Visste det redan

Varannan svensk chef känner sig som en bluff (metro.se) 

Jaha, de inser det också....Man har under åren träffat på en och annan bra chef, några som trott att de varit charmigt originella men istället varit pinsamma, en totalidiot samt några helt enkelt okvalificerade. Man har klarat sig ändå. Det har varit besvärligt många gånger beroende på att de flesta kolleger är som väna får - de gör som herden säger fast det går åt helsike.

Svinkallt ute i dag igen. Effektivaste rastningen av vovven sker därför på en stor åker. Hon rusar omkring som ett spjut. Matte kallar och förväntar sig en ögla runt och så sitt vid sidan. Flinga kommer rusande. Hon springer rakt på mig med "axeln" före, skäller vilt och biter mig i handsken. Hela huvudet är fullt av snö och fradgan skvätter om nosen! Hon har kanske en släng rabies? Vad jag måste verka tråkig som inte vill springa så fort och skälla.

Invånarna i stallet behövde byta platser. Ena frieserhingsten är en så´n bjässe att han får flytta in i största boxen. Stoet som bodde där flyttar in bredvid Cosmos och det tycker nog båda är en prima idé. Vi strödde och pysslade och insläppet blev inte så farligt rörigt som det kan vara när någon flyttas. Ute på logen lurade svarte Murre och anföll Flinga ur två olika bakhåll (!) så hon skrek åtminstone den ena gången. Sött! När alla så småningom skulle in passade hon i sin tur på att jaga honom över gården i full galopp. Hon är mycket snabbare så hon sprang och tryckte med nosen på hans rygg. På trappan vände Murre och viftade med framfötterna. Sen synade de varandra och så sprang Flinga upp vid sidan om honom för nu var de kompisar igen.

Lite Morrgan & Klös över det hela...