott, fult.

Best ever!

Jahaja, då var Fleeceerik anställd. Det går ju bra det här! Ska vi se om jag kan fixa resten av den där spådomen också så jag får jobba ihop med Ulrich om han nu visar sig vara bra.  Lina var i alla fall förtjust över fleecen så nu kan vi snart vara nöjda. Egentligen behöver vi en till - kan vi lyckas en tredje gång månne?
Best ever då? Idag fick jag ett av de mest underbara mejl jag någonsin sett! Va´ tycks? Är jag med?

Har du inte fått meddelande innan, om att du inte kommit med, så är du med på listan på de som kommit med.

Viktigt 2!!

Fleeceerik är anställd! Hex kan spå!!!

Sniff...

...sniff. Vaknade ca 6.30 av något. Vad är det nu? Ingen som jamar.... men - sniff - visst luktar det - sniff - kattskit. Jo, det gör det definitivt. Örk! Upp och titta i lådan ute i trappan. Näää, inget där. Men under fönstret låg fyndet. Definitivt Murre som hade skitit på golvet. (Var fanns Bagheera förresten?) Lådan rensad och fin det sista jag gjorde i går kväll. Jaha, sanering och så gå och lägga sig igen. Nu hade liksom kattoset dragit undan från trappan och låg som en dimma i sovrummet. Underbart...

Så stiger man upp under ordnade förhållanden någon timme senare. Var i allsindar är Baggi? Han syns fortfarande inte. Har maken släppt ut fel katt? Så hör jag hur det rycker i vindsdörren. Öppnar. DÄR var han. Nääää, han har fått övernatta på vinden. Jag var ju därinne och tittade efter en grej innan jag la mig och sen kallade jag på eventuella katter. Ingen hörde av sig så då stängde jag så klart. Frukost till den arme fången och till "skitaren". Matte "dör" i soffan med sitt morgonkaffe.

Valperi mm

Undrar om alla kommentarer är med här. Jag har markerat "publicera" men jag tycker jag saknar någon.... Blogger har ju varit rätt bångstyrigt så jag tvivlar på att allt är riktigt ok.
Jaha, valperi: En ganska gammal kollega -jag har känt henne länge alltså- har faktiskt flyttat hit i närheten. Samtidigt som hon flyttade fick hon naturligtvis tag i en valp... Hon har Border Collie och tävlade i vallning förr. Men nu är hennes  gamle vovve 14 år. Jag cyklade alltså iväg och hälsade på i nya huset med nya valpen. Ja... valpar.... 9 veckor, ullig och liten med tjock rosa mage och vassa tänder. Öronkanterna hängde ner som de ska och han hade vit bläs och nackfläck och vita fötter. Outsägligt söt så klart. Mycket sött även när han hade varit ute en timme och så pinkade i farstun genast han kom in. Gamle vovven satt hos mig och "pratade" när vi fikade. Väldigt förståndig och stillsam. Lite stel i bakbenen men annars mycket välbehållen och i fin form. Gamla djur är nåt visst ändå...
Och schlagertävlingen håller på för fullt. Nyss fick Sverige ETT poäng och då ville maken gå och lägga sig. men så fick vi TIO och nu ska han se röstningen säger han.

NUUUU...

... går det visst att skriva på Blogger igen, det var väl trevligt. Utkastad i den kalla cyberrymden utan någon som helst kontakt med omvärlen och bla, bla... Skit i det nu. Torsdag: Händelselöst. Fredag: Firmafest för drygt 800 personer!! Det får jag ju säga att det funkade super både med mat, förflyttningar, toaletter - allt!! Skicklig personal där!! GOD mat också! Massa trevligt folk! Bra föreläsare - den ena alltså, den andra var Anna-Lena Brundin och henne har jag svårt för.... "flasig" säger vi på skånska och det betyder ungefär lite för fräck och intim för att det ska vara kul. Nä, jag gillar inte det. Sån´t sysslar man med tillsammans med jämnåriga vänner av samma kön - enligt mig....

Och så det konstigaste av allt. Folk drack ju vin flitigt, men ingen ville slåss och ställa till skandaler. Jag som tänkt filma dem och sen idka utpressning och bli rik

Nähä då gick inte det... fast lite konstigt hände. Myran lyckades tappa sin mobil i toaletten... då satte hon sin väska i vasken och eftersom det är fotoceller på kranen så spolade den genast en kraftig vattenstråle ner bland alla grejer. Mhmmm, inte bra. Hon påstår att moblien var en Nokia för drygt 8000:- mhmmm...? och rätt som det var hade hon dessutom lyckats smuggla in sin man på festen!!! Vad ger ni för det? Han jobbar inte hos oss. Hur gick detta till? Det var biljett som gällde och det stod allvarliga vakter i dörrarna.

Så var det. Hemma 01.30. Förr i tiden var man hemma 03.30 och började jobba 7.00 utan större problem. Fast det var alltså FÖRR i tiden.

Vägval...

Tjaha, men det första som hände idag var att spoilern trillade av bilen. Det gör den ungfär var åttonde månad, så jag slängde in liket i garaget igen och körde iväg. Jag får se om jag orkar låta sätta dit den vid servicen. Hur kan man bygga fina bilar och så skruva fast plast i plast med metallskruvar??
Åkte i alla fall iväg till staden där jag träffade mina idoler "de två häxorna" som kan skrämma vettet av stöddiga chefer, politiker och aggressiva arbetsgivare. De pratade länge och väl med mig, fann att jag kanske kunde få jobba med dem (på ett mer avancerat plan än jag tänkt mig) samt sa att vi ses igen! Jag var alldeles vimmelkantig när jag gick ut därifrån. Jag har inte hämtat mig än. Inte lönt att skriva mer om detta nu, det ger sig till hösten.

Jag satte mig i alla fall på ett av torgen efteråt och åt baguett och nyttig CocaCola. På sommaren får man dricka hur mycket cola som helst (gäller kanske egentligen på semestern...) Den här ganska stora kamraten kom och ville dela. Det är en kraftig Råka. De är egentligen väldigt vackra. Blå och grönskimrande i det svarta. Han(?) hade full koll och stannade så länge jag åt. När det var slut lyfte han genast och flög iväg. Till ungarna kanske.

Salig röra

Det var inferno/stridszon/madhouse direkt på morgonen idag. Snart är alla så vana vid det att jag får nog ta och byta inriktning här och döpa om bloggen till älvan Blondie och skriva om fjärilar och söta barn. Ajo (a-jo) det skulle väl bli bra...?

Inte? Då kör vi "en dag på jobbet igen a´ la´ Hex:" Irländarkonsulten var på plats redan kl 8.00. Han hälsade minsann idag. Nu såg han frisk ut och vi schasade in honom till rätt rum. Så, shoot. Genast blev det mudder på Myrans rum, eller rättare sagt, det blev ett jädrans liv. Jag brydde mig inte om det alls, för det händer då och då. Efter en stund kommer Myran in till oss och berättar en sanslös historia där min kollega varit inblandad i klagomålen och nu meddelar att: "Jaaa, då ska jag lägga mig ikväll och grå-hå-ta hela natten." Du milde, skulle man gråta var gång någon hade synpunkter på en så gjorde man väl inget annat.

Nästa "tråd" drar igång. Löneförhandlingen för ena facket är klara och chefen meddelar resultatet. Jag fick det jag räknat ut att jag skulle ha och är väl hyfsat nöjd. Det tog inte fem minuter så hittade jag en gråtande (nu gråtes det igen) Mini som var besviken på sin lönehöjning. Mhmmm, kanske inte ska sitta på Tradera och Hemnet när det är kunder på rummet. Detta har chefen upptäckt och icke funnit acceptabelt.

Sen följde en sanslös diskussion om huruvida Köpenhamnstågen stannar i Hyllie i Malmö. Alla tåg gör det numera, men vissa kunde allt om detta och jag pallade inte ingripa. Detta kommer att ha stor betydelse på fredag, för då är det firmafest minsann med 1100 deltagare. Jag tänker medverka tills folk fyllnar till och vill slåss och då åker jag hem!

Orkar ni en till? För det fortsatte... Plötsligt blev allt mörkt. Strömavbrott i hela byn. Becksvart. Reservaggregatet underhåller belysning i korridoren så man hittar ut. Ingen kan göra nå´t utom min kollega som sitter och skriver vid sin dator (en stationär) hur fint som helst... Kan inte fatta detta. Strömmen kom tillbaks efter en stund, men då hade våra andra maskiner blivit störda så de larmade för fullt. Någon tog instruktionsboken och började mödosamt leta upp vad man skulle göra. Bläddra, bläddra. Hex trycker på "resetknappen" till den dyraste, väntar en liten stund, kollar mätarna, öppnar luckan, stänger luckan och kör den igen. Jättesvårt... "hur skulle jag kunna veta det" sa den bläddrande. Nähä - men jag vet.

Dags att sussa. I morgon - eller idag är det visst nu - väntar en sorts anställningsintervju. Får vi se hur det kan gå...

Verboten!

Förbjudet är det nog att blogga på arbetstid, men det var jag ju tvungen att göra när Olivia meddelade att Ulrich tackat ja till tjänsten och börjar hos oss om kanske redan en månad eller så...!! Då har jag tänkt mig följande: Först tränar någon "snäll" upp honom på vårt datasystem. Sen övertar Lina och Mini honom under hösten. Till jul eller så slutar nog min rumskollega och går i pension. Då har Ulrich blivit varm i kläderna och börjar bli för snabb för Lina och Mini. Samtidigt har Fleeceerik bestämt sig för att börja hos oss och NU får Hex överta en fullfjädrad Ulrich och Lina/Mini får ta hand om fleecen och så lever de lyckliga i alla sina dagar. Eller jobbar åtminstone fredligt ihop i några år. SÅ ska det bli!! Och angående den gamla strövaren så har det redan inkommit förslag om hur det ska bli med honom. Han kan ligga i receptionen på dagarna, för det skadar min själ inte med en stor hund där som kan lägga huvudet på disken och säga voff om det kommer någon misshaglig. Eller - hur blir det nu? Om strövaren är tysk så uttalar han "enkelve" som "f". Hmmm... kan lägga huvudet på disken och säga FOFF, då. 

Vi beger detta va?! Kom nu ihåg att jag är Hex och kan se det där om framtida jobbet i min kristallkula! 

YES!!

Tysken är anställd!!!

Rymningsbenägen

Bagelidera (!) ska helst inte gå ut tycker vi. Eftersom han är lite hastig och kan komma ut på vägen så är det ingen vidare kombination. Baggi själv har annan åsikt... Så länge Flinga och Murre är inne går det bra, men blir han själv tycker han att man bör ta saken i egna tassar. Alltså la han sig på lur och rätt som det var hade han fintat mig och rusade ut. Inga problem - enkelt gripande vid stalldörren och in igen.
Så gick det ett par timmar. Jag var i trädgården och lite i stallet och när jag tittade ut på gården satt en hund och två katter där. Ytterdörren stod halvöppen. Jag stack in huvudet och undrade om husse hade koll på att dörren var öppen och Baggi ute. Det hade han givetvis inte... Gripandet denna gången var något svårare men lyckades nere vid källardörren. Katt inlevererad för andra gången.
Skam den som ger sig. På kvällen rusade Baggi ut för tredje gången - som en tjur ungefär och husse var alldeles för långsam. Nu var lille kisse riktigt i stöten så han balanstravade ut i trädgården med ett öga på oss. (Jodå, det gjorde han visst. Baktassarna nuddade nästan buken på honom när han travade just utom räckhåll) Husse förföljde alldeles för nära så nu hoppade Baggi över stengärdet och in på grannens åker. Där satte han sig och åt gräs... Jag hade "tofflor" på mig - träskor lär det heta i resten av landet- och insåg att med dem på fötterna var det inte tillrådigt att klättra bland stenar. Då tar man dem av sig för här gällde det att bärga katten. Klättrar alltså genom vår bokhäck, samtidigt över stenarna, under taggtråden och så försiktigt närma sig kattaset Bagheera. Jag lyckades fånga och lyfta upp honom. Maken kastar tofflorna genom häcken och jag får ta långa vägen hem längs vår häck, ut på vägen och över gården. Lille kisse satt lyckligtvis stilla tills vi var på gården. Då började han vrida sig så jag fick sätta ner honom och greppa om. In! Klart.


Tar man inte där man sätter...

 Imorgon och framledes stänger vi  inne innan vi öppnar ut.

Födelsedagspresenten

...till Flinga alltså. Hon får också upplevelser i present, samma som man ger till människor numera ungefär. Fast hon nöjer sig med en tur i bilen till en plats där hon kan springa!!

Då åker vi till Rövarekulan:

Flinga springer som en galning i kohagen (utan kor än så länge) "Man är väl vallhund, så här ska det gå undan för allt vad man är värd!"

Bokskogen har varit utslagen nästan två veckor, men det är fortfarande väldigt skir grönska och otroligt vackert.



Nja, så värst livsfarligt stup kanske det inte är, för det är jord och löv och sådär så man hade nog överlevt fint. Skylten är ny för i år. Den som satte upp den vekar ha fallit ner efteråt - varför står den annars så snett?

Många djur och växter finns det i reservatet:

Tjockskalig får man hoppas - inte tjockskallig... Kolla fågelsjön bakom som speglar sig i skylten!

Och så sätter man sig ner och tittar på ån som flyter djupt nere mellan skifferlagren.
Efter detta var Flinga i princip slut så vi körde hem och åt våfflor. Sen var vi slut alla tre.

Smultron

Nu skiter vi i tyskar, rumäner och annat folk. Ledig fredag! Solen sken från klar himmel, svalorna har börjat bygga och det är vååår!! Hex stod på huvudet i rabatterna. Rensade och räfsade och sådde både grönsaker och blommor. Murre klev omkring i jorden och fåglarna satt och ringde med sina fågelmobiler till varandra för fullt att det var frön på gång i jorden,  men nu hade jag en plan B.

Hos sista blomsorten -vit hallonakleja- jag sådde var det inte många frön i påsen. Den ska bli ca 70 cm hög så det gällde att så glest. Plötsligt knep något runt mitt finger. En jättestor ljusbrun skalbagge hade gripit tag i mig. Jag blev så överraskad att jag slog ut med handen för att skaka bort honom, men han var stor och stark och blev också överraskad så han knep sig hårdare fast. Nu fick jag för mig att han skulle bita mig så jag skakade riktigt hårt. Skalbaggen ramlade av och det gjorde en del frön också... Undrar var/om de kommer upp? Alltid ska nå´t hända.

Och så verkställdes plan B. Sådden täcktes med plast. Ha! Inga skitande katter eller fröätande fåglar eller sandbadande fåglar eller springande tervar eller annat fyle ska förstöra mina rabatter i år.

Efter allt detta körde vi  med två av halvbloden. De gick hur bra som helst och idag var det varmt och skönt att åka.

Mycket fin dag! Sådana dagar skulle gå att spara som smultron på ett strå...

Fortsatt diskussion....

...om de presumtiva kollegerna blev det ju idag. Numera är ställningen: Fleeceerik ca 7 - 8 stycken och Ulrich 1, dvs. Hex. Mim vill definitivt inte ha dit Bulgaren och helst inte han som var så söt. Tysken hast ein alteHund  har en gammal hund som han var lite bekymrad över att lämna långa dagar. Det kunde man ge sig på - ska Hex´s hela framtid stupa på en gammal hund? Jag undrade om det var en German shepard = schäfer (haha) men Olivia påstod  att det var en strövare. (!) Jag antar att det är en stövare hon menar. Förvirrat? Alla med? Jamen, vad bra, för rätt som det var kom ett mejl att den första rumänen var extremt intresserad av att komma och jobba hos oss eftersom hon "kunde bli ett värdefullt tillskott till er verksamhet kommande" Det tvivlar jag inte på, för hon var väldigt rar, men språket... och skriva svenska är inte heller lätt...
Jag har ju glömt att meddela att "lillasyster" bland alla våra djur fyllde sju år i går. Sju år sedan de efterlängtade valparna kom... När de var sex veckor var vi och tittade på dem i ösregn. Först sov de som grisar i en hög, men sen piggnade de till och kom ut och lekte. Uppfödaren kämpade med dem klädd i fullt regnställ och vi frös som bara den och försökte fotografera.

Liten valp första kvällen hemma hos oss

Och nu är hon sju år och har blivit en erfaren kattpolis.

Flinga fick ett stort ben i present. Det lyckades hon smuggla med sig ut och inom tre miuter var det nergrävt under trappan...

Fleeceerik och Ulrich

Spännande tider detta... Idag skulle det komma två stycken herrar på anställningsintervju. De där igår var ju "sådär" men Hex har redan organiserat upp vem som ska jobba med vem. Killen från Iran var söt som en docka, så den var Olivia pigg på att ta hand om. Bulgaren såg stram ut, men Lina påstod att han var rar. Ok - Lina tar bulgaren. Hex själv är rätt pigg på en organiserad tysk, men jag ville se honom först.
Så kom då fleeceerik. Fleece-Erik alltså. Han var nybliven pappa, så lilla dottern ca ett år var med på intevjun. Fleeceerik var klädd i rosa t-shirt utan resår nertill och ursäkta, men han såg gravid ut... Det kan väl inte vara möjligt. Mjukisbyxor och till detta svarta läderskor. Hmmm... Menmen, Mini blev charmad och åtog sig genast att jobba med denna där.

Eftermiddag och Hex förflyttas till stormen buren. Där satt vi och fjantade oss och pratade låtsastyska och var enormt roliga. Plötslish näää - plötsligt stod "Ulrich" utanför dörren och ville in. Observera nu noga att han INTE ringde på klockan!! Poäng på det! Observera vidare att här var det inte tal om någon fleece utan här var det mörkblå kavaj! Ett par poäng på det också! Han kom fram till min lucka, bugade sig och sa "Ich heisse..."  Näää han sa förstås "jag heter ....... och ska träffa" osv. Vi tar det igen: Han kom fram till min lucka, bugade sig och sa... Mhmmm, tänkte Hex, honom ska vi ha!!

Sen satt jag där och flinade som en idiot när Olivia visade runt honom. Tänk om han vill jobba hos oss.

Tysken är min - kom ihåg det!! 

Tio små negerpojkar igen

...och så var de bara nio osv. Icke mindre än stycken två sa upp sig idag! En har fått liknande jobb på cykelavstånd hemifrån och en flyttar med maken till Hudiksvall. Tjahapp!
Men nytt folk är på väg in. Icke mindre än stycken tre var på anställningsintervju och i morgon kommer det visst en till. En liten, liten hake med dem var - nämligen: Den första var från Rumänien och talade "sådär" svenska. Den andre var enligt kollegan från Bulgarien och talade sämre svenska är rumänen. Den tredje var från Iran och talade persiska och aningen svenska. I morgon kommer Ulrich Rippeldorff* från Tyskland och talar han inte heller svenska så blir detta inte lätt. (*Nä, han heter så klart inte så, men nå´t ditåt...)

När min kollega fick reda på att två ska sluta fick hon någon form av spunk och uppförde sig som en "tosing" hela dagen. "Kul" att jobba med...  Bär sig åt så man får skämmas. Missar. Tar evigheter på sig att få saker gjorda. Ifrågasätter självklarheter. Backar med små steg undan från kunden, håller upp händerna som en pudel som tigger kex och piper "vad ska jag göra, hur ska vi klara det" samt skriver nästan oläsliga lappar som hon skickar ut i receptionen så de sitter som fågelholkar där.

Fin dag detta...

Mycket vedervärdigt inlägg...

Efter att Vicke då varit snäll och gjort en "sammanfattningsbild" av denna blogg - var goda observera att häxan faktiskt är rätt stor i käften -  så kan följande vara på sin plats. Och det hamnar under:

Hex sitter vid datorn och skriver. Bagheera kommer in på kontoret, sätter sig vid lådan, lutar sig liksom in över den, vrider huvudet fram och tillbaks och inspekterar det hela. Han har en förmåga att behöva skita när jag håller på med datorn. Först måste han inspirera sig så han blir där vid kanten en stund. Så kliver han upp i lådan. Nu ska han klia sig under hakan och sitter där i sanden och sprätter med bakfoten. Sen blir han stilla igen. Inspirationen kommer tillbaks för nu gräver han ett "hål" i sanden och sätter sig tillrätta. Nej, det händer ingenting... Han gör om hålet och sätter sig igen. Den här gången hamnar han alldeles för nära hörnet som bildas mellan väggen och rullhurtsen som står bredvid lådan. Det ser väldigt trevligt ut med kattnacken spänd i konstig vinkel och nosen precis framför väggen. NU går det att få resultat, så bra! Ryggskinnet rynkar sig (ja, jag sa ju att det skulle bli vedervärdigt) resultatet kommer ut där det ska och Baggi hoppar ur lådan (nä, han krafsar inte över) Så blir han alldeles stel och tar ett hopp med bakändan. Det har jag läst mig till här av vissa som har långhårskatter vad den rörelsen betyder... Den betyder att lilla kisse visst inte var riktigt färdig... Jag har hittills aldrig haft den äran att uppleva detta, men jag är varnad och vet hur det ska bli. Det blir det också... Baggi tar ett skutt till, sätter ner rumpan i mattan och drar själva, ja ska vi säga skinnögat, mot mattan. Hex upp som ett skott: "ÖH, sluta där, Baggi" eller nå´t sån´t hojtar jag. Baggi springer ut i köket och är sig lik igen. Aha, då gäller det att leta. Hex smyger som en commandosoldat och avsynar noga varje kvadratmillimeter av Baggis flyktväg. "Fyndet" hittas i mattan på kontoret och saneras upp lyckligtvis på enkelt sätt.
                                                  
                                            Någon bild på detta vill ingen se...

Ny följeslagare...

...i form av ny mobiltelefon. Absolut inte någon "värstingmodell" för det har jag inte användning för. En sådan här är det:

Det var väl egentligen inga större problem med att få ihop den och öppna allting. Viss möblering ibland skärmsymbolerna krävdes. Alla kontakter importerade. DÅ började det störa mig att jag fick skiljas från min gamla sms-signal - jamande katt, vad annars? Letade efter likadan att ladda ner. Fanns bara "mad cat" och det vill jag inte ha. Hittade "mitt" jamande som ringsignal. Ladda ner. Öppna telefonminnet. Leta upp jamet. Kopiera och klistra in det bland "aviseringssignalerna". (Har aldrig gjort detta) Skulle det funka? Lånar makens mobil och provar.... "Miiiuuu, meeeowww, MAW" Hah!! Yes!!

Vilka problem jag har - jag skulle skämmas egentligen... (Det gör jag lite också...)

Vi eldade inte...

...på valborg, vi körde häst i stället. Värdret var ju soligt och varmt - hemma mellan husen alltså. När vi väl kom ut var det iskall östlig vind, så jag fick ont i öronlapparna av kylan. I alla fall. Körning:

Här har vi då "dagens förlorare" nämligen Leopold. Vår svarta ardenner, 7 år. Här väntar han tålmodigt på att husse ska få linorna på plats. Yes, han är klippt på magen för "ullen" vill aldrig släppa där.

Så kör vi iväg och som sagt - kallt är det men bokarna har slagit ut så det är väldigt vackert:

Det är trevligt att åka efter en ardenner. Det går inte så fort och Leo bryr sig inte mycket om bilar och mc och hundar och barnvagnar och...

Som sagt, det går inte fort, men visst är Leo trevlig!!

När vi sen kommer närmare hemmet förvandlas han, för då ska han hem och äta sin belöning. Det går undan som bara den. Han har faktiskt så bra trav att han egentligen kan gå i par med halvbloden (!) men det ser lite konstigt ut, så vi kör honom i enspännare numera.

Och på kvällen fick då "gamla Bettan" bli elden och så grillade vi kött till djur och människor, såg på tv och hängde i möblerna. Då innefattar det även Bagheera i min fåtölj och Flinga i soffan.