Vi har en poolia hos oss. Hon utgår därifrån alltså. Poolia är lugn, snäll, ser trevlig ut, smal och tränad och mycket skicklig i sitt jobb. Hon har bara en märklig egenskap... hon hamnar i de mest egendomliga situationer. Poolia har ganska nyss flyttat till nytt hus och en vacker vårmorgon tog hon kaffemuggen med sig ut på verandan och rökte. Klädsel: liten tröja, lila filttofflor och grön fleecefilt. Ska gå in, lyckas givetvis låsa sig ute, utan mobilen såklart... Går över till grannen som inte bor så nära, knackar på och förklarar situationen. "Jag heter Poolia och är er nya granne, jag har låst mig ute, kan jag få låna telefonen?" Tanten som öppnar ändrar inte en min utan låter henne ringa till låssmeden. Poolia har nu hittat en lång jacka i ett förråd, så klädd i den, med filten svept om benen och så de hiskeliga tofflorna väntar hon på hjälp. Låssmeden dyker upp, säger inte ett ljud om den fina klädseln (han har nog sett allt) fixar låset och lugnet lägrar sig igen. Poolia lovar sig själv att aldrig mera röka på altanen utan nycklarna med sig.
.jpg)
...samt en grön fleecefilt om midjan så är du klar att möta alla livets tänkbara prövningar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar