Breda rumpor

Tänk att stora, breda rumpor kan vara så vackert. Ju fler i bredd desto bättre. Oftast är det ju äldre herrar som tycker så...

Om vi nu sätter allt i sitt sammanhang så handlar det förstås om:

Det var riktigt fint söndagshöstväder. Där var mycket folk i alla åldrar. Ardennerhästarna drog olika jordbruksredskap.

Detta sto drog en tallriksharv. Men det fanns ju mer att se.

Tre stora damer framför en plog -mycket imponerande!

Samma ekipage bakifrån. Sven Håkansson plöjer. Han tävlar framgångsrikt i hästplöjning både i Sverige och utomlands. Tänk att så här brukade man jorden ända till 50-talet...

Vår vovve Flinga var förstås med oss. Flera trodde hon bara var valp. En sa att hon såg så rolig och jättepigg ut. En fotograferade henne till en almanacka. En undrade om hon alltid var så alert. Succé för Flinga.

Maken är hotfull...

Jag trodde att jag hade en bra make som aldrig skulle göra något som kunde inkräkta på mitt liv. Nu har det emellertid hänt... Skrämmande. Skrämmande är det för att det kan orsaka mig mer jobb. Och jag är av naturen försiktig med arbete, ju. Han vill köpa en häst till. En ny ardenner så att vi kan köra par med ardenner också. När han skulle köpa friesarna för tre år sedan och jag tyckte det blev för mycket hästar så sa han. "Det är så lite de skiter" Ja, när de är föl ja. Nu är de treåriga bjässehingstar och skiter något kopiöst.

I förmiddags städade vi något fantastiskt på gården efter målning och staket. Sen kom ett lass grus till utgången mot hagarna. Sen råkade vi somna -inomhus alltså. Det har varit lite höstkyla idag och blåst.

Titta vilken hjälp jag har när jag skriver. Hon är väl fin?

Hon är aningen fetlagd... så pass att hon stannar i denna ställning och sover. Magen hindrar att hon tippar tillbaka!

Katta-strof

på Katthjälpen i Malmö www.katthjälpen.nu finns dessa ljuvliga varelser (bland många andra förstås)

  

Kattmamman Freja. Se sådana ögon...Någon har övergivit henne.

Hur kan man göra så?

Hon har två stycken kattbarn också:

Nämligen Mymlan och Fina. Titta på Finas teckning - fin!! Det verkar hon ju tycka själv också...

Katthjälpen har öppet hus 30/8. Maken får allergi när jag tycker att vi ska köra dit. Men lyckas man med övertalningen köper han korv och kaffe och tar lotter och letar fram de mest märkliga saker på deras loppis.

Sist förevisas en sanning som min moder inte tyckt om att jag skrivit...

            

Jag tänker leva efter detta under helgen  i alla fall!

En stor stark

Det är lika bra att ta till rejält. Välja en stor stark med en gång. Inget hattande med spädisar. Kan de sen se så bra ut att de plockar priser och utmärkelser i mängd är det ju ännu bättre!

Det är förstås ardennerhästar det handlar om...

Var och hälsade på några bekanta som bedriver uppfödning av dylika. De bor väldigt vackert på Österlen

Man kan se hur långt som helst. Sommar och varmt i dag också.

Pampiga! De betar på en mosse och när de sprang så gungade marken så man kunde både känna och se det!! Egendomligt.

De har fött upp sex stycken godkända hingstar. Har flera Best in show på riksutställningar. Lilla "Charma" här kommer att bli flott som ögat!

Och för övrigt så är äntligen det berömda staketet färdigt!!

Bor i Borlänge?

Terminens första möte på jobbet. Alla (utom häxan och Rosa) brukar säga "allt är bra" när de tvingas tala. Jamen det är väl trevligt. Visst, men i vardagen jämrar de sig och klagar både på arbetet och ledningen. Fegt. Men så idag minsann hade datastrulet knäckt alla så pass att de inte "mår jättebra." Chefen blev riktigt omskakad. Han försökte skyla över problemen med att meddela att: "det är ett världsomspännande dataprogram som..." sen hann han inte längre för den nya som började i måndags avbröt med "ja det är ju en tröst att få reda på att övriga världen också är idioter" Jag satt mittemot och flinade för det var ju riktiga häxtakter!

På eftermiddagen förirrade sig en gammal tant  in till oss. Vi hittade henne utanför receptionen och hon försökte förklara vad hon ville. "Jag är nyinflyttad hit till Borlänge" sa hon. Hon var fel med ca 60 mil... Ja, vad gör man? Det kan ju hända henne allt möjligt ont när hon är så förvirrad. Vi ringde efter en taxi så hon kom hem. Fast inte till Borlänge i allsin dar. Det är sorgligt att gamla ska ha det så. Släpper man en hund vind för våg blir det ett himla liv.

                 

....som sagt var.

Inramade visdomsord

Tekniken fungerar inte. Vi sliter vårt hår på jobbet. Till och med jag börjar göra det -jag som annars är mycket förtjust i dataarbete!

Bildprogrammen hoppar ur och låser sig och det liknar ju fan. Ingen vet vad det kan bero på. Sägs det. Vi med bondförnuft kan min själ räkna ut det. Han som är inköpsansvarig för detta eminenta skitprogram sitter på annan ort och det är tur för annars hade han mött sin skapare på ett kick om vi hade fått vantarna på honom. Är alla med på vad jag menar? Jag är det knappt själv...

Jag gjorde en liten skylt för att trösta mig. Den är inte så snäll... Häxlik är den. 

Nu ska jag haffa Murre och lägga mig.

Maken är förlupen, men troligen på hemväg!

Djurförsök

Gissa vad man kan göra med ett hörselskydd? Ett sån´t där med koppar att ha över öronen som sitter liksom på en madrasserad båge. Mer än att ha det på huvudet alltså. Man tar en bra katt i lagom  storlek, i det här fallet Murre. Klämmer kvickt hörselskyddet om magen på honom och vad händer? Katten faller omkull på sidan till synes livlös!! Jättekul ser det ut. Maken står bredvid och säger: "Du är väl inte lé vid katten?" Det tycker jag inte. Murre är med på noterna och spinner! Sen reste jag upp alltihop och prövade hur det blev när man lät katten hänga i bågen istället. Det blev nästan samma effekt. Murre hängde i princip lealös. Om det inte hade passat honom hade jag fått mig en riktig snyting av klorna. Garanterat!

Man skojar inte med Murre om inte Murre vill.

Och så var man tillbaks i selen. På jobbet alltså. Det dök minsann upp en styck medarbetare mer än vad jag räknat med. Alltid något. Men det var roligare att sitta ute i solen och ljuga än att vara  därinne och jobba...                                                              

Snickaren var här idag. Han tyckte inte han fick gjort mycket sa han till maken. Då måste jag ju göra mer nytta än gå i vägen!!

Åter till verkligheten

Jaha. Då gick sista semesterdagen. Det var fem bra veckor. Pest att börja jobba. Tur man har ett jobb... Det är väl inte så pestigt egentligen, men vi är alldeles för lite folk denna höst så det kommer nog att bli rätt så tufft. Vi får väl se. Jag brukar veta hur det ska bli - jag är ju häxa... Så får man på tafsen för att man är negativ, men så blir det ändå som jag har sagt och alla undrar ojdå, hur blev det såhär. Och jag gläds i mitt stygga hjärta att nu kan ni se...

Så nu är naglarna nerslipade, lunchlådan framplockad, klockradion inställd, (usch!!) ögonbrynen plockade, sminket utvalt och häxkostymen framme. Nu är det höst. Nu kör vi. Skulle kanske göra en nedräkningsskylt till lille julafton som Vicke visar på sin sida. www.metrobloggen.se/jagbloggarigen  Nä, inte än. Det är faktiskt fortfarande sommar. 

Jag övertalade maken att gå ut och äta ikväll. Han var inte så rysligt svårövertalad. Sen "dog" vi som vanligt i tv-fåtöljerna. Bra program de visar nu för tiden.

Titta vad jag har! Kaktus.

Den brukar blomma två eller tre gånger varje sommar med en så´n här jätteblomma åt gången.

Bildbevis

Vi börjar med en liten illustration!

                           

Den har jag gjort!

Och det har jag gjort idag -det blev en lyckad bröllopskörning.

Sol och vindstilla. Vackert och trevligt brudpar.

Hästarna skötte sig utmärkt.

För dem som eventuellt aldrig åkt häst och vagn: Så här ser det egentligen ut från kuskbocken:

Fint va? Detta är optimala förhållanden... Det kan vara regn och iskallt och vinterpäls på hästarna och maratonselar och träningsvagn och skit under naglarna. Fast då kör vi förstås inte bröllop Men idag var det som sagt hellyckat!           Skryteliskryt.  Skryt.   Skryt...

Borde fånga en fluga?

Inget skrivet igår, jag var för ovanlighetens skull lite sjuk. Det är ok igen. Tur, för i eftermiddag är det bröllopskörning. Den kommer att falla under "enkel leverans" eftersom det är närmaste kyrkan och brudparet ska till Bjärsjölagårds slott där det är lätt att köra upp med ett spann och sedan bra plats att sela av och lasta.

Staketet växte till nästan klart igår! Svalungarna tycker att jag verkar så trevlig att de sitter och hänger över bokanten och gapar när de ser mig! Betyder det att jag ser ut som en svala, eller att ungarna har dålig syn? Fåglar har väldigt skarpa ögon har jag läst... Svalföräldrarna är hårdare i sin bedömning. En av dem satte sig på en tvärslå och granskade mig en god stund. Undrar vad den tänkte, egentligen.

Väldigt stiligt, tycker jag!

Nattarbete

Jag som skulle ligga och sova...

Istället ägnar jag en timme eller så åt att animera en bild. Det var mycket att titta på och många möjligheter.

Till slut hamnade ardennern "Chronos" i regnväder!

Jag blev rätt så stolt. Maken kommer att få koller...

Fuxar är känsligare där och dessa ovan saker leder till kongestion av blodet i huvudet vilket på en del kan leda till extra spookig het, ljud och ljuskänslighet, stress, ataxi och slinger, aggresivitet etc. Förr i tiden sade man koller om sådana beteenden. De blir också berörings känsliga, visar obehag vid ex borstning samt de kan visa obehag när man spänner sadelgjorden, sitter upp mm. De kan också få sadelgjordstvång eller bita sig själv i sidorna.

ovanstående från www.hippok9.nu

...för att jag har grejat med hans fina hästbilder. 

Nymålat

Vad händer om man sätter upp skylten "nymålat"? Svar:  Alla som passerar den känner efter om det är sant. Vad ska man göra om man saknar sina katter? Svar: Gjuta något i cement. Då kommer katter i hundratal och trampar runt.

Vissa dagar får man gjort fantastiskt mycket. Men inte ens jag har förmågan att brodera ut dessa gärningar. Då har det gått långt... Alltså: Målade 86 st bräder för andra gången. Solade i trädgården. Såg friidrott. Slut.   Inte riktigt, förresten. Min bästa kompis målareslusken har tydligen lyckats reta upp en annan "häxa" också med sitt överlägsna sätt. Maken hade pratat med henne idag, hon tycker samma som jag. Det var ju jättekonstigt...

  

Och med denna talande bild avslutas detta och jag ska se om Bear Gylls kommer att äta självdöda får eller bajs eller sälspäck eller wellpapp eller spindlar/skalbaggar/sniglar.

                                                                                                           Han sväljer inte det. Det fattar  man ju. Filmteamet festar naturligtvis vilt under inspelningarna.

Jaktlaget hund&katt

Idag har varit en av de vädermässigt vackraste dagarna på hela sommaren. Som sammet i luften. Sol, klar himmel, men inte för varmt. Jag har varit ute precis hela dagen. Tur semestern varar denna veckan också. Sen var det ju det där med att måla bräder: Jag höll mig undan för svalorna, men plötsligt blev det oreda bakom mig i stället. Jaktlaget hund&katt drog in och började röja. Man anar inte vilken röra det kan bli i mitt lilla målarskjul...

