Ny sänggranne

I natt sov jag lite oroligt.... Jag vaknade då och då för att kolla vad min nya sänggranne (!!) hade för sig. Det kan jag tala om. Den visade tiden nämligen, eftersom det är min nya klockradio som för första gången skulle väcka mig i morse. Jag litar inte på nykomlingar. Man vet aldrig vad de kan få för sig. Men den här verkar ju vara en trevlig sort, för strax före kl 6.00 satte radion igång!! I natt kan jag nog vara tryggare.

På jobbet har vi hantverkare som bygger om receptionen. Det blir nog bra, men just nu samsas två "burfåglar" i ett litet, litet rum belamrat med datorer, betalterminal, skrivare, fax två skrivbord, flera skåp och annat skit. Babsen (betalkorten) krånglade och hackade för att helt bryta ihop vid elvatiden. Mim återfinnes med rumpan i vädret under ett av skrivborden för att försöka hitta ett vanligt hederligt telefonjack som fungerar. Jag kommer förbi i korridoren och grips genast av en oemotståndlig lust att "ge henne en fot i röven" Hon måste ha uppfattat mina tankar för djupt därinne under skrivbordet morrar hon: "Gör det inte, för nu är jag förbannad på riktigt" Plötsligt kom en av byggarna förbi och glodde som ett fåralår och sa: "Fungerar den inte? Det kanske var den kontakten vi trampade sönder i morse" Hade inte Mim varit en någorlunda uppfostrad kvinna i sina bästa år så hade hon dödat honom på fläcken!!

Själv lät jag en av teknikerna veta hur otrevlig jag kan bli om de missar en leverans... Han mopsade sig först den fan, när jag undrade vad han gjort de tio dagar han haft på sig att färdigställa. Till slut sa han att de ändrat tiderna på posten igår så han hann inte få iväg paketet. Nädå, jag vet vad det beror på.... det stavas p-e-r-i-o-d-a-r-e. Sån´t tål jag inte, kan inte se några som helst ursäkter för att skylla ifrån sig i det fallet. Det är såklart inte första gången det händer. Men hittills har han fått prata med förstående och rara människor som visst velat ändra en väntande kund och varit så överslätande inför hans svåra situation. I det facket hittade han inte mig... 

Titta här: Jag blir nästan lite sjuk i magen - fattar inte  hur han bara kan: www.metanamorph.com/displayimage-album,4,pos,0,3D%20Pavement%20Art-Ice%20Age-The%20Crevasse.html

Kolla You Tube filmen om hur han målar Ice Age. Men alltså...

Den här har jag gjort och den är nästan lika bra!

Jag som aldrig ljuger... fy!

Luciakörning

Årets sista uppdrag med hästarna innebär körning av nykrönt Lucia. Mycket folk, musik och facklor. Hästarna är vana, men vi går bredvid dem hela tiden, för händer det något så händer det snabbt. Nu gick allt  bra och alla blev nöjda.

Efterett sådant här uppdrag är det dags för stekt korv med bröd och kaffe. Sen ska vi se lite från Globen Horse show på tv. Ovanligt mycket sändningar därifrån i år, det är ju trevligt!

Alltså, tv-fåtöljerna väntar. Se här...

Som två döda fiskar...

1:a Advent

                         

                         

Ha en trevlig första advent!

I kväll kör vi med hästarna för Luciakröning. Återkommer efter det!!

Ljusare!

NU får jag plocka fram alla adventsstjärnor och -ljus och dukar och gardiner. Låg i som en igel flera timmar med att stryka gardiner, putsa fönster och hänga upp allt. Som jag befarade var det en glödlampa i en ljusstake som inte funkade, men det är något annat fel än bara lampan, den lyser liksom med halvljus... De andra är som vanligt. Lite kamouflage, så syns det inte. Halmstjärnan som jag satte in här i sidokolumnen är äldre än jag... Den får inte hanteras av någon annan än mig för bara man tittar lite för hårt på den så fäller den ett strå eller två. Då måste man klistra dit det igen och det är svårt. Den fanns ju med när jag var liten och sådant vill jag bevara. Jul handlar mycket om minnen.

Och så hann jag faktiskt vira ihop en dörrkrans av silvergranriset också. Jag har aldrig gjort någon sådan förut, men den blev väl hyfsad.

Här har vi "strykhjälpen" Gardiner och dukar hänger över soffan för att inte bli skrynkliga igen och då får man genast Hilma på halsen...

Slut efter 22 år

En stor sorg har drabbat mig... Efter att varje natt i 22 år ha funnits vid mitt huvud har min klockradio flyttat till elektronikens himmel. Den var liten och rosa och såg tam ut, men den har skött sin funktion och aldrig svikit. Jag fick givetvis köpa en ny. Det går ju med andra väckningsmetoder också, men det är så trevligt att vakna av t.ex Murres "mjrrr" och kunna konstatera att klockan är 5.40 så det inte är lönt att somna om. (och helst skulle man vilja greppa kisse och "rysta" honom)

Fick förresten mejl från Rosa där man kunde läsa att Estebans BMW "gått sönder" så han fick åka buss minsann och missade därmed en kund. Jag har kört bil till jobbet i olika perioder under tretton år och det har hänt en morgon att bilen inte startat. Observera att jag inte hade råd med några beemvear (!) när jag var ung... 

Jaha, nu kan jag skita i Esteban för nu är det fredagkväll igen. Och nästan första advent... Var tog den hösten vägen?

       

SSSSSeriös!!

Idag kunde jag uppföra mig helt normalt i åtta timmar. Det tyder på en god och ofördärvad karaktär

Det tyder kanske mest på att idag har jag varit på en "riktig" kurs som jag själv valt, med intressant ämne och duktig föreläsare.

Vi blev såklart väl försedda med kaffe och mat. Men vi kunde även förse oss själva med mjukglass och popcorn!! Det var ju inte alls fel, nej...

Att åka buss i värsta rusnings/pendeltrafik är också en speciell upplevelse. Jag ägnade mig åt detta nöje varje dag förr i tiden och jag längtar inte tillbaka till det.

Kurs del två i morgon. Hinner nog handla lite i storstan på eftermiddagen.

           

Nyttigt för själ och kropp!!

ZZZZZZZZZnark

Gav Esteban en gliring kl. 8.02. Hann precis ångra mig (börjar bli blöt, eller?) när Tålig gav honom en ännu värre... Somnade sen in vid 8.15. Vaknade kl 10 och fick kaffe med fralla. Somnade igen efter det. Var vaken mellan 12 och 13 och åt lunch. Hörde på seriöst i ca en timme. Esteban SMS:ade under tiden. Fick kaffe igen 14.30 med den äckligaste kakjävel jag ätit på länge. Mim och jag satt och åbäkade oss och undrade om vi skulle klina * fast dem under halmbocken eller kanske under bordet. Men vi kom fram till att det var enklast att bara lämna dem på fatet. Var halvvaken sista timmen för det gick inte att sova i det oväsendet.

* klina=skånska för "klistra fast" det kliner=det är segt och klibbigt

Förklaring: Jag har varit med länge. Jag vet att nya chefer har visioner och det är ju bra, bara de är realistiska. Jag har varit med om alla de där nya reglerna som ändå inte följs efter ett tag. Jag har hört alla nya fantastiska grepp som bara rör till det. Jag orkar inte engagera mig i teamwork när vi inte har anställda nog att ens sköta det elementära. Jag blir vidare lika förvånad varje gång över att de som har mest betalt verkar veta minst eftersom de ställer helt korkade frågor om helt  elementära saker.

Jag vill vara ifred och göra ett bra jobb med likasinnade. Duger det?

Och nu över till något helt HELT annat: Kolla på Blocket. Där kan man beställa den här till julafton:

         

Fy fan. Ungarna kan ju bli psykotiska. Jag har inga ungar men så mycket begriper jag. Han kan nog skrämma vettet ur djur och gamlingar också. Jag tror jag ska ringa in honom till smilfinken (han som följer sin ryska fru in på mammografin) Vore inte detta en fin gest av mig?

 

Hoppressat

Varför samlas precis alla händelser till en och samma dag? Vem har inte råkat ut för att man blir bjuden till en bra fest, tackar ja och blir bjuden till ännu en på samma dag och gärna då en som man antar blir ännu roligare, men nu hade man ju redan tackat ja till den första. Imorgon är en dag då allt skulle kunna hända. Vi har för det första s.k planeringsdag på jobbet. Den har vi på en konferensanläggning så vi får ju kaffe och lunch och kaffe och kaffe och kakor och frukt och vatten och kanske en och annan hård karamell... (Mitt förra jobb var på samma sak i Köpenhamn för många år sedan och där var det bara en liten skvätt kaffe men stora danska wienerbröd och massa Coca Cola och apelsinläsk och Gammeldansk.... Vi kombinerade ihop apelsinläsken med Gammeldansken på kvällen och det blev ju bra! Och andra kombinationer...) Men nu blev det visst urspårning. Vidare tyckte vårdcentralen att jag skulle behöva vaccineras mellan kl 16 och 17.30 men det vill jag inte. Det är årsmöte för facket kl 18 med god mat och uppträdande av Jack Wreesvijk. Det är även jubiléumsfest för anställada 25 år inom koncernen (och det har jag varit) Stryk det som ej önskas...Allt detta en vanlig onsdag. Nä, jag bryr mig inte om några kvällsaktiviteter. Till den där jubiléumsfesten är det 9.5 mil enkel resa. Med bil och inget annat. Never i höstmörkret. Och så skulle de sparat in vinet. Nä minsann. Speciellt inte eftersom jag sen ska på kurs i två dagar i Malmö (med kaffe och lunch och kaffe och kaffe och kakor och frukt -jag är inte förtjust i frukt ens.) Men mat tycker jag om. Det gäller att göda upp sig.

  

Nä tack. Gör vin på skiten istället!

Spaniel som kollega

Nu är det min själ slut på psalmsången. Häxtakterna måste tagas fram och slipas upp igen! Det här var en så´n där jävla måndag som var direkt själsdödande...

Vädret var helgrått (hel-grått alltså, inte helg-rått)     Vidare var en av "tanterna" på jobbet i högform och när hon är det så gäller det att täppa till öronen, se tom och dum ut -ja, jag vet jag får anstränga mig kolossalt för att göra det-  samt säga "va" när hon frågar för töntiga saker. Jobbig tant? Guess? Hon har en ruggig förmåga att tränga in folk hon vill hemsöka i ett hörn och sedan släpper hon inte ut dem igen. En av mina arbetsuppgifter är faktiskt att hålla denna dam någorlunda lugn och helst se till att hon inte vandrar iväg för långt från sitt rum och glömmer kunderna. Jag ska inverka dämpande alltså. Detta är sant! Nu har hon fått en kompis som hon beundrar mycket. Det är ett svansande och fjäskande och stå nära och le och utplåna dig och tack och kvack och mjau. Jag spyr! Hon ser ut som en cocospaniel (medveten felstavning) som snurrar med svansen som en propeller och gläfser och flåsar och ställer sig in. Jag kan inte fatta inställsamhet...

Hon hemsöker receptionen och när man sen tittar ut där så ser de alldeles spaka ut. Liksom bleka.       

Hon hemsökte även Tålig om en superelementär grej 20 minuter efter han egentligen slutat för dagen. Häxan stod i korridoren och grinade upp sig så han såg men inte hon. Till slut började jag vinka adjö åt honom och då hade han svårt att hålla masken. När jag gick hem satt spaniel och pratade högt vid sin dator. Då var hon vad jag kunde se ensam i rummet.... Jag vet att vissa kolleger läser detta och de vet att varje ord är sant.

Jag hann inte animera skiten men tänk en roterande rumpa i frisk takt och gläfs och skäll och så kommer de nära och hårar av sig på en också.

Imorgon kommer en av konsulterna. Han är en dryg skit. Jag får väl erkänna att han är rätt så stilig... Irländare. Ca 65 år. GISSA OM SPANIEL KOMMER ATT VARA VILD!!!!

Solo

Maken har visst resurser som jag inte visste att han hade. Se där, vi har ändå varit gifta i 13 år...

Någon tyckte att maken skulle sjunga solo (med kör förvisso) i kyrkan som hade temat "minns du sången" i dag. Eftersom jag trots allt inte är alldeles hedning (!) tycker jag den formen av kyrklig musik ofta är riktigt bra. Inte besöker jag kyrkan så ofta, men det här kunde jag ju bara inte missa. Maken var något nervös...

De sjöng gamla läsarsånger, sådana som till och med jag kan... Så var det makens tur. Han sjöng "Han ger mera nåd när min börda blir större..." Och han gjorde det BRA! Väldigt bra till och med! Häxan blev riktigt stolt. Maken har en stark röst som bär riktigt fint. Succè. 

När vi kom hem regnade det fast min bil inte är tvättad. Totalgrått och regn... Murre ville ut och sen ville han in och sen ville han anmäla oss till djurskyddet för att han var blöt. Han fick ligga i min säng och så läste vi och då kanske han la ner anmälan sa han.

Makens sång är lite tam på You tube, så det får bli denna - är det tema så är det. Glöm aldrig denna video här bland alla häxerier och ironier!!                                                                                   

 

Riktigt så´n röst har kanske inte maken, men ändå.

Dubbel hotbild

Kattrackan hade hotbeteende redan när vi la oss igårkväll. Ingen kan förklara det. Plötsligt blir han svart i blicken och hinner jag inte gripa honom om nacken så kan han anfalla. Mysigt va! Sen blev han sur och hoppade ner. Återkom kl 4.10 i morse. Idel solsken. Spann och pussades.

Fick masa mig upp fruktansvärt tidigt -8.20. Körde till en granne och satte dubbdäck på min bil så nu kommer inte vintern förrän om 10 veckor. (Det är förresten jag som bestämmer när det ska regna. Om jag tvättar bilen så regnar det nästa morgon - det är 100% säkert)

Förberedde middag och tårta till makens syster och svåger som skulle komma idag.

Sen gick jag till "grisens" granodling. (F.d grannen med mytomani som träffade en 40 år yngre "flicka" och gjorde sig av med sin trevliga polska fru) Han tror att det är mina granar, men jag vet att det är hans!!  Jag ska göra en dörrkrans till advent. Därför snodde jag silvergranris!

Gästerna kom och blev tvångsförevisade hästarna. De tog en hel del riktigt bra kort. Makens svåger är skitlätt att reta upp! Han blev svinarg när jag inte ville vaccinera mig mot svininfluensan. (jag är ju så vitsig så man dör!) Jag trimmade honom med att ingen visste ju om man skulle ha en eller två sprutor och att det innehåller kvicksilver och att man kan bli sjuk ändå. Han nästan kvävdes av ilska när jag inte gav med mig. Han satt och tänkte över saken en stund och sen kom han fram till att: "var och en gör ju som den vill" Just det, ja. Smart. Sen skulle han undervisa mig i elementär datakunskap. Det behövdes inte. Jag var redan förbi det stadiet... Och rätt mycket mer. Han är inte så farlig att ha att göra med som det hörs. Bara lite trång och aningslös syn på verkligheten. Han gav i alla fall översvallande beröm åt maten och tårtan!!

Dags att lägga sig. Och kanske gå en rond med Murre?

Den här är total människovän. Gissa vad som händer när hon vaknar och sträcker på frambenen?

Födelsedag och hundhistoria

Maken fyller år. Detta firas i stillhet... Lite gäster idag, lite i morgon. Som tur var visade sig solen i morse, så jag kunde dammsuga, avkalka kaffebryggaren, tvätta golv och badrum, fixa mat och äpplekaka utan att nästan dö...

Så var det hundhistorien. I dessa tider med K9 på tv och andra tuffa vovvar ska jag be att få berätta följande: Vår terv Flinga är ju inte världens hårdaste precis... När hon var riktigt liten och skällde hördes det som "effa, effa". En dag rusade hon runt på gården allt vad hon kunde och bjäbbade "effa, effa, effa". Maken skulle skoja med henne så han tog ett steg fram och sa med grov röst "wowwowwow" Flinga skrek i högan sky "voiiiiuuuu", satte svansen mellan benen och sprang in och gömde sig under bilen. Vi tittade på varandra och undrade vad i allsin dar det var för en "håsa"* vi köpt...

Hon blev med tiden en rätt så kaxig typ som gärna vill basa över andra hundar. Ett grepp i nacken från husse får henne på andra tankar och sen leker hon fint med de allra flesta.

       

 Effa, effa!!

* betyder egentligen "strumpa" men användes också för att beskriva en  mesig typ, ryggradslös, feg,

(H)jul idag igen

...och förresten är den vita fönsterstjärnan lite skabbig i spetsarna också - hur ska jag kunna jobba i skenet av detta missfoster ända till början av januari?

Det blev en del (h)jul idag också. Fast i en helt annan dimension. Kl 9.20 kommer Nisses hjullastare (med chaufför givetvis...) och ska lägga ut skärv i hingstarnas hage så de och vi inte riskerar att drunkna vid in- och utsläpp. Det är en rätt rejäl maskin:

Maken passade på att köra till frisören(!) och kvar blev jag i strilande vinterregn. Vi drog upp en del stängselstolpar så monstret kunde ta sig fram. Själva stenhögen levererades med lastbil igår. Jaha. Gubben som körde är ju skicklig så han jobbade med centimetrar tillgodo... När han körde så långt ut i geggan att hjulen började spinna sa jag att det är bra så, jag jämnar resten för hand. Sen tryckte han tillbaka stängselstolparna i marken där jag höll dem. Det är en spännande tillvaro under skopan kan jag meddela! Sen körde han och jag räfsade sten i regnet. Tänk om jag kunde köra lastare och sån´t. Det skulle jag gärna vilja.

Långt före sin tid

Idag tyckte Smilla att hon hade för lite att göra på jobbet... Jisses, när hände det senast att någon hade det? Vad gör hon då? Hon plockar givetvis fram adventsljusstakarna och -stjärnorna. Men man kan väl få ett anfall. De ska ju fram torsdagen före fredagen före 1:a advent på jobbet och på lördagkvällen före 1:a advent hemma (så man inte hinner köpa lampor om någon inte funkar)

Absolut inte innan. Absolut inte. Och så dråpslaget: En vit  jävla stjärnjävel. Jag hatar vita stjärnor. Det är väl ljus och värme det handlar om och inte att hänga upp en död fisk? Va? Jaha, man kom inte undan heller. Jag tänkte skita i att sätta upp möget förrän om en vecka men Smilla meddelade att hon kom och gjorde det om jag inte hann. Rumpa också. Lika bra att jag fixade det för en adventsstjärna som inte hänger rakt gör mig sjuk i själen. Nu får jag lida i en glädjelös jobbtillvaro ända till trettonhelgen. Och detta är ett mycket viktigt ämne, för det står här: När är det okej att pynta? (metro.se) 

              

Så fin. Gyllene och varm och lyser så mjukt och ombonat och mysigt i vintermörkret.

              

Fy fan.

Kattvandring

Nu tar vi en djurhistoria för berättar jag om jobbet från idag hinner eventuella läsare somna/dö/tröttna/aldrig återkomma hit/undra om jag ljuger osv... Dårhus är vad det är...

Skit i det nu. Tålig berättar ibland om sin frus katter. Han poängterar att det är fruns. Jag frågade honom om han visste vad katterna heter och då sa han så förnärmat att de minsann hette Missan och Musse. Vi undrade vidare om han kom ihåg vad katterna har för färg och han beskrev mycket noga att Missan är svart med vita tassar och vit bläs "och lite svart skägg" Hur är Musse på färgen då? undrade vi. "Han är lite brun" (??) Är han strimmig alltså? Jo, han var nog strimmig. "Men han är lik en Norsk skogskatt - stor och luddig." Missan verkar ju vara favoriten... Tålig bor "mitt i byn" på en sydskånsk sommarort. Hoppas där är relativt bilfritt för nu berättade han följande: Musse brukar gå på egna utflykter och en dag ringde de från Lindex där en av fruns väninnor arbetar. Hon meddelade att Musse varit i affären, gått in i damernas provrum, strukit sig kring benen på en tant som stod därinne och trodde hon var ensam, skrämt vettet ur henne men när hon såg Musses stora, tjocka svans försvinna ut under draperiet tyckte hon ju det var rätt så lyckat! Vid detta laget var Musse hemma igen. Han brukar gå tvärs över gatan in på ålderdomshemmet och fika också. (Där är han nog väldigt uppskattad) En så´n katt. Bara det inte händer honom något.

Han har inga påsar med sig, så han köpte nog inget...

Bara älter

Va? Att "älta" något betyder på skånska att man omständigt säger om samma sak flera gånger. Om jag lämnar bilen på service så vill jag inte höra t.ex. att "visst kan vi justera bromsarna, men det kan ju hända att du får byta skivorna också och det kan ju i förlängningen medföra en större kostnad och ibland blir det inte ens bra att byta dem och då får du kanske sälja din bil" Fattar ni? Säg sen om allt som eventuellt kan hända tre, fyra gånger till så nästa kund får vänta en halvtimme extra eller så, så fattar ni hur jag haft det idag. Jag blir vansinnig. Jag skiter väl i vad som kan hända. Troligen händer något helt annat i stället. Eller inget alls.

Men när man sen kommer hem och sätter in bilen i garaget och nästan snubblar över svarte Murre som kommer ut och möter, då blir man glad igen. Eller när frieserhingsten Thymo bröstar upp sig mot en i stallet och skakar manen och tycker vi kan leka då är man också lycklig.

Någon kanske kommer ihåg "mina" svalor från i somras. Varje vinter har jag  fågelbord uppe (nej, det kommer inga råttor och nej, katterna förvandlar inte fågelbord till fågelmord...) Massor av pilfinkar. En hackspett och gulsparvar finns det och så dessa:

  

Det gör det väl visst det. Det syns ju på bilden. Jag ska kanske älta det en gång till?

                                                                                       

                                

                                                                    

                                                                            

Måleriskt!

I dag skulle jag göra mycket nyttigt. På eftermiddagen hade ambitionerna krympt ihop till vissa akuta omhändertaganden av hus och hem, Ingen led av det - allraminst jag...   Jag hade tur också, för en granne kom och ville köra ardennern, så jag skickade ut honom och maken med det och så kunde jag istället hinna måla av huset och dessutom rama in konstverket!

Här är den, signerad och allt. I verkligheten mäter den 2 x 2 meter.

Jag har kanske råkat göra den i Gimp när jag tänker efter....

Jag har faktiskt målat lite, förr, innan datorn, maken, hästarna och den allmänna latheten satte in....

Såhär kanske om man ville vara skir och försiktig.

Eller såhär om man inte var fullt så skir. Ett tag hade jag en ungersk herre som lärare i akvarellmålning. Han var ganska färgstark kan man säga. Första gången han slog ut med armarna och skrek "KÖTTFÄRG" hoppade vi högt. Vi lugnade oss igen när vi förstod att det var hudfärg han menade...

                                                                              

En f(l)opp!

Fick mejl från en kollega. Den hysteriska kamerans beteende från igår kallas spontanexponering (tjusigt värre) minsann. Enligt arbetsgivaren beror det på foppatofflor/mobiltelefoner/trasig utrustning. Välj själva. Skitsnack anser jag. Undrar varför foppatofflorna kan åstadkomma så mycket oreda? De beskylls för att vara miljöfarliga, orsaka fotsvamp, vara fula, orsaka fel ryggställning, alstra statisk elektricitet och nu tydligen störa vårt bildprogram. Vem vet om de jävlarna inte muterar snart - tofflorna alltså. Undrar vad de gör då? Anfaller mänskligheten? Dödar oss med elektricitet? Eller kanske dödar oss med fotsvamp fast det lär väl gå ganska sakta.... De bryts inte ner i naturen utan kommer att ligga där i tusen år och vad tror de som gör utgrävningar då om oss egentligen? Själv äger jag ett enda par och de är varken bättre eller sämre än andra inneskor. När jag köpte dem på Sjöbo marknad tänkte jag först ta ett par svarta med hotrodflammor, men ångrade mig och valde ett par strimmiga i rosa och ljusblått istället. Sockersött alltså! På mig... Hur jag egentligen kom in på tofflor vet jag inte. Bäst jag går och lägger mig. Och läser hiskeliga böcker!  Om pest!

   

De här då. Med päls i. Ska de vara varma? Varför är det då hål i? Att ha ute? Anä, antingen blir pälsen blöt eller dammig. Jag kan inte räkna ut detta.

Trettonde dagen

Är det otursdag egentligen? Absolut, för vissa alltså, dock inte för mig. Man har på jobbet så smått börjat inse att Estebans kunskaper kanske är så små att det möjligen kan vålla oss problem.  Med "man" menas här alltså cheferna... Tabbarna han åstadkom i onsdags är allvarligare än jag trodde. Dessutom fick han duktigt på pälsen i eftermiddags av en kund. Här var kanske allt inte Estebans fel, men hans bristande kunskaper bidrog i stor utsträckning till bråket som var så högljutt att det hördes på hela avdelningen...

En annan medarbetare blev anfallen av sin egen kamera!! Hon åkte ur programmet hon jobbade för fullt i och jag erbjöd mig koppla in en annan dator som komplement. Så långt gick det bra, men när hon skulle avbilda ett moment blev plötsligt kameran galen och började spotta upp bilder i kartrutorna helt utan styrsel. Bilderna var vita. Det var det jävligaste jag sett. Det var riktigt obehagligt. Den slutade inte förrän jag ryckte ut själva adaptern. Gissa vilken figur som precis lämnat stället? Datateknikern såklart...

Men det gör ingenting. Mycket snart är det lördagen den14:de och allt blir bra igen!

           

Delvis syftande på hur vädret sett ut idag...

Kålhuvud

Fick masa mig upp och köra maken tlll byn så han kunde lämna sin bil på service. Vi gjorde några ärenden också bl. a skulle vi ha dyra batterier till våra strålkastare. På Granngården hade de två stackars batterier. Två! Är det säsong för ficklampor eller? Häxan och maken stod och var ganska förargliga mot en av säljarna där för det är inte första gången någon jättevanlig vara är slut i den affären. Säljaren skulle "titta på vinden" och undrade hur många batterier vi behövde. Allra minst ett till sa vi. Han återkom utan några, men plötsligt vek han sig och minsann kafsade han fram ett till - det allra sista - från mörkret under hyllan nere på golvet. a) han hade ett i reserv där för ilskna kunder. b) häxan hade missat det men jag tittar inte under hyllorna. c) säljarens skyddsängel stoppade in ett batteri där för att hjälpa honom. Stryk det som ej önskas.

Sen städade vi i hela stallet. Körde och hämtade makens bil igen. Släppte in hästarna och åt  middag. Vanlig hederlig stuvad blomkål med stekt fläsk! Det är gott med så´n mat.

             

Ja, vaddå. Jag fick ju hotta kålhuvudet en del. En så´n här bild ser man inte varje dag, medge det!

En perf - eller två...

I natt fick jag vara ifred för huliganen. Tacknämligt! Jag var beväpnad med blomspruta, så han kände det på sig kanske?

Trodde någon att vi gick säkra för den här? Nope!

Han har inte våldfört sig på kylskåpsinnehållet sedan häxan vänligt sa till honom att låta bli... Han kommer någorlunda i tid sedan chefen upplyste honom om hur dags vi börjar på morgonen. Det flyter som man säger. (Med hjälp av en rejäl simdyna, men dock) Men så brakar det loss: Esteban står i Tåligs dörr och säger: "Hääääh" Observera noga att jag inte driver med hans språkkunskaper för han talar absolut inte dålig svenska längre. Tålig hissade upp ögonbrynen i hårfästet, glodde på mig  över glasögonen och sa "va?" E fortsätter: "Patrik har fixat Marty idag finns det inte plats" Tålig försöker förstå - kan inte. E provar igen: "Marty. Idag sönder. Finns inte plats" Häxan börjar ana varåt det lutar. Han är hårdhänt rackaren och har troligen sabbat en skör konstruktion igen. "Vem är Marty?" frågade Tålig. Häxan tipsar att det är nog något Patrik har byggt i mars (månad) som nu "gått sönder" med lite hjälp...Tålig försvinner och är borta en god stund. Han kommer tillbaka och får vara ifred i exakt 30 minuter och så är det fantamig dags igen: "Hääääähhhhsuck" Tålig blir alldeles stel i ryggen och går iväg. Han kommer tillbaka och rycker åt sig sina instrument och luppar, flinar mot mig och säger: "då fixar vi dagens andra perf" försvinner och jobbar kvar när jag går hem. Perf. betyder ju då tyvärr att det är perforerat material och en jävla tabbe fritt översatt... Eller två blev det ju.

Nu över till något helt annat: Hörde denna låten med EMD när jag körde hem:

Sött! Vackert, visst. Bra stämsång, absolut. Men något saknas

Så ska det va´. Inga spolingar här inte!

Mattligt anfall

Jag skrev fel på rubriken. Det blir den bara bättre av. Det var ju matte dvs. jag som blev anfallen... Såhär var det: Sov fredligt i min säng. Vaknar microsekunden innan Murre lutar sig fram och biter mig i handleden. Jävla gangster. Han har gjort så ett par gånger nu och kommit undan med det. Men nu steg jag upp, vek en tidning och lappade till honom på ryggen. Plus utvisning från sovrummet. Rosa tyckte jag skulle pröva blomsprutan och det ska jag. Hennes katt har gjort likadant - undrar om de ringt till varandra och tipsat?

Mårtensafton ikväll. I år slipper jag tack och lov att steka gås. Vi har alltid fått en gås av ett par bekanta som föder upp själva. Det är minsann en värdefull present om man ser till kilopriset. Men jag hatar att göra vid den och steka den. Tre fyra timmars jobb och passning och dessutom gillar jag köttet "sådär" Maken tycker om gås! Men i år var visst uppfödningen mindre så allt löser sig själv!!

  Man tar en så´n här. Arbetar med den ett tag och

så....

 ...resulterar det i sådant här efter en massa möda. Fast här tycker jag att det skulle funnits kokt potatis och svart vinbärsgelé och så brun sås förstås och i bakgrunden en rejäl tallrik äpplekaka med vaniljsås!!

Grå - - - blå

Världens gråaste, mörkaste och värdelösaste dag idag med tanke på vädret. Blev aldrig ljust. Kass. Regn och blåst. Som om inte det vore nog kan man råka ut för detta också:  www.metro.se/2009/11/09/67210/laddare-fran-nokia-kan-ge-elektrisk-s/ Bli som en ny människa. Ladda telefonen - få en jävla pärla i fingrarna. Eller om du inte har en Nokia - använd en gaffel direkt i vägguttaget... Eller gör inte det förresten. Fast man känner sig helt klart annorlunda efter en stömdos! Omstartad liksom...

 

Jag kände mig så grå så jag fick använda en massa blå i den här bilden. Och en text till -en floskel. Vilket ord!!

Festligt festande??

Fick ett mejl från en gammal väninna -väninnan är inte gammal, hon är lite äldre än jag och då är hon minsann inte gammal. VI SPÅRADE VISST UR HÄR. Vi har känt varann ett tag, så är det. Hursomhelst så skrev hon att hon var ute med några kompisar i lördags och det fanns knappt "några vanliga" ute. Nästan alla hade "festat" duktigt. Man blir ju trött. Upp till 25 är man så dum att man inte vet vad man tål, men sen får det väl va´ så. Pinsamt. Patetiskt.

Fars dag idag. Makens yngste son kom hit och jag skickade ut dem att köra med frieserna, så slapp jag frysa rumpan av mig. Sonen såg ut som en polarforskare i en hundsläde när de körde ivag! Jag stannade inomhus och gjorde äpplekaka - så det så. Den gick åt hel och hållen när de kom hem så jag hade tydligen lyckats!

Jag har det här klippet sen innan. Men visst är han rar som bara rastar frambenen! Den sköldpaddsfärgade är riktigt snitsig.

Man hör hur det piper när matte ökar hastigheten och sen  har hon mage att skratta åt dem när de är så duktiga...

Late at night...

Klockan går. Häxan sätter sig vid datorn och kommer på detta:

Nu är vi där igen. Jag vet inte riktigt hur jag kom att tänka på den här låten, men det är också en så´n där som man dansat till hundratals gånger. Jag var lika smal som tjejerna på videon. Och hade minst lika höga skor... som man utan svårighet både gick i och dansade i hur länge som helst. Kolla pingvinärmarna! Och permanenten. Jag såg faktiskt i stort sett ut som den mörka tjejen - hårfärg och allt! Hur kunde man vara ute till 3.30 på nätterna och sen börja jobba kl.7.00? Jag kan inte minnas att man var speciellt trött. Hade jag prövat samma övning nu hade jag avlidit på golvet... jaja tiden går. Nu har jag ju bra make, fint hus, fast jobb och kan ge folk på tafsen så de aldrig glömmer det om det behövs.

Man vet inte vilken tid som var/är bäst.

Olika länge

Hur kan det vara så att det är fredag oftare än det är t.ex. tisdag? Känns så alltså. Det är även måndag morgon betydligt oftare än det är torsdag morgon.

Jularna kommer tätare än födelsedagarna och det är ju en himla tur!!

Allra tätast är det mellan nyårsaftnarna, alltså tolvslaget när man står där bland fyrverkerierna och undrar var det gamla året blev av och hur det nya ska bli.

(Det var ju en jävla film de visar på tv 3. Bara en massa skrik och vansinnig musik. Jag ska se "LA ink" om en stund så jag skiter i tv:n så länge)

Det som är allra, allra längst emellan är sommarsemesterns första dag. 

Undrar varför det känns så olika länge mellan olika årsdagar... Jag får ingen rätsida på detta.

 

Och nu är det helg - igen.

Fikadags

Det blev snö inatt... Det täckte inte alla gruskorn, men det blev snö...

Jag vaknade sent -Murres fel givetvis, han ligger nära och är varm och trevlig och spinner. Ute i stallet fanns redan Stig (hade jag glömt) och skulle byta en vattenkopp. Den var inte farligt motsträvig och eftersom jag kan allt om rör och vatten och så,     så var allting gjort i ett nafs. Hmmm...

I alla fall: Det var kallt och rått ute, så vi fikade länge och väl när vi var klara. Stig körde hem ca 12.30

Kl 14.00 kom nästa besök. Det var en "gubbe" som ville se frieserhingstarna. Sen fikade vi!! Med fina kakor.

Sent på eftermiddagen blev det väldigt milt och vindstilla, men då var det redan mörkt och för sent för några större utomhusaktiviteter.

Det var den stillsammaste dagen på länge.

                              

Mer glitter åt folket. Och mer vaniljhjärtan!!

Snökaos

Nästan första snön skulle komma idag. (Det har kommit trettiosex snöflingor tidigare i höst - så det är inte första) Det blåste hårt och svinkallt hela natten och fortsatte hela dagen. Esteban var i grannbyn 3 mil bort på ett kortare besök hos kollegerna där. När han kom tillbaks meddelade han att det varit jättemycket snö. (Fy fan för att köra en bakhjulsdriven, tung BMW i blötsnö. Rena självmordet) Jag stannade och lyssnade för jag skulle köra åt det hållet när jag åkte hem. "Hur djup snö var det då?" undrade Mim. "Så mycket" sa Esteban och måttade en halv centimeter med fingrarna...

Vänta bara tills den skånska vintern visar sig med yrsnö -det "fyger" som vi säger. Vindpinade stenhårda sneda snödrivor som blåser upp på vägarna på några minuter. Eller nollgradigt och underkylt regn ovanpå den hårt packade snön på den svarta asfalten. Man ser inte ett smack i mörkret. Eller när det vräker ner flera decimeter på en timme. Eller "svart halka". Eller dimma och så börjar det plötsligt frysa. I alla dessa väderfenomen är det ett Guds under om du och bilen tar er hem hela och hållna.  Vad jag längtar!!

 Påsk 2008. Snöfall under natten. Tumstocken är inte avbruten - jämför mot stängseltråden.

Katten också

Vaknade till i natt, tyckte att jag frös, drog till mig täcket med ett ryck och vaknade sen på riktigt när katten Murre gjorde liksom en volt och åkte i golvet med ett jävla brak. Han sov på utsidan och när jag ryckte till mig täcket for han runt och hamnade utanför sängen. Jag tände lampan och där satt stackaren på golvet och blinkade... Sen blev allting väldigt oroligt. Murre kunde tänka sig att förlåta mig om han fick mjukmat. Det fick han inte. Han jamade och gol så till slut stängde jag honom ute från sovrummet. Och satte i öronproppar... 5.30 hade maken -som sovit genom hela detta drama- råkat ut för honom och fixat utsläpp. Kl 6.00 kom han in igen och meddelade att han f-r-ö-s och skulle ringa djurskyddet under dagen. Jag torkade honom med handduk och gav honom mat. Sen kröp han upp i sin fåtölj och värmde sig. Nu är det läggdags igen. Stackars Murre -han sover hos mig för att jag brukar inte röra mig alls på natten. Inte ens det kan han lita på längre...

             

...man passar sig för att åsamka Murre obehag...

Extensions...

...kan ju vara så himla snyggt. En av tjejerna på jobbet hade satt i en rejäl "svans" i helgen. Så fint! Det känns alldeles mjukt och äkta och det syntes inga skarvar vad jag kunde se. Något för mig? Sätt hårförlängning på en kattunge den som kan...

Sen kom vi att prata om hennes hund som hon påstår fäller konstant. Jag kläckte den prima idén att man kunde ju sätta förlängning på honom också. Kanske inte så bra om han fäller, men skit nu i det. Jag tänkte mig så här:

                     

Här har vi nu "slädis". Han ville inte själv vara med på bild, men han ser ut ungefär på detta sätt.

Så vaxar vi på lite hår:

                       

Det blev väl trevligt! Mycket, mycket mer hår för matte att sopa upp när detta väl släpper.

Det finns ju fler frisyrer.

                        

Bordercollielooken kanske? Jag hade en bc själv en gång. Hon fällde så svansen bara blev ett litet snöre på slutet.

Man kan faktiskt få gjort en svansförlängning till hästar om till exempel ett föl har tuggat av taglet på mamman. Priset är svindlande!!

Det blev stillsamt

Söndagen som skulle användas till allt möjligt nyttigt. Gå utomhus tillexempel... Alla löv har blåst ner och ligger i drivor i trädgården och på gården. I år verkar jag inte ha turen att det kommer en höststorm från norr och sopar totalt rent i trädgården. Löven hamnar då på grannens åker så det gör ingenting. I alla fall. Städade bland alla krukväxter -blev en stor påse med "snafs" från dem. Tvättade hela badrummet. Putsade glasbord. Dammsög. Och så skulle jag ju ut. Det var kallt och blåsigt. Råkade lägga mig på sängen. Murre kom och sa att han frös för jag hade lyckats stänga in honom på vinden... Murre ligger intill och spinner. Vi somnar. Vaknar efter 3 timmar.... Fast man mår gott av det. Det gäller att inte förta sig!

             

Det här är ju sant - och charmigt!

Det tvivlar jag på...

Vad är nu det här? Pressa 16 ton på en timme. Då dör jag... Visst är det fantastiskt hur man kan motivera sina idéer så folk nappar. Det här kommer säkert att fungera:

Bungypump – gåstaven som bygger muskler (metro.se) 

Låter skitbra!! Crosstrainer fast utomhus. Bygg muskler. Få superkondition. Liten hake - kolla här:

www.bungypump.se/etuweb/main/modules/page.asp

Synd man inte kom på den idéen. Men vänta med att köpa den, för redan i morgon kan någon ha forskat fram att den ger livsfarliga förslitningar på axlarna.

Något som inte ger förslitningar är att ligga på Tempuren och läsa... Jag blir kanske en smula öm i handen som håller boken och maken undrar om det inte finns risk för att jag får liggsår, men det tror jag inte - jag har naturlig stoppning      

Sån ´t trams här. På alla helgons seriösa dag och allt.