...som blev ännu händelserikare.

Jaha. Efter den hårda morgonen skulle vi skaffa en gran. Först fick vi skotta en massa snö på gården och vid garagen, fast det gick lätt och bra. Vi kör till ett ställe där man hugger själv. Inte en människa i sikte - det brukar krylla av folk där. Nu gällde det att välja en fin gran...

...och det ser man ju genast vilken det ska bli. Kan ta en stund. Men efter inte allt för lång tids letande hittade vi den här:

Maken syns sågande nere till vänster. Detta gick ju bra. Vi nätade granen och körde hem. Det var snöfall och mulet men makens bil är ju stor och tung och har fyrhjulsdrift. Hjälpte inte. Plötsligt vände den nosen åt höger och i stort sett ljudlöst gick den i diket bland massor av snö. Det gick så fort att vi hann inte reagera. Men fast satt vi, lita på det. Man ringer då givetvis en bonde med lastmaskin. Vi var två km hemifrån så det skulle ordna sig. Jag började gå hemåt med vovven eftersom bilen lutade så kraftigt att hon inte kunde stå därinne för hennes tassar halkade.  Jag möter dagens hjälte med lastaren och efter en stund kommer snöplogen också. Det visade sig att det behövdes hjälp av båda dessa fordon för att hala upp vår bil ur diket. Den hade inga yttre skråmor alls, men den var snöfylld in i atomerna undertill.

Detta var en ytterst händelserik söndag. Men alla levande är oskadade och troligen bilen också. (Den står med värmefläkt så snön ska försvinna)

Bäst att kvickt gå och lägga sig innan det händer nå´t mer...