Bytet -en mus- sprang mellan brädorna. Hund&katt förföljde den. Var god observera att jag har nymålade plankor här samt en nioliters öppen färgbehållare. Och bockar som jag arbetar vid. Jaktlaget for omkring så det skvätte om det! Rena infernot runt mina ben.Vovven grävde vilt en stund, men bytet hade tur och kunde gömma sig så efter ett tag lugnade allt ner sig till normalt igen.

Själva byggandet resulterade i detta idag:

Och då pratar vi om försänkta bultar, långa vattenpass, laserpass och  skurna grindstolpar!

Studier av barn

Jag har idag haft nöjet att studera en syskonskara på omkring fyra individer på väldigt nära håll. De skrek och väsnades och bajsade....

Om vi tar det från början så fortsatte givetvis byggandet av staket idag. Min självskadade axel fungerade riktigt bra. Så bra att jag provade hur det kändes att istället sticka mig med en spik på halsen. Hårt alltså. Jag kan inte förklara hur det gick till, men det gjorde också ont som bara den. Jag sa inget om denna skada heller. Stig sågade upp bräder och jag började måla. Jag målar alltså. Själv. Under tiden studerade jag detta:

Syns de? Svalungar. Andra kullen. Om några veckor ska de flyga till södra Afrika...

Under tiden jag stod därinne och målade kom föräldrarna och matade sina barn. Det som fylls på måste tömmas och rätt som det var sträckte en av ungarna rejält på sig och sen gjorde han helt om, stack rumpan över bokanten, tryckte ut en rejäl kladd och missade mina bräder med två centimeter... Sen såg jag upp bättre. Både med bräderna och mitt huvud.

Slavarbete

Denna dag fylld av hårt arbete.  På allvar. Dessutom med ett fantastiskt blåmärke som minne. Som jag åsamkade mig själv... Vad jag kan.

Nytt projekt startas: Bygga staket längs gårdsplanen. Det gamla var kanske en smula fult. Men det har fyllt sin funktion i fem år. 1) Mäta längd och sätta snöre. Jag trasslar in mig i snöret och river ut det. 2) Gräva hål till fundamenten.  Åtta hål, femtio cm djupa. Stig gräver, jag sköter järnspettet. Vi får upp ganska kraftiga stenar... Plötsligt slinter jag med spettet och ger mig själv en fantastisk smäll på axeln. AJ!! vad ont det gjorde. Fan. Jag sa ingenting. Men kände. 3) Sätta fundamenten. Vovven trasslar in sig i snöret och tjuter ungefär som om vi sågat av ett ben på henne... 4) Mäta in höjden. Stig har laserpass -inga bekymmer. Stig själv trasslar in sig i snöret. Ha ha, äntligen! 5) Fylla igen hålen. Det klarar vi. 6) Slutar för idag.

Här syns "fienden" i bakgrunden...

Sport är livet

Sport är det bästa som finns! Jag älskar det. Jag kan hålla på i timmar eller halva dagar med att utöva detta... Liggande i soffan alltså! Jag säger som en ljuslockig, långhårig yngling som jag var mycket förtjust i en gång i tiden: "Jag sätter inte min fot på en sportarena". Men att följa VM i friidrott på tv är super! Efter det råkade jag lägga mig på sängen och läsa. Sen råkade klockan vara 16. Då masade jag mig ut och hjälpte maken att harva ridbanan med vår ardenner. Här behövs ingen traktor och ridhusharv. Precis när banan var slät och fin kom 11 st ungdomar från Potzdam och undrade om de fick tälta där. De är på cykelsemester i Sverige. Maken visade dem och de stannar över natten. Kl 20 ringde en kollega/kompis och när vi pratat klart hade det gått nästan 2 timmar. Maken undrade vad vi hade avhandlat så länge, men det kan ändå aldrig makar begripa.

Leopold och maken ligger i. Bättre och trevligare än att använda traktor.

Risk för vattenskada

Lördag med regn. Usch! Särskilt med tanke på att vi ska åka iväg med hästarna för bröllopskörning. Långt iväg är det också... Jaja. Bara att tvätta, fläta, putsa selar, lasta, klä sig och åka iväg. 6,5 mil. När vi är nästan framme slutar regnet! Vi har bra statistik. På 17 år med i genomsnitt 8 körningar per sommar har det regnat 3 gånger!! Kort körning, trevligt och vackert brudpar. Lasta hästar och vagn igen och köra hem. Nu är vi pigga. Allt gick friktionsfritt

Min nya häst är duktig. Tredje gången han är med "på riktigt" och han sköter sig så jättebra.

Dessutom är han väldigt vacker! (Hästen närmast kameran)

Maken har övergivit mig

Maken har förlupit hemmet fast det är fredagkväll. Är det roligt kanske? Här får jag gå ensam hemma och klippa gräs och ligga i. Inte gör det mig något. Planerad ensamhet är underbart! Oplanerad är väldigt sorglig...

Jag har varit snäll hela da´n. Blev väldigt glad när maken kom hem med sju hästtäcken som varit på tvätt och lagning. Så fina de blivit igen! Fortare än man tror är det höst och hästarna behöver "kläder". Om jag nu ska fortsätta vara snäll så får jag väl erkänna att huset blev fint målat...

...inget "klinande" mellan gult och vitt. Inget droppande. Obs. Räcket och dörren har jag målat!

Och här är den berömda fördärvade och återuppståndna trätrappan. Samma här: räcket och dörren målat av mig

Här är mina finaste skor som jag alltid har när jag ska bort... Nej, det är så klart mina Tretorn trädgårdsskor (jodå, det heter de visst) Och de är helt oumbärliga på sommaren. När jag har dem och shorts är det den näst fulaste utstyrsel  jag kan ha enligt maken. Den fulaste är shorts och gröna gummistövlar...

Slutmålet/slutmålat

Man kan ju för fan få spader. Jag hade skrivit klart ett inlägg och skulle bara hämta en bild, så bröt datorfanen ihop och nu får jag göra om allt. Jag som ska se "extrem överlevnad" på Discovery. Det handlar om Bear Gylls som "överlever" i öknen och i djungeln och på tundran och allt möjligt. Under tiden äter han larver och kamelskit och as. Man själv kan inte äta när man tittar för då spyr man.     

Nu har det hänt! Jag ska fira och köpa nå´t dyrt. Målarekludden är klar och jag vill aldrig se fanskapet mer.

I övrigt har jag varit fullt normal idag. Yrkeskollega och kompis väninna -eller hur det nu heter i min ålder- med dotter hälsade på i eftermiddags. Vi körde en tur med hästarna och undkom precis regnskurarna. Sen åt vi och satt och var halvelaka, mest jag kanske. De tyckte att vovven var näpen och ville ta med henne hem men då hade vi blivit hundlösa och det går inte.

Man kan ju inte bara ge bort en så´n här...

Ett klipp

Fick flytta katten (sur) och kravla mig upp ur sängen dötidigt i morse. Klockan var bara 7.45... Jag var nästan död. Maken var det -han ville inte röra sig i alla fall och det är vad jag vet ett dödstecken. Nu spårar det redan ur igen..... Jag skulle kunna fylla en hel sida med en massa skit utan att få något sagt. Vad ska man arbeta med då? Politik på riksnivå kanske. (Målaren passerar just nu utanför fönstret där jag sitter. Han har sin kompis med sig och jag som är ensam hemma. Vänta ska jag gå efter mitt bollaträ.)

Ja iallafall: Jag var och klippte mig i förmiddags och det blev jättefint. Carro är duktig. Ingen annan får röra mitt hår. "Går du där och klipper dig" sa en kollega för ett tag sedan "de är ju dyrast. Jag går till salong katastrof -nej det heter den så klart inte- och de tar bara ...... och jag är så nöjd så" Jag sa inte att hennes hår sannerligen är ekonomiklippt, platt och illa färgat. Bara hon är glad, så.

En bra stund gick åt till att göra den här:

Det är allra första gången jag gör en animerad text, så inget flinande här inte...

Det tog lång tid ska jag tala om, men jag kunde!!

Bright eyes burning like fire...

Tänk vad man blir pigg när man "friskförklaras" av någon anledning! Obs, det är aldrig någon psykolog som friskförklarat mig när jag tänker efter    

Alltså: Allvar -Idag kan man glädja sig över besöket hos optikern i förmiddags. Allt ok, friska ögon, linserna fungerar prima och jag behöver inte nya glasögon heller. Jag har med andra ord "sparat" ca 8000 spänn...

På eftermiddagen kom snickaren och fixade lite. Jag -jag - målade räcken och ytterdörrar och oljade klart den vid det här laget berömda trappan. Nu är allt fint igen. Kostade 2590:- Som sagt... Kanske inte säkert att det är jag som ska betala det.

Jag la mig en stund på sängen vid 18-tiden och somnade visst. Katten Murre kom efter en timme och tog sig en riktig nära titt på mig ifall jag kanske var död.

För att återknyta till "eyes":

Lever endast idag

En dag att leva. Inte så länge, fast det beror ju på vad man är för en varelse. Det kan kanske vara nog för vissa.

"blomman för dagen" - purpurvinda. Fina va!

Här ser vi "hjälten för dagen" Vår snickare som räddar trappan. Han blev orolig för denna också, men....

...när han fick se detta sa han: "ah, herrejävlar". Han körde med bandslip i flera timmar och då blev det sig likt igen:

Jag satte genast igång med att olja, för regnar det är rötan ett faktum.

Klockan 17 kommer målaren. Han tittar häpet på mig och säger: "Du ska inte måla där nu" Men då blir jag riktigt präktigt jätteförbannad! Jag upplyser honom att här målas NU för trappan är förstörd av hans tvättande. Vi har haft att göra i sex timmar för att återställa den. Han är en modig -eller möjligen dum- man för han säger: "Imorgon du ska skaffa plast..." sen kommer han inte längre för jag upplyser honom om att imorgon kan han måla baksidan, för här är mer att göra vid trappan. Och våga bara inte gå nära den förrän jag säger till. Nu törs han inte prata med mig mer. Häxan har varit i farten och jag tycker faktiskt att jag har rätt. Grrr. 

Ledsen för bagateller

Sorglig dag. Egentligen borde jag skämmas. Jag är frisk och elak(!) och har en bra make och fast jobb och husdjur och liten gård med pampiga hästar och osv. Därför blir jag sorgsen när någon fördärvar det som jag lagt tid och pengar på. Nu tjatar jag om trappräcket igen. Mitt vacka, kantskurna i ek. Jag putsade det noga med fint sandpapper och oljade det idag. Men inte blev det som förut inte. Själva trappan ska vi bara inte tala om. Jag får fråga vår "riktige" snickare om han kan rädda vad som räddas kan.

Målaren gillar inte vårt staket längs gårdsplanen. Gissa vad han sa då. Till maken, inte till mig fast jag satt bredvid: "Jag kan bygga ett fint staket till (och här kommer det) dig". Sån´t gör mig fruktansvärt arg när någon säger ditt hus, dina hästar, din vaddetnuär till maken fastän jag står bredvid. Det är mitt också både vad tid, jobb och ekonomin anbelangar. Så det så. Sårad stolthet? Jag är ju lejon så kanske det.

Nu blev jag inte jättefruktansvärt arg idag efterson snickaren och jag redan ritat, planerat och mätt upp för ett nytt staket. Han kommer och bygger det snart. I lärkträ. Och jag ska vara med och gå i vägen hjälpa till. Obs. Häxan målar staketet själv!! Eller betsar det. Det ska bli någon gyllenbrun färg tror jag. Så träets ådring syns.

Så har det känts hela da´n.

Man säljer barnen

När barnen blir stora ska de ut i världen. Man kommer att sakna dem men de är ju snart vuxna och kan inte gå hos mamma mer. Vissa annonser under "katter säljes" är ju för fina:

De är väl underbara! Vilken unge skulle man ta? Titta vilka ansikten! De ser jättepiggelina ut. Någon som vill ha ett kattbarn?

För övrigt är jag på dåligt humör för målarens jävla medhjälpare har spolat trätrappan med högtryckstvätten och ruggat upp den rejält. Räcket som var kantskuret och lent som siden är stickigt och numera nästan runt i formen... Det gör väl inte så mycket tycker maken. Det behövs bara lite linolja. På räcket också, eller? Jag har hjälpt till att bygga nästan allting här så jag sörjer över min trappa... Målaren själv har lite synpunkter på saker och ting och det gillar inte jag för detta är vårt och här ser ut som vi har bestämt. Han sprang och hickade om nå´t som inte var till belåtenhet i morse när jag släppte ut hästarna så jag snäste honom och han lugnade sig lite. Måla istället. Jag ska fira med nå´t när man ser ryggen på de där två...  

Och på denna bild ser man häxan till höger med en stekgaffel i handen och målaren till vänster som landar där han hör hemma.                                                                                      

 Tänk på att jag är snäll mot djur...

                                                                                                 

                                                                              

Lift us up where we belong...

...where the eagles cry on a mountain high... eller hur det nu var. Jag tänkte förstås närmast på substantivet, alltså lift-en. Det börjar redan bli lite långsökt märker jag... Vi tar kort bildvisning i stället:

Här är något mycket viktigt! En utförlig beskrivning (på danska) om hur man kör en skylift. Samt lappar. På svenska... Maken och målaren läste inte, men målaren lyckades köra upp korgen innehållande maken på taket, där det hela fastnade (jodå, det gjorde den) Det slutade med att målaren ställde dit stegen och maken kravlade över på den och tog sig ner manuellt. Nu var liften på dåligt humör. Häxan anlände och läste anvisningarna. Och minsann ville den gå. En liten nyckelvridning så gick det att manövrera inifrån korgen också. M & m var lite sura för att jag lyckades... Jag talade inte om genast vad jag gjort för jag var väldigt stolt!

Så bra det går! Resten av dagen förflöt utan problem. 

Äta grodlår

Om man läser på nätet om grodor står det att alla grodarter i Sverige är fridlysta. De får inte dödas eller skadas och man får inte ta deras ägg. Undrar vad straffet är för dödande av groda? En mig närstående individ utförde nämligen ett grodmord i morse...

Den här -"vanlig groda"- avlivades brutalt och uppåtos (!) utomhus.

Den ätande blev blodig runt munnen och fick avtorkas.

Det hela var rätt så tragiskt, för grodor är trevliga djur och det är lönt att vara rädd om dem. Man ser inte så många längre och nu ser man en mindre. Tack vare..................

..............den här drullen

Han var mycket stolt över sitt byte  och kalasade i sig grodkadavret fast det var fruktansvärt segt. Jag har aldrig sett en katt äta groda förr. 

Tänk om matte får sitta i fängelse för det där med "dödande av fridlyst"? Fast han kan väl sitta själv egentligen!

Fyller år!

 Man fyller år. 26 eller så...       Jag satt uppe till 01.45 i natt och provade att animera bilder. Vicke (favoritbloggar) försöker lära ut hur man gör. Jag ska visa alstret här med risk att alla som är snitsiga på bildprogram faller ihop i en hög på golvet av skratt...

Jag kämpade mycket hårt!

Att spara den som bild var det svåraste.

Men det gick till sist och jag blev väldigt stolt.

Och så har jag skrytit klart med det.

På eftermiddagen åkte vi till Kiviks hamn. Soligt och fint väder!

Där åt vi nystekt sill på Buhres fisk

Man har fin utsikt när man äter!

26 som sagt... Vovven är 5 om någon undrar över det. Och hon fäller nå´t så förbannat -det är alltså inte så att vi inte ger henne mat.

Vackert är det över fiskeläget och båthamnen

Det var en trevlig och stillsam födelsedag. Imorgon börjar allvaret. Då ska vi måla om huset.