...så överlever jag allt. Kollegan för dagen var jätteförkyld. Hon hostade så´n där lös och äcklig hosta och kvackade och harklade och svalde. Ibland nös hon... Ska jag berätta närmare om det? Det kan jag, men risken är att känsliga läsare får kväljningar. En liten bild på det hela då? Animerad kanske så man ser rörelsen i själva...? Inte det heller? Egentligen borde jag haft gasmask. Och så observera att vi har kunder som stannar i omkring en timme... De blev skräckslagna och visade vitögonen och förstod att de verkligen var i riskzonen för att smittas av hennes läbbiga förkylning. Men de sa inte ett ljud och alla stannade kvar - mesigt. Usch. Blir jag smittad av hennes vidriga hostande så ska hon min själ få en liten smitta tillbaks av mig. En som gör att man inte vågar hosta... Klart jag kan! Man har väl läst deckare.
Seriösa delen nu då: I morse hördes vildgässen när de flög över här. Det är väl en av de trösterikaste syner som finns när man ser fågelsträcken flyga norrut.
Jajaja - det är Kanadagäss om vi nu ska vara petnoga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar