Klockan går. Häxan sätter sig vid datorn och kommer på detta:
Nu är vi där igen. Jag vet inte riktigt hur jag kom att tänka på den här låten, men det är också en så´n där som man dansat till hundratals gånger. Jag var lika smal som tjejerna på videon. Och hade minst lika höga skor... som man utan svårighet både gick i och dansade i hur länge som helst. Kolla pingvinärmarna! Och permanenten. Jag såg faktiskt i stort sett ut som den mörka tjejen - hårfärg och allt! Hur kunde man vara ute till 3.30 på nätterna och sen börja jobba kl.7.00? Jag kan inte minnas att man var speciellt trött. Hade jag prövat samma övning nu hade jag avlidit på golvet... jaja tiden går. Nu har jag ju bra make, fint hus, fast jobb och kan ge folk på tafsen så de aldrig glömmer det om det behövs.
Man vet inte vilken tid som var/är bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